Hjärntrötthet – vad kan mental trötthet bero på?

Vad är hjärntrötthet?

Begreppet hjärntrötthet används för att beskriva en form av mental uttröttbarhet där den kognitiva orken minskar.

Det kan innebära att en aktivitet som tidigare gick att utföra under lång tid blir mentalt krävande betydligt snabbare. Personen kan exempelvis behöva fler pauser vid läsning, arbete, studier eller andra aktiviteter som kräver koncentration.

Hjärntrötthet kan förekomma i olika sammanhang och är ett symtom snarare än en enskild diagnos.

Det är därför viktigt att skilja mellan att beskriva hur tröttheten upplevs och att fastställa vad den beror på.

Hur kan hjärntrötthet kännas?

Mental trötthet kan upplevas på olika sätt. Vanliga beskrivningar kan vara:

• att koncentrationen snabbt försämras

• att det blir svårt att hålla fokus under längre tid

• att mentalt krävande aktiviteter tar mer energi än tidigare

• att många samtidiga intryck blir ansträngande

• att behovet av pauser ökar

• att det tar längre tid att återhämta sig efter mental ansträngning

• att det blir svårare att bearbeta mycket information på en gång.

Symtomen är ospecifika och kan förekomma av många olika orsaker.

Vad är skillnaden mellan hjärntrötthet och vanlig trötthet?

Vanlig trötthet kan upplevas som en mer generell brist på energi eller ork och kan exempelvis uppstå efter för lite sömn, fysisk aktivitet eller en krävande dag.

Vid hjärntrötthet är det istället ofta den mentala uthålligheten som är särskilt påverkad.

En person kan exempelvis känna att kroppen har energi men ändå bli snabbt uttröttad av koncentrationskrävande aktiviteter. Andra kan uppleva både fysisk och mental trötthet samtidigt.

Om ditt huvudsakliga problem istället är att du känner dig trött under stora delar av dagen, även efter tillräcklig sömn, kan du läsa mer om varför man kan vara trött hela tiden.

Vad kan hjärntrötthet bero på?

Det finns ingen enskild orsak till mental trötthet.

Besvären behöver bedömas tillsammans med andra symtom, hur länge de har funnits och om det finns en tydlig händelse eller förändring i samband med att de började.

Neurologiska tillstånd och skador

Mental uttröttbarhet kan förekomma efter tillstånd som påverkar hjärnan, exempelvis efter traumatisk hjärnskada eller stroke. Kognitiv trötthet kan även förekomma i samband med vissa neurologiska sjukdomar.

Om uttalade koncentrationssvårigheter eller mental trötthet har uppstått efter en neurologisk sjukdom eller skada behöver besvären bedömas inom vården.

Stress och långvarig belastning

Perioder med hög eller långvarig belastning kan påverka den mentala orken. Stress kan även påverka sömn, koncentration och återhämtning.

Om hjärntröttheten framför allt uppstår under eller efter en period av långvarig stress behöver därför även den totala belastningen och återhämtningen vägas in.

Sömn

Sömnen har stor betydelse för koncentration, uppmärksamhet och kognitiv funktion.

För lite sömn eller försämrad sömnkvalitet kan därför göra det svårare att koncentrera sig och bibehålla mental uthållighet under dagen.

Att sova ett visst antal timmar innebär inte heller alltid att sömnen varit tillräckligt återhämtande. Exempelvis kan återkommande uppvaknanden eller sömnstörningar påverka dagsformen.

Psykiskt mående

Depression, ångest och andra psykiska besvär kan påverka både energin och kognitiva funktioner som koncentration och uppmärksamhet.

Mental trötthet behöver därför inte innebära att det finns en neurologisk eller kroppslig sjukdom.

Läkemedel och andra medicinska tillstånd

Vissa läkemedel kan påverka vakenhet, koncentration och upplevelsen av trötthet.

Även olika medicinska tillstånd kan vara förknippade med generell eller mental trötthet. Därför behöver nytillkomna eller långvariga besvär ibland bedömas bredare än enbart utifrån den kognitiva tröttheten.

Kan järnbrist eller blodbrist påverka den mentala orken?

Järn behövs bland annat för normal blodbildning, och järnbrist kan vara förknippad med trötthet och nedsatt ork.

Om järnbristen leder till anemi minskar blodets förmåga att transportera syre, vilket bland annat kan ge trötthet och nedsatt fysisk kapacitet.

Ferritin används som en viktig markör för att bedöma kroppens järndepåer, medan hemoglobin, Hb, används för att bedöma om anemi föreligger.

Järnbrist är däremot bara en av många möjliga förklaringar till trötthet. Koncentrationssvårigheter eller mental trötthet kan inte användas för att avgöra om järndepåerna är låga.

Kan vitamin B12 påverka koncentrationen?

Vitamin B12 behövs för bland annat normal blodbildning och nervsystemets funktion.

B12-brist kan ge olika symtom och kan i vissa fall vara förknippad med neurologiska eller kognitiva besvär. Bristen kan även leda till anemi.

Samtidigt är koncentrationssvårigheter och trötthet mycket ospecifika symtom. Ett B12-prov blir därför framför allt relevant när den samlade bilden ger anledning att misstänka brist.

Kan sköldkörteln påverka koncentrationen och den mentala orken?

Sköldkörtelhormoner påverkar många funktioner i kroppen.

Vid hypotyreos kan exempelvis trötthet och koncentrationssvårigheter förekomma. Även andra symtom kan finnas, exempelvis frusenhet och viktuppgång.

Vid hypertyreos kan en annan symtombild förekomma, med exempelvis hjärtklappning, värmekänsla och trötthet.

Sköldkörtelns funktion bedöms genom blodprov, bland annat TSH och fritt T4.

Läs mer om sköldkörteln och sköldkörtelprover.

Kan blodsockret påverka koncentration och energi?

Kroppen reglerar normalt koncentrationen av glukos i blodet inom ett relativt snävt intervall.

Vid störningar i blodsockerregleringen kan trötthet förekomma, men mental trötthet eller koncentrationssvårigheter är inte tillräckliga för att avgöra om blodsockret är påverkat.

Glukos ger information om blodsockret vid provtagningstillfället, medan HbA1c speglar den genomsnittliga blodsockernivån under en längre period.

Kan blodprov visa varför jag är mentalt trött?

Det finns inget specifikt blodprov som diagnostiserar hjärntrötthet eller kan visa alla orsaker till mental trötthet.

Blodprov kan däremot ge information om vissa kroppsliga faktorer som kan vara relevanta beroende på symtom och övrig medicinsk information.

Beroende på situationen kan exempelvis följande analyser ingå i en bredare bedömning:

Blodstatus – ger information om blodets celler och kan bland annat identifiera anemi.

Ferritin och järnstatus – kan ge information om kroppens järndepåer och järnhushållning.

TSH och fritt T4 – används för att bedöma sköldkörtelfunktionen.

Vitamin B12 och folat – kan vara relevanta när det finns misstanke om brist.

Glukos och HbA1c – används för att bedöma olika delar av blodsockerregleringen.

Vilka prover som är relevanta beror på den individuella situationen. Normala blodprover utesluter inte heller andra orsaker till mental trötthet.

När bör hjärntrötthet undersökas?

Tillfällig mental trötthet efter perioder med hög belastning eller otillräcklig återhämtning är vanligt.

Det kan däremot finnas anledning att söka vård om den mentala tröttheten:

• är nytillkommen och saknar tydlig förklaring

• kvarstår under längre tid

• tydligt påverkar arbete, studier eller vardag

• har uppstått efter en hjärnskada eller neurologisk sjukdom

• förekommer tillsammans med andra nytillkomna neurologiska symtom

• successivt blir mer uttalad.

Plötsligt uppkomna neurologiska symtom, exempelvis svaghet eller domningar i ena kroppshalvan, uttalade tal- eller språkstörningar eller andra symtom som kan tyda på stroke, kräver akut medicinsk bedömning.

Hjärntrötthet och blodprov hos Werlabs

Om du upplever långvarig trötthet eller nedsatt mental ork kan blodprov ge information om vissa kroppsliga faktorer som ibland kan vara relevanta i en bredare bedömning.

Hos Werlabs finns blodprov och hälsokontroller som kan omfatta markörer relaterade till exempelvis:

• Blodstatus – ger information om blodbildningen och kan bland annat visa om Hb är lågt.

• Järn och ferritin – ger information om järnstatus och kroppens järndepåer.

• Sköldkörtelfunktion – innehåller analyser som ger information om sköldkörtelns funktion.

• Vitaminer – kan ge information om utvalda vitaminnivåer.

• Blodsocker – analyser av exempelvis glukos och HbA1c kan ge information om blodsockerregleringen.

Vilka analyser som ingår varierar mellan olika blodprov och hälsokontroller.

Resultaten presenteras digitalt och granskas av läkare. Vid avvikande resultat får du en individuell kommentar och information om lämplig fortsatt uppföljning.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att hjärntrötthet inte är något som kan diagnostiseras med ett blodprov. Neurologiska, psykiska, sömnrelaterade och andra orsaker kan behöva bedömas på andra sätt.