C-peptid

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

C-peptid är en viktig markör för att förstå kroppens egen insulinproduktion. När bukspottkörteln frisätter insulin bildas samtidigt C-peptid i lika stor mängd. Genom att mäta C-peptid i blodet kan man därför få en tydligare bild av hur mycket insulin kroppen själv producerar – oberoende av eventuellt tillfört insulin.

Sammanfattning

C-peptid speglar kroppens egen insulinproduktion och är ett viktigt komplement till blodsockermätningar. Höga nivåer kan tyda på insulinresistens, medan låga nivåer ofta ses vid nedsatt insulinproduktion, som vid typ 1-diabetes. Genom att analysera C-peptid tillsammans med glukos kan man bättre förstå orsaken bakom högt eller lågt blodsocker och få en mer exakt bild av kroppens metabola hälsa.

Vad är C-peptid?

C-peptid är en biprodukt som bildas i bukspottkörteln samtidigt och i samma mängd som hormonet insulin. Insulin är livsviktigt för att kroppens celler ska kunna ta upp socker (glukos) från blodet och använda det som energi. När blodsockernivån stiger, till exempel efter en måltid, frisätter bukspottkörteln insulin och därmed också C-peptid. Genom att mäta mängden C-peptid i blodet kan man få en indirekt uppfattning om kroppens egen insulinproduktion. Detta är användbart eftersom direkt mätning av insulin kan vara komplicerat, bland annat på grund av dess korta halveringstid i blodet och att tillfört insulin (vid diabetesbehandling) inte kan skiljas från kroppseget.

Varför behöver man analysera C-peptid?

Analys av C-peptid görs främst för att:

  • Skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2: Vid typ 1-diabetes är den egna insulinproduktionen kraftigt nedsatt eller helt borta, vilket leder till låga C-peptidnivåer. Vid typ 2-diabetes kan insulinproduktionen initialt vara normal eller till och med förhöjd (på grund av insulinresistens), vilket då ger normala eller höga C-peptidnivåer. I senare skeden av typ 2-diabetes kan dock insulinproduktionen avta, vilket också sänker C-peptid.

  • Bedöma kvarvarande insulinproduktion: Hos personer med diabetes kan C-peptid visa hur mycket insulin bukspottkörteln fortfarande producerar.

  • Utreda hypoglykemi (lågt blodsocker): Höga C-peptidnivåer tillsammans med lågt blodsocker kan tyda på överproduktion av insulin, till exempel från en insulinproducerande tumör (insulinom) eller på grund av vissa läkemedel.

  • Följa upp efter bukspottkörtelkirurgi: Kan ge information om kvarvarande insulinproduktion.

C-peptid analyseras oftast tillsammans med blodglukos för en korrekt tolkning.

Vad innebär ett förhöjt C-peptidvärde?

Förhöjda nivåer av C-peptid ses ofta vid insulinresistens, vilket är vanligt vid typ 2-diabetes eller prediabetes. Kroppen producerar då mer insulin (och därmed C-peptid) för att försöka övervinna cellernas minskade känslighet för insulin. Andra orsaker kan vara njursvikt (då C-peptid bryts ner långsammare), vissa läkemedel (t.ex. sulfonureider som stimulerar insulinfrisättning), eller i sällsynta fall en insulinproducerande tumör (insulinom).

Vad innebär ett lågt C-peptidvärde?

Låga nivåer av C-peptid tyder på en låg egenproduktion av insulin. Detta är karaktäristiskt för typ 1-diabetes, där de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln har förstörts. Låga värden kan också ses i sena stadier av typ 2-diabetes när bukspottkörtelns förmåga att producera insulin har tröttats ut. Långvarig fasta eller en kost som inte stimulerar insulinproduktionen kan också ge låga C-peptidvärden, oftast tillsammans med normalt eller lågt blodglukos.

Vilka andra faktorer kan påverka C-peptidvärdet?

C-peptidvärdet måste alltid bedömas i relation till det aktuella blodsockervärdet. Nedsatt njurfunktion kan leda till falskt förhöjda C-peptidvärden eftersom C-peptid normalt elimineras via njurarna. Även övervikt kan vara associerat med högre C-peptidnivåer på grund av insulinresistens.

Andra hälsomarkörer inom Blodsocker

  • HbA1c (Långtidsblodsocker)

    HbA1c, i folkmun kallat ”långtidssocker”, påvisar mängden blodsocker (glukos) som har bundits till de röda blodkropparna. Detta kan användas som ett mått på den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste 2–3 månaderna.

  • Glukos (blodsocker)

    Glukos, eller blodsocker som det också kallas, behövs för att kroppens celler skall få tillräckligt med energi för att kunna utföra sina normala funktioner. Glukos är dessutom kroppens och hjärnans huvudsakliga energikälla. Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en jämn nivå. När man äter höjs blodsockernivån i blodet, och bukspottkörteln producerar då hormonet insulin, som fungerar som en nyckel som öppnar cellerna för införsel av sockret. När detta sker sjunker blodsockret. När blodsockret sjunker till en alltför låg nivå, t.ex. vid intensiv fysisk träning eller långvarig fasta, så producerar bukspottkörteln hormonet glukagon som stimulerar levercellerna till att frisätta lagrad glukos till blodbanan. När insulinproduktionen i bukspottkörteln är otillräcklig eller om kroppens celler har minskad känslighet för insulin får man för höga blodsockernivåer. Detta är vad som sker vid diabetes.

Sjukdomar & besvär (Blodsocker)

Prediabetes – symtom, orsaker och hur du kan förebygga

Blodsockret påverkas av hur kroppen hanterar socker och insulin. När denna balans börjar rubbas kan blodsockret stiga, utan att det ännu räknas som diabetes. Detta kallas prediabetes. Det är ett vanligt tillstånd som ofta upptäcks vid hälsokontroller och som ger en möjlighet att agera i tid för att förbättra hälsan.

Läs mer

Hypoglykemi – symtom, orsaker och behandling av lågt blodsocker

Blodsockret är kroppens viktigaste energikälla, särskilt för hjärnan. När nivån sjunker för lågt kallas det hypoglykemi. Det kan uppstå snabbt och ge tydliga symtom, men ibland kommer signalerna mer gradvis. Att känna igen symtomen och veta hur du ska agera är avgörande för att snabbt återställa balansen och må bättre.

Läs mer

Hyperglykemi – symtom, orsaker och behandling av högt blodsocker

Blodsockret varierar naturligt under dagen, men när nivåerna blir för höga under längre tid kallas det hyperglykemi. Det är vanligt vid diabetes men kan även förekomma i andra situationer, till exempel vid stress eller sjukdom. Att känna igen symtomen och förstå vad som påverkar blodsockret är viktigt för att kunna agera i tid och minska risken för komplikationer.

Läs mer

Graviditetsdiabetes – symtom, orsaker och behandling

Under graviditeten sker stora förändringar i kroppen, bland annat i hur blodsockret regleras. För vissa räcker inte kroppens insulin till, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Detta kallas graviditetsdiabetes. Tillståndet är oftast tillfälligt men kräver noggrann uppföljning för att säkerställa en trygg graviditet och förlossning.

Läs mer

Diabetes typ 2 – symtom, orsaker och hur du behandlar sjukdomen

Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och innebär att kroppen inte kan använda insulin effektivt. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och kan ge diffusa symtom som trötthet och ökad törst. Med livsstilsförändringar och vid behov läkemedel kan blodsockret kontrolleras och risken för komplikationer minskas.

Läs mer

Diabetes typ 1 – symtom, orsaker och hur sjukdomen behandlas

Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom där immunsystemet förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder till total insulinbrist och livslångt behov av insulinbehandling. Med modern behandling kan personer med typ 1-diabetes leva ett aktivt och fullgott liv.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök