Hälsomarkörer för longevity - vilka blodvärden är viktiga för långsiktig hälsa?

Vad kan hälsomarkörer säga om longevity?

Longevity handlar om att skapa förutsättningar för ett långt liv med så många friska år som möjligt. En viktig del är att förebygga sjukdomar och bevara fysisk och kognitiv funktion genom livet. Blodprover kan bidra genom att identifiera vissa riskfaktorer och ge information om kroppens funktioner. Exempelvis kan förhöjt blodsocker eller ogynnsamma blodfetter upptäckas innan de ger tydliga symtom.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan olika typer av hälsomarkörer. Vissa har en väletablerad koppling till framtida sjukdomsrisk, medan andra främst används för att utreda symtom, misstänkta brister eller sjukdomar.

Det finns inget enskilt blodprov som kan mäta longevity eller avgöra hur länge du kommer att leva. Blodvärden behöver alltid tolkas i sitt sammanhang.

Läs mer om longevity och hälsosamt åldrande.

1. Blodsocker och HbA1c - metabol hälsa

Kroppens förmåga att reglera blodsocker har stor betydelse för den långsiktiga hälsan.

Långvarigt förhöjda blodsockernivåer kan öka risken för typ 2-diabetes och komplikationer som påverkar blodkärl, njurar, nerver och ögon.

Två vanliga markörer är:

• Glukos: Visar blodsockernivån vid provtagningstillfället.

• HbA1c: Speglar den genomsnittliga blodsockernivån under ungefär de senaste två till tre månaderna.

HbA1c används bland annat för att diagnostisera och följa upp diabetes. Värdet kan också bidra till att identifiera förhöjda blodsockernivåer innan tydliga symtom uppstår. Läs mer om HbA1c och långtidsblodsocker.

Ett HbA1c inom referensområdet innebär däremot inte att insulinregleringen eller den metabola hälsan i övrigt är optimal. HbA1c mäter inte insulinproduktion, insulinkänslighet eller oxidativ stress direkt. Regelbunden fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och tillräcklig sömn är viktiga faktorer för att främja en god blodsockerreglering.

2. Blodfetter - riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Blodfetter är viktiga för kroppens normala funktion, men förhöjda nivåer av vissa blodfetter kan bidra till åderförkalkning.

Framför allt är LDL-kolesterol en väletablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. LDL-partiklar kan bidra till att kolesterol ansamlas i kärlväggarna, vilket över tid kan öka risken för exempelvis hjärtinfarkt och stroke.

Vanliga blodfettsmarkörer är:

• LDL-kolesterol: En viktig behandlingsbar riskfaktor för åderförkalkning.

• HDL-kolesterol: Har samband med hjärt-kärlrisk, men ett högre värde innebär inte automatiskt ett bättre skydd.

• Triglycerider: Förhöjda nivåer kan förekomma vid exempelvis insulinresistens och andra metabola riskfaktorer.

• Totalkolesterol: Ger en övergripande bild men behöver tolkas tillsammans med övriga blodfetter.

I vissa situationer kan även apolipoprotein B (ApoB) och lipoprotein(a), Lp(a), ge kompletterande information om hjärt-kärlrisk.

Blodfetterna bör inte bedömas isolerat. Även blodtryck, rökning, diabetes, ålder och ärftlighet påverkar den samlade risken.

Att följa blodfetter kan vara relevant för att identifiera och behandla riskfaktorer, men ett blodprov kan inte visa hur friska hjärtats kranskärl är. För en fördjupning kan du läsa mer om LDL-kolesterol och dess betydelse för hjärt-kärlhälsan.

3. Inflammationsmarkörer - vad visar CRP och hs-CRP?

Inflammation är en del av kroppens normala immunförsvar. Vid infektion eller vävnadsskada kan inflammationsmarkörer i blodet stiga.

Forskning har också uppmärksammat sambandet mellan långvarig låggradig inflammation, åldrande och flera kroniska sjukdomar. Detta beskrivs ibland med begreppet inflammaging.

Två närbesläktade analyser är:

• CRP: Används framför allt för att bedöma inflammation, exempelvis vid infektion.

• hs-CRP: En känsligare analys som kan mäta lägre CRP-nivåer och i vissa sammanhang användas som kompletterande markör vid bedömning av hjärt-kärlrisk.

Det är dock viktigt att känna till att hs-CRP inte är ett specifikt mått på biologiskt åldrande. Förhöjda värden kan ha många orsaker, bland annat infektioner, inflammatoriska sjukdomar och andra tillstånd. Ett lågt hs-CRP innebär inte heller att kroppen saknar inflammation eller att immunförsvaret fungerar bättre.

Vill du förstå mer om hur inflammationsprover används kan du läsa om skillnaden mellan CRP, hs-CRP och SR. Inflammationsmarkörer bör användas utifrån en tydlig medicinsk frågeställning, snarare än som en generell mätning av kroppens åldrande.

4. Sköldkörtel och hormoner - när är prover relevanta?

Hormoner reglerar många viktiga funktioner i kroppen, bland annat ämnesomsättning, fortplantning och kroppens anpassning till olika situationer. Sköldkörtelhormoner påverkar exempelvis ämnesomsättning, kroppstemperatur och energiförbrukning.

Vanliga sköldkörtelprover är:

• TSH: Används vanligtvis som första prov vid misstanke om sköldkörtelsjukdom.

• Fritt T4: Kan ge kompletterande information om sköldkörtelns funktion.

• Fritt T3: Används i vissa särskilda situationer, men ingår inte rutinmässigt i all utredning.

Även könshormoner som östrogen och testosteron förändras under livet och kan ha betydelse för exempelvis muskler, skelett och sexuell funktion. Det innebär däremot inte att regelbundna hormonprover behövs för att främja longevity. Det finns inte stöd för att generell hormonscreening hos symtomfria personer kan bromsa biologiskt åldrande. Hormonprover är framför allt relevanta när symtom, sjukdomshistoria eller andra omständigheter talar för en hormonell sjukdom.

5. Järn, vitamin D och muskelhälsa

Att bevara muskelmassa och fysisk funktion är viktigt för ett hälsosamt åldrande. Muskler bidrar bland annat till rörelseförmåga och blodsockerreglering. Muskelstyrka och muskelmassa påverkas av fysisk aktivitet, näringsintag, sjukdomar och ålder. Blodprover kan ibland identifiera brister eller medicinska tillstånd som påverkar orken och den fysiska funktionen.

Ferritin och järnstatus

Ferritin används som en markör för kroppens järndepåer. Låga ferritinnivåer kan tyda på järnbrist, som i vissa fall kan bidra till trötthet och nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Ferritin kan däremot också stiga vid inflammation och behöver ibland tolkas tillsammans med andra prover. Läs mer om ferritin och järnbrist.

Vitamin D

Vitamin D har betydelse för kalciumomsättningen, skelettets mineralisering och normal muskelfunktion. Brist kan vara relevant att utreda hos personer med vissa riskfaktorer eller symtom. Att ha högre vitamin D-nivåer än vad som behövs har däremot inte visats ge ett längre liv. Blodprover för järn och vitamin D bör därför användas när det finns en medicinskt motiverad anledning, inte som generella mått på longevity.

6. Njurfunktion och levervärden - viktiga delar av helhetsbilden

Njurar och lever har centrala funktioner för kroppens ämnesomsättning och reglering av olika ämnen. Blodprover kan bidra till att identifiera förändringar i organens funktion, ibland innan tydliga symtom uppstår.

Njurfunktion

Två vanliga markörer är:

• Kreatinin: Ett ämne som används vid bedömning av njurfunktionen.

• eGFR: Ett beräknat mått på njurarnas filtrationsförmåga.

eGFR påverkas bland annat av ålder och behöver tolkas tillsammans med övriga uppgifter. Vid misstanke om njursjukdom kan även urinprov, exempelvis albumin/kreatinin-kvot, vara viktigt.

Levervärden

ALAT är ett enzym som kan stiga när leverceller påverkas. Förhöjt ALAT kan bland annat förekomma vid fettlever, vissa läkemedelsreaktioner och andra leversjukdomar. Ett normalt ALAT utesluter däremot inte all leversjukdom. Njurfunktion och levervärden kan vara viktiga att följa vid vissa sjukdomar, riskfaktorer och behandlingar, men de mäter inte hur snabbt kroppen åldras.

7. Näringsstatus - när behövs vitamin- och mineralprover?

Vitaminer och mineraler behövs för många av kroppens normala funktioner. Brist på exempelvis vitamin B12, folat eller järn kan orsaka symtom och påverka hälsan. Det betyder dock inte att alla behöver regelbunden provtagning av ett stort antal vitaminer och mineraler. Vilka analyser som är relevanta beror bland annat på kostvanor, sjukdomar, läkemedel, symtom och individuella riskfaktorer. Blodprover kan i vissa fall identifiera en näringsbrist, men ger inte alltid en fullständig bild av näringsintaget eller kroppens näringsstatus.

Inom longevity är en varierad och näringsrik kost därför en viktigare utgångspunkt än att försöka optimera enskilda vitaminvärden. Läs mer om hälsosam kost för ett långt och friskt liv.

Hur hänger hälsomarkörer ihop med Werlabs Hälsoålder?

Biologisk ålder är ett samlingsbegrepp för olika metoder som uppskattar hur biologiska markörer och funktioner förhåller sig till ålder.

Werlabs Hälsoålder är ett uppskattat mått på biologisk ålder som sammanfattar flera hälsomarkörer i ett gemensamt resultat. Beräkningen bygger på Klemera-Doubal-metoden (KDM), en etablerad statistisk metod som Werlabs har anpassat utifrån svenska hälsodata. Hälsoålder kan användas tillsammans med enskilda provresultat för att följa förändringar över tid. Det är däremot inte ett mått på hur gammal kroppen egentligen är, en diagnos eller en prognos för livslängd. En förändring i Hälsoålder visar inte heller i sig att kroppens biologiska åldrande har bromsats.

Hur kan du följa dina hälsomarkörer över tid?

För vissa hälsomarkörer kan det vara värdefullt att jämföra resultat från olika provtagningstillfällen. Exempelvis kan förändringar i blodfetter och blodsocker bidra till att visa hur etablerade riskfaktorer utvecklas.

Samtidigt behöver resultaten alltid tolkas med hänsyn till bland annat:

• tidigare provresultat

• symtom och sjukdomshistoria

• läkemedel

• levnadsvanor

• biologisk variation och mätvariation

Alla värden behöver inte följas regelbundet. Hur ofta provtagning är relevant beror på vilka riskfaktorer som finns och om resultaten kan påverka medicinska beslut eller förebyggande åtgärder.

Så kan Werlabs hjälpa dig att förstå dina hälsomarkörer

Hos Werlabs kan du undersöka flera hälsomarkörer genom blodprov, bland annat blodfetter, blodsocker och utvalda markörer för organfunktion och näringsstatus. Resultaten granskas av läkare och presenteras tillsammans med information som hjälper dig att förstå vad värdena betyder. Genom att följa relevanta hälsomarkörer kan du få bättre kunskap om vissa riskfaktorer och förändringar över tid. Blodprover behöver samtidigt ses som ett komplement till andra delar av hälsan, exempelvis blodtryck, fysisk aktivitet, matvanor, sömn och medicinsk bedömning.

Sammanfattning

Hälsomarkörer kan ge värdefull information om riskfaktorer och kroppens funktioner, men de kan inte ensamma avgöra hur snabbt du åldras eller hur länge du kommer att leva.

Blodfetter och blodsocker är särskilt relevanta för att bedöma etablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Andra prover, exempelvis för njurfunktion, leverfunktion, hormoner och näringsstatus, kan vara viktiga utifrån individuella behov.

För ett långsiktigt hälsoperspektiv är det viktigare att identifiera och hantera relevanta riskfaktorer än att försöka optimera varje enskilt blodvärde.

Genom att kombinera kunskap om hälsomarkörer med goda levnadsvanor och relevant förebyggande hälsovård går det att skapa bättre förutsättningar för ett långt och friskt liv. Läs gärna mer om longevity genom livet och hälsoråd för olika åldrar.