Blåsljud på hjärtat – orsaker, symtom och vad det kan betyda

Vad är blåsljud?

Blåsljud är extra ljud som hörs när en läkare lyssnar på hjärtat med stetoskop. De uppstår när blod strömmar turbulent genom hjärtat eller dess närliggande kärl, istället för det normala laminära flödet som är tyst.

Normalt hörs endast hjärtljud, de karakteristiska dunkande ljuden som uppstår när hjärtklaffarna stängs. Blåsljud är annorlunda och beskrivs ofta som väsande, svischande eller blåsande ljud som hörs mellan eller under de normala hjärtljuden.

Blåsljud delas in i fysiologiska och patologiska. Fysiologiska, eller funktionella, blåsljud är ofarliga och uppstår vid normalt snabbt blodflöde utan strukturella avvikelser i hjärtat. De är vanliga hos barn, gravida och vid tillstånd som feber eller anemi. Patologiska blåsljud däremot orsakas av strukturella förändringar i hjärtat som klaffsjukdomar eller medfödda defekter.

Blåsljud graderas efter intensitet på en skala från 1 till 6, där grad 1 är knappt hörbart och grad 6 kan höras utan stetoskop. Läkaren bedömer även var på bröstet ljudet hörs bäst, dess karaktär och när i hjärtcykeln det uppstår.

Vad orsakar blåsljud?

Orsakerna till blåsljud varierar från helt ofarliga tillstånd till allvarlig hjärtsjukdom.

Fysiologiska orsaker

Hos barn och unga vuxna är blåsljud ofta fysiologiska och beror på snabbt blodflöde genom ett friskt hjärta. Graviditet ökar blodvolymen och kan ge blåsljud. Feber, anemi och hypertyreos ökar hjärtats arbete och blodflödet, vilket kan ge tillfälliga blåsljud.

Hjärtklaffssjukdomar

Förträngning av hjärtklaffar, stenos, gör att blodet måste pressas genom en trängre öppning vilket skapar turbulens och blåsljud. Aortastenos och pulmonalisstenos är vanliga exempel. Läckande klaffar, insufficiens, låter blodet strömma tillbaka och ger också blåsljud. Mitralisinsufficiens och aortainsufficiens är exempel på detta.

Medfödda hjärtfel

Hål i hjärtats skiljeväggar, som förmaksseptumdefekt eller kammarseptumdefekt, låter blod strömma mellan hjärtats sidor och orsakar blåsljud. Andra medfödda missbildningar som förträngd aorta eller onormala kärlförbindelser kan också ge blåsljud.

Andra orsaker

Endokardit, infektion i hjärtklaffarna, kan skada klaffstrukturen och orsaka blåsljud. Hjärtmuskelsjukdomar som hypertrofisk kardiomyopati kan påverka blodflödet. Systemsjukdomar som lupus kan ibland engagera hjärtat.

Vilka symtom förekommer vid blåsljud?

Blåsljudet i sig är inte ett symtom som patienten upplever utan upptäcks av läkaren vid undersökning. Om blåsljudet beror på en underliggande hjärtsjukdom kan dock symtom uppstå.

Vid ofarliga blåsljud

Fysiologiska blåsljud ger inga symtom alls. De upptäcks ofta vid rutinundersökning och kräver vanligtvis ingen vidare utredning om läkaren bedömer att de är harmlösa.

Vid hjärtklaffssjukdom

Symtom utvecklas ofta gradvis när klaffsjukdomen förvärras. Andfåddhet vid ansträngning är vanligt och uppstår när hjärtat inte pumpar effektivt. Trötthet och nedsatt ork kan förekomma. Svullnad i ben och anklar kan uppstå vid hjärtsvikt. Bröstsmärta eller obehag förekommer i vissa fall. Yrsel eller svimning kan uppstå vid allvarlig aortastenos.

Vid medfödda hjärtfel

Symtomen beror på defektens storlek och typ. Mindre defekter kan vara asymtomatiska medan större kan ge andfåddhet, trötthet, dålig tillväxt hos barn och blåaktig missfärgning av hud och läppar i allvarliga fall.

Hur diagnostiseras orsaken till blåsljud?

Utredningen syftar till att avgöra om blåsljudet är ofarligt eller tecken på hjärtsjukdom.

Auskultation

Läkaren lyssnar noggrant på hjärtat och bedömer blåsljudets karaktär, styrka, lokalisation och tidpunkt i hjärtcykeln. En erfaren läkare kan ofta avgöra om blåsljudet är fysiologiskt eller kräver vidare utredning.

Ekokardiografi

Ultraljudsundersökning av hjärtat är den viktigaste undersökningen för att utvärdera blåsljud. Den visar hjärtats struktur, klaffarnas funktion, eventuella defekter och hur blodet strömmar genom hjärtat. Med dopplerteknik kan blodflödets hastighet och riktning mätas.

EKG

Elektrokardiografi kan visa tecken på hjärtförstoring eller andra avvikelser som kan vara relaterade till blåsljudets orsak.

Övriga undersökningar

Lungröntgen kan visa hjärtats storlek och eventuell vätska i lungorna. Blodprover kan utesluta anemi och infektioner. Vid misstanke om endokardit tas blododlingar.

Hur behandlas blåsljud?

Behandlingen beror helt på blåsljudets orsak. Fysiologiska blåsljud kräver ingen behandling.

Observation

Lindriga klaffsjukdomar som inte ger symtom kan följas med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuell försämring. Många lever länge utan att behöva behandling.

Läkemedelsbehandling

Vid symtomgivande klaffsjukdom eller hjärtsvikt kan läkemedel lindra symtomen. Diuretika minskar vätskeansamling. Blodförtunnande medel kan vara aktuella vid risk för blodpropp. Antibiotika ges vid endokardit.

Kirurgisk behandling

Vid uttalad klaffsjukdom kan klaffreparation eller klaffbyte bli nödvändigt. Biologiska eller mekaniska klaffproteser kan implanteras. Medfödda hjärtfel kan behöva korrigeras kirurgiskt. Kateterburen behandling är möjlig i vissa fall.

Förebyggande åtgärder

Personer med vissa klaffsjukdomar kan behöva antibiotikaprofylax inför tandläkarbesök eller andra ingrepp för att förebygga endokardit.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever andfåddhet som inte motsvarar din fysiska kondition, onormal trötthet eller orkeslöshet, svullnad i ben och anklar, hjärtklappning eller oregelbunden rytm, eller om du fått besked om blåsljud och är osäker på vad det betyder.

Sök akut vård vid plötslig svår andfåddhet, bröstsmärta, svimning eller medvetslöshet.