
Vad är Hälsoålder - och varför kan den skilja sig från din kronologiska ålder?
Lästid: 4 minuter
Publicerad: 2026-10-13
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Alla blir äldre, men våra hälsomarkörer förändras inte på samma sätt eller i samma takt. Hälsoålder är Werlabs mått för att visa hur dina hälsomarkörer sammantaget förhåller sig till din kronologiska ålder. Beräkningen bygger på en etablerad metod för biologisk ålder och har anpassats utifrån Werlabs svenska hälsodata. Här förklarar vi vad hälsoålder betyder, hur den beräknas och vad som kan påverka resultatet.
Sammanfattning
Hälsoålder är ett uppskattat mått på hur dina hälsomarkörer sammantaget förhåller sig till ålder. Till skillnad från din kronologiska ålder, som endast anger hur många år du har levt, kan hälsoåldern förändras när de markörer som ingår i beräkningen förändras. Werlabs hälsoålder bygger på Klemera-Doubal-metoden (KDM) och är anpassad utifrån Werlabs svenska hälsodata. Hälsoåldern är inte ett mått på hur gammal kroppen "egentligen" är, en diagnos eller en prognos för livslängd, utan ett sätt att sammanfatta och följa flera hälsomarkörer över tid.
Vad är hälsoålder - och varför kan den skilja sig från din kronologiska ålder?
Din kronologiska ålder är helt enkelt det antal år du har levt. Din hälsoålder är ett uppskattat mått på hur dina hälsomarkörer sammantaget förhåller sig till ålder. Hos Werlabs beräknas den med hjälp av flera markörer i blodet och en statistisk modell för biologisk ålder.
Två personer som båda är 50 år kan därför få olika hälsoålder. Den ena kan ha hälsomarkörer som sammantaget är vanligare hos yngre personer, medan den andra kan ha ett mönster som är vanligare hos äldre personer. Hälsoåldern påverkas alltså av vilka markörer som ingår i beräkningen. Dessa kan i sin tur påverkas av bland annat genetik, hälsa och levnadsvanor.
Vad är skillnaden mellan hälsoålder, biologisk ålder och kronologisk ålder?
Kronologisk ålder anger hur många år du har levt.
Biologisk ålder är ett samlingsbegrepp för olika metoder som försöker uppskatta biologiska förändringar som är förknippade med åldrande. Det finns ingen enskild metod som kan fastställa en persons "sanna" biologiska ålder.
Hälsoålder är Werlabs benämning på det åldersmått som beräknas utifrån flera av dina hälsomarkörer. Beräkningen bygger på en etablerad metod för att uppskatta biologisk ålder, men resultatet ska framför allt ses som ett sätt att sammanfatta och följa din hälsa över tid.
Åldras alla människor i samma takt?
Nej. Medan den kronologiska åldern alltid ökar i samma takt förändras kroppen på olika sätt hos olika människor. Gener spelar en roll, men de är bara en del av förklaringen. Hälsa, levnadsvanor, miljö och sociala faktorer kan också ha betydelse för hur kroppen förändras med stigande ålder. Det är därför två personer med samma kronologiska ålder kan skilja sig åt när det gäller exempelvis fysisk funktion, ämnesomsättning och olika hälsomarkörer.
Varför har biologisk ålder och hälsoålder blivit populärt?
Intresset för biologisk ålder har ökat inom forskning, hälsosamt åldrande och preventiv hälsa eftersom kronologisk ålder inte fångar alla skillnader i hälsa mellan människor i samma ålder.
Forskning har visat att ett snabbare biologiskt åldrande är kopplat till flera mindre gynnsamma hälsoutfall. I en studie publicerad i Nature Aging följdes personer med samma kronologiska ålder över tid. De som åldrades biologiskt snabbare uppvisade bland annat mer kognitiva svårigheter, tecken på mer avancerat hjärnåldrande och sämre fysisk funktion. Andra biologiska åldersmått har visat samband med bland annat skörhet, multisjuklighet och kardiovaskulärt åldrande.
Biologisk ålder kan därför ge ytterligare information om hur kroppen åldras, utöver den kronologiska åldern. Det betyder däremot inte att ett biologiskt åldersmått kan förutsäga exakt hur frisk du är eller hur länge du kommer att leva.
Hälsoålder är därför inte en diagnos, prognos eller ett mått på förväntad livslängd. Det är ett sammanvägt mått som kan ge ytterligare perspektiv på dina hälsomarkörer och hur de utvecklas över tid.
Hur räknas Werlabs hälsoålder ålder ut?
Det finns flera metoder för att uppskatta biologisk ålder, exempelvis med blodprover, genetiska analyser eller fysiska mätningar. Werlabs hälsoålder bygger på Klemera-Doubal-metoden (KDM), en etablerad statistisk metod där flera hälsomarkörer vägs samman för att uppskatta biologisk ålder.
Werlabs modell har utvecklats och kalibrerats utifrån Werlabs eget omfattande dataset med hälsodata från den svenska befolkningen. Markörerna har valts ut utifrån Werlabs data och viktas efter sitt samband med ålder, med hänsyn till bland annat kön.
Beräkningen bygger alltså på data från den population där Werlabs används, snarare än på referensdata från andra delar av världen. Resultatet blir din hälsoålder - ett populationsbaserat mått på hur dina hälsomarkörer sammantaget förhåller sig till ålder.
Läs mer om hälsomarkörer som är kopplade till långsiktig hälsa och livslängd.
Vad innebär din hälsoålder för dig?
Hälsoåldern kan göra det lättare att förstå dina hälsomarkörer som helhet och jämföra resultatet med din kronologiska ålder. Den kan också göra förändringar i hälsan mer konkreta och ge motivation att arbeta med sådant som går att påverka.
Om din hälsoålder exempelvis är lägre än din kronologiska ålder betyder det att de markörer som ingår i modellen sammantaget liknar det mönster som ses hos personer som i genomsnitt är yngre. En högre hälsoålder innebär på motsvarande sätt att markörerna sammantaget liknar ett mönster som är vanligare vid högre ålder.
Det betyder inte att hela din kropp bokstavligen är yngre eller äldre än din kronologiska ålder. Hälsoåldern är en statistisk sammanvägning av de markörer som ingår i modellen. Därför är det också viktigt att titta på dina enskilda provresultat och rekommendationer, inte bara på själva hälsoåldern.
Vad påverkar hälsoåldern och kan den förändras?
Hälsoåldern påverkas av de hälsomarkörer som ingår i beräkningen. Flera av dessa kan förändras över tid och påverkas av bland annat hälsa och levnadsvanor.
Flera påverkbara faktorer är samtidigt kopplade till hälsosamt åldrande:
Matvanor: Hälsosamma matvanor med mycket grönsaker, fullkorn, baljväxter, frukt, fisk och omättade fetter är förknippade med bättre långsiktig hälsa.
Fysisk aktivitet: Regelbunden fysisk aktivitet har omfattande hälsoeffekter. Både konditionsträning, styrketräning och vardagsrörelse är viktiga.
Sömn: Tillräcklig sömn är viktig för bland annat återhämtning, ämnesomsättning och immunförsvar.
Rökning: Att inte röka är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för att minska risken för sjukdom och förtida död.
Stress och återhämtning: Långvarig stress och otillräcklig återhämtning kan påverka flera delar av hälsan.
Om dina hälsomarkörer förändras kan även din beräknade hälsoålder förändras.
Det innebär däremot inte nödvändigtvis att själva åldrandeprocessen har "vänts". En lägre hälsoålder visar att de markörer som modellen mäter har förändrats i en mer gynnsam riktning i förhållande till modellens åldersmönster.
Kan man sänka sin hälsoålder?
Hälsoåldern kan både öka och minska när de hälsomarkörer som ligger bakom beräkningen förändras. Målet bör dock inte vara att optimera en enskild siffra.
Fokusera i stället på faktorer som har väldokumenterad betydelse för hälsan, exempelvis regelbunden fysisk aktivitet, goda matvanor, tillräcklig sömn, att inte röka och att följa upp relevanta riskfaktorer. En förbättrad hälsoålder kan då bli ett sätt att följa förändringen, snarare än ett mål i sig.
Hur följer du din hälsoålder?
En hälsokontroll hos Werlabs ger information om flera hälsomarkörer som kan ha betydelse för din långsiktiga hälsa. Tillsammans med dina enskilda provresultat får du din beräknade hälsoålder. Med återkommande provtagning kan du följa hur dina hälsomarkörer och din hälsoålder förändras över tid. Hälsoåldern ska därför inte ses som ett facit på hur gammal din kropp är, utan som ett sammanfattande mått som kan hjälpa dig att följa din hälsa över tid.
Hälsoålder är endast tillgängligt för dig som är eller blir medlem hos Werlabs.
Vanliga frågor
Vad är biologisk ålder?
Biologisk ålder är ett mått på hur kroppen åldras biologiskt och kan ge information om kroppens funktion och hälsotillstånd. Den kan vara både högre och lägre än din kronologiska ålder.
Vad är skillnaden mellan biologisk och kronologisk ålder?
Kronologisk ålder är antalet år du har levt. Biologisk ålder uppskattar i stället hur kroppen åldras utifrån biologiska markörer. Därför kan två personer som är lika gamla ha olika biologisk ålder.
Hur mäter man biologisk ålder?
Det finns flera metoder. Biologisk ålder kan bland annat uppskattas med hjälp av blodmarkörer, DNA-metylering, inflammationsmarkörer, fysiologiska mätningar eller kombinationer av flera hälsodata. Olika metoder mäter delvis olika aspekter av biologiskt åldrande.
Kan man sänka sin biologiska ålder?
Biologiska åldersmått kan förändras över tid och påverkas av bland annat levnadsvanor och hälsotillstånd. Forskning tyder på att faktorer som regelbunden fysisk aktivitet, god sömn, rökfrihet och hälsosamma matvanor är förknippade med långsammare biologiskt åldrande. Hur mycket själva beräknade biologiska åldern kan förändras beror på vilken metod som används.
Vad betyder det om min biologiska ålder är högre än min kronologiska ålder?
Det kan innebära att de biomarkörer som ingår i beräkningen sammantaget liknar dem som brukar ses hos personer som är äldre än du. Resultatet är inte en diagnos och bör tolkas tillsammans med dina enskilda hälsomarkörer och övriga hälsodata.
Källor
- Levine ME et al. An epigenetic biomarker of aging for lifespan and healthspan. Aging, 2018.
- Jylhävä J et al. Biological Age Predictors. EBioMedicine, 2017.
- Liu Z et al. Underwriting mortality risk using biological age. Nature Communications, 2020.
- Belsky DW et al. Quantification of biological aging in young adults. PNAS, 2015.
- Klemera P, Doubal S. A new approach to the concept and computation of biological age. Mechanisms of Ageing and Development, 2006.
- Horvath S et al. Biological age and disease risk: An epigenetic perspective. Nature Aging, 2021.
- Ferrucci L et al. Strength training and aging: Impact on biological age. Journal of Gerontology, 2020.
Fler artiklar (Longevity)

Hälsomarkörer för longevity - vilka blodvärden är viktiga för långsiktig hälsa?
Läs mer

Mät din biologi på djupet: Missa inte kroppens viktigaste datalager
Läs mer

Longevity – nyckeln till ett längre och friskare liv
Läs mer

Beach 2026 eller din kropp till 100 år? Vägen till hållbar hälsa
Läs mer

Blå zoner: så lever de som lever länge
Läs mer

Långvarig stress: Så påverkas din inre hälsa och dina värden
Läs mer

