AV-block – symtom, orsaker och behandling av retledningsstörning
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
AV-block är en störning i hjärtats elektriska signalsystem där impulserna mellan förmak och kammare fördröjs eller blockeras. Tillståndet kan variera från harmlöst till allvarligt beroende på grad. Vid symtomgivande AV-block kan pacemaker vara nödvändigt för att upprätthålla en stabil hjärtrytm.
Sammanfattning
AV-block innebär att de elektriska signalerna som styr hjärtslagen försenas eller blockeras mellan förmaken och kamrarna. Tillståndet delas in i tre grader med ökande allvarlighet. AV-block grad I ger sällan symtom medan grad III kan vara livshotande. Vanliga symtom vid symtomgivande AV-block inkluderar yrsel, trötthet, svimning och andfåddhet. Orsaker kan vara åldrande, hjärtsjukdom, läkemedel eller inflammation. Behandlingen beror på graden och symtomen, där pacemaker ofta är lösningen vid allvarliga former.
Vad är AV-block?
AV-block, eller atrioventrikulärt block, är en störning i hjärtats retledningssystem. Normalt startar hjärtats elektriska impulser i sinusknutan i höger förmak och fortleds via AV-noden till kamrarna, vilket får hjärtat att dra ihop sig koordinerat. Vid AV-block störs denna signalöverföring.
Hjärtats AV-nod fungerar som en kopplingsstation mellan förmak och kammare. Den fördröjer normalt impulsen något för att kamrarna ska hinna fyllas med blod innan de kontraherar. Vid AV-block är denna fördröjning förlängd eller så blockeras signalen helt.
Beroende på hur allvarligt blocket är delas AV-block in i tre grader. Vid grad I är fördröjningen förlängd men alla signaler går fram. Vid grad II blockeras vissa signaler. Vid grad III, även kallat totalt block, når inga signaler kamrarna som då måste förlita sig på en långsam ersättningsrytm.
AV-block kan vara medfött men uppstår oftare senare i livet. Det kan vara tillfälligt, till exempel vid läkemedelspåverkan, eller permanent vid strukturella förändringar i retledningssystemet.
Vad orsakar AV-block?
Det finns flera orsaker till att AV-block utvecklas, både strukturella förändringar i hjärtat och yttre faktorer.
Åldrande och förslitning
Den vanligaste orsaken till AV-block är åldersrelaterade förändringar i retledningssystemet. Med tiden kan fibrös vävnad ersätta normala ledningsceller, vilket försämrar signalöverföringen. Detta är särskilt vanligt hos äldre.
Hjärtsjukdomar
Hjärtinfarkt kan skada AV-noden om det drabbade området ligger nära retledningssystemet. Kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och kardiomyopati kan också påverka signalledningen. Medfödda hjärtfel är en mer sällsynt orsak.
Inflammation och infektion
Myokardit, inflammation i hjärtmuskeln, kan tillfälligt eller permanent skada AV-noden. Borrelia är en välkänd infektion som kan orsaka AV-block, ofta tillfälligt om det behandlas i tid.
Läkemedel
Vissa läkemedel kan bromsa signalöverföringen genom AV-noden. Betablockerare, kalciumflödeshämmare, digoxin och vissa antiarytmika är vanliga exempel. Läkemedelsutlöst AV-block är oftast reversibelt om dosen minskas eller läkemedlet sätts ut.
Elektrolytrubbningar
Obalans i blodets elektrolyter, särskilt kalium, kan påverka hjärtats elektriska system. Både för höga och för låga kaliumnivåer kan störa retledningen.
Vilka symtom ger AV-block?
Symtomen vid AV-block varierar beroende på graden av blockering och hur väl hjärtat kompenserar för den långsammare rytmen.
AV-block grad I
Vid första gradens AV-block är fördröjningen förlängd men alla signaler når kamrarna. Detta ger sällan några symtom och upptäcks vanligen av en slump vid EKG-undersökning. De flesta med AV-block grad I lever helt normalt utan besvär.
AV-block grad II
Vid andra gradens AV-block blockeras vissa signaler intermittent. Detta kan ge symtom som yrsel, svimningskänsla och trötthet. Hjärtklappning eller känsla av oregelbunden rytm kan förekomma. Symtomen varierar beroende på hur många signaler som blockeras.
AV-block grad III
Vid tredje gradens AV-block, totalt block, går inga signaler från förmak till kammare. Kamrarna slår då i en långsam ersättningsrytm, ofta bara 30–40 slag per minut. Symtomen är ofta uttalade med svimning, extrem trötthet, andfåddhet och yrsel. Tillståndet kan vara livshotande.
Allmänna symtom
Oavsett grad kan symtomgivande AV-block ge trötthet och orkeslöshet, yrsel och ostadighetskänsla, svimning eller nära-svimning, andfåddhet vid ansträngning, bröstsmärta i vissa fall och koncentrationssvårigheter.
Hur diagnostiseras AV-block?
Diagnosen AV-block ställs genom att registrera hjärtats elektriska aktivitet.
EKG
Ett vanligt 12-avlednings-EKG är grundläggande för diagnos. Det visar förlängd PR-tid vid grad I, periodiskt bortfall av QRS-komplex vid grad II, och fullständig dissociation mellan förmakets och kamrarnas aktivitet vid grad III.
Långtidsregistrering
Om symtomen kommer och går kan längre registrering behövas. Holter-monitorering under 24–48 timmar eller längre event-registrering kan fånga sporadiska störningar som inte syns vid rutinmässigt EKG.
Utredning av orsak
Vid konstaterat AV-block görs ofta ytterligare utredning för att hitta orsaken. Ekokardiografi bedömer hjärtats struktur och funktion. Blodprover kontrollerar sköldkörtelfunktion, elektrolyter och eventuella infektioner. Genomgång av läkemedelslista är viktig för att identifiera läkemedel som kan bidra.
Hur behandlas AV-block?
Behandlingen av AV-block beror på graden, symtomen och den underliggande orsaken.
Observation
AV-block grad I utan symtom kräver vanligtvis ingen behandling, endast regelbunden uppföljning. Asymtomatiskt grad II kan också i vissa fall endast följas med kontroller.
Läkemedelsjustering
Om läkemedel misstänks bidra till AV-block kan dosminskning eller utsättning prövas. Detta görs i samråd med läkare och kan vara tillräckligt för att återställa normal signalöverföring.
Behandling av underliggande orsak
Vid borreliainfektion ges antibiotika, vilket ofta leder till att AV-blocket försvinner. Sköldkörtelsjukdomar och elektrolytrubbningar behandlas specifikt.
Pacemaker
Vid symtomgivande AV-block grad II eller vid AV-block grad III är pacemaker ofta nödvändigt. En pacemaker är en liten elektronisk enhet som opereras in under huden och övervakar hjärtrytmen. Den ger elektriska impulser för att upprätthålla en tillräckligt snabb och regelbunden rytm.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om du upplever upprepade episoder av yrsel eller ostadighetskänsla, onormal trötthet eller orkeslöshet, känsla av att pulsen är mycket långsam, eller misstanke om att läkemedel orsakar symtom.
Sök akut vård vid svimning eller medvetslöshet, bröstsmärta, kraftig andfåddhet eller om du känner dig allmänt mycket sjuk med hjärtsymtom.
Vanliga frågor
Är AV-block farligt?
Det beror på graden. AV-block grad I är oftast harmlöst. Grad II kan vara betydelsefullt beroende på typ. Grad III är allvarligt och kräver ofta behandling med pacemaker.
Kan AV-block gå över av sig själv?
Ja, om orsaken är tillfällig som läkemedelspåverkan eller infektion kan AV-block vara reversibelt. Åldersrelaterade förändringar är däremot vanligtvis bestående.
Kan man leva normalt med pacemaker?
Ja, de flesta med pacemaker lever helt normala liv. Pacemakern övervakas regelbundet och batteriet byts vart 8–15 år. Vissa försiktighetsåtgärder gäller, som att undvika starka magnetfält.
Påverkar AV-block fysisk aktivitet?
Det beror på graden och symtomen. Många med lindriga former kan vara fysiskt aktiva utan begränsningar. Vid allvarligare former eller efter pacemaker ges individuella råd.
Är AV-block ärftligt?
Medfödda former av AV-block kan ha ärftliga inslag. De vanligare förvärvade formerna är i regel inte ärftliga utan beror på ålder, sjukdom eller andra faktorer.
Artiklar (Hjärta & Kärl)

Efter hjärtinfarkten – Johan, 59, önskar att han gjort en hälsokontroll tidigare
Läs mer

Kost vid högt kolesterol: Vad ska man äta för bättre hälsa?
Läs mer

Alexander, 33, trodde han var i toppform – upptäckte livshotande kolesterolnivåer
Läs mer

Högt kolesterolvärde – levnadsvanor eller arv?
Läs mer

Motion - varför är så det viktigt att röra på sig?
Läs mer

Hela Sveriges hälsorapport
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Hjärta & Kärl)
Addisons sjukdom – symtom, orsaker och livslång behandling
Addisons sjukdom är ett sällsynt tillstånd där binjurarna inte producerar tillräckligt med livsviktiga hormoner, framför allt kortisol och aldosteron. Med daglig hormonersättning kan de flesta leva ett normalt liv, men det är viktigt att känna igen symtomen och hantera akuta situationer.
Läs mer
Takykardi – symtom, orsaker och hur snabb puls behandlas
Takykardi innebär att hjärtat slår snabbare än normalt, vanligtvis över 100 slag per minut i vila. Det kan kännas som hjärtklappning eller ett rusande hjärta. Takykardi kan vara ofarlig men kan också vara tecken på underliggande hjärtsjukdom som behöver utredas.
Läs mer
Stroke – symtom, AKUT-regeln och varför snabb vård räddar liv
Stroke är en akut hjärnskada som uppstår när blodflödet till hjärnan störs. Varje minut räknas för att begränsa skadan. Lär dig känna igen symtomen och agera snabbt genom att ringa 112 vid misstanke.
Läs mer
Övervikt och fetma – orsaker, hälsorisker och behandling
Övervikt och fetma innebär att kroppen har mer fett än vad som är hälsosamt. Tillstånden ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och flera andra hälsoproblem. Med livsstilsförändringar och ibland medicinsk hjälp kan vikten minska och hälsan förbättras.
Läs mer
Lågt blodtryck – symtom, orsaker och hur du kan må bättre
Lågt blodtryck innebär att blodtrycket är lägre än normalt, vilket kan ge symtom som yrsel och svimningskänsla, särskilt vid snabba positionsförändringar. Tillståndet är oftast ofarligt men kan ibland bero på underliggande sjukdomar som behöver utredas.
Läs mer
Kärlkramp – symtom, orsaker och hur angina behandlas
Kärlkramp, eller angina pectoris, är en tryckande smärta i bröstet som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med syre. Symtomen kommer ofta vid fysisk ansträngning och lindras vid vila. Kärlkramp är ofta ett tecken på förträngda kranskärl och kräver medicinsk utredning.
Läs mer
