Anemi (blodbrist) – symtom, orsaker och blodprov

Vad är anemi (blodbrist)?

Anemi, som ofta kallas blodbrist, innebär att koncentrationen av hemoglobin (Hb) i blodet är lägre än referensintervallet. Hemoglobin finns i de röda blodkropparna och har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader.

När hemoglobinkoncentrationen är för låg kan blodets förmåga att transportera syre minska. Det kan bland annat ge trötthet, nedsatt ork, andfåddhet och hjärtklappning.

Anemi är inte en sjukdom i sig utan ett tillstånd som kan ha många olika bakomliggande orsaker. Järnbrist är en vanlig orsak, men anemi kan även uppstå vid exempelvis brist på vitamin B12 eller folat, inflammation, njursjukdom, blödning eller sjukdomar som påverkar de röda blodkropparna.

Därför är det viktigt att inte bara konstatera ett lågt Hb, utan också försöka förstå varför anemin har uppstått.

Vad händer i kroppen vid anemi?

De röda blodkropparna innehåller hemoglobin som binder syre i lungorna och transporterar det vidare till kroppens organ och vävnader.

Vid anemi finns för lite hemoglobin i blodet. Kroppen kan då försöka kompensera genom att exempelvis öka hjärtfrekvensen och blodcirkulationen.

Hur mycket du påverkas beror bland annat på hur uttalad anemin är, hur snabbt den har utvecklats, din ålder och din övriga hälsa.

En långsamt utvecklad anemi kan ibland ge relativt diffusa besvär eftersom kroppen hinner anpassa sig. Om Hb däremot sjunker snabbt kan symtomen bli tydligare.

Vilka symtom kan anemi ge?

Symtomen varierar mellan olika personer och beror bland annat på graden av anemi och bakomliggande orsak.

Vanliga symtom och besvär kan vara:

• trötthet och nedsatt ork

• andfåddhet, särskilt vid fysisk ansträngning

• yrsel

• huvudvärk

• hjärtklappning

• koncentrationssvårigheter

• blekhet

• nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Symtomen är samtidigt ospecifika. Trötthet, yrsel och nedsatt ork kan ha många andra orsaker och betyder därför inte automatiskt att du har anemi.

Vill du fördjupa dig i hur blodbrist kan upplevas kan du läsa Trött, yr och orkeslös – så kan blodbrist påverka kroppen.

Vad orsakar anemi?

Anemi kan uppstå av många olika orsaker. Förenklat kan orsakerna delas in i tre huvudsakliga mekanismer:

1. Kroppen producerar för få röda blodkroppar
Det kan exempelvis bero på järnbrist, brist på vitamin B12 eller folat, njursjukdom, inflammation eller sjukdom i benmärgen.

2. Kroppen förlorar blod
Blödningar kan leda till anemi. Blodförlusten kan vara tydlig, exempelvis vid riklig menstruation, men kan också vara mindre uppenbar och komma från exempelvis mag-tarmkanalen.

3. Röda blodkroppar bryts ned snabbare än de kan ersättas
Detta kallas hemolys. Om nedbrytningen blir större än benmärgens förmåga att bilda nya röda blodkroppar kan hemolytisk anemi utvecklas.

Att identifiera vilken mekanism som ligger bakom är en central del av utredningen.

Olika typer av anemi

Anemi är ett samlingsbegrepp och delas in i olika typer beroende på bland annat orsak och hur de röda blodkropparna ser ut.

Järnbristanemi

Järnbrist är en vanlig orsak till anemi. Om kroppens tillgång på järn blir otillräcklig kan produktionen av hemoglobin påverkas och Hb sjunka.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan järnbrist och järnbristanemi. Järndepåerna kan vara låga innan Hb har sjunkit, vilket innebär att du kan ha järnbrist utan anemi.

Läs mer om järnbrist – symtom, orsaker, blodprov och behandling.

Anemi vid vitamin B12- eller folatbrist

Vitamin B12 och folat behövs för normal celldelning och produktion av röda blodkroppar. Brist kan leda till en typ av anemi där de röda blodkropparna ofta blir större än normalt.

MCV kan då vara förhöjt.

Läs mer om vitamin B12-brist och folat.

Anemi vid inflammation eller kronisk sjukdom

Långvarig inflammation och vissa kroniska sjukdomar kan påverka hur kroppen producerar röda blodkroppar och använder sitt järn.

Här kan tolkningen av järnstatus vara mer komplex. Ferritin kan exempelvis vara normalt eller förhöjt trots att tillgången på järn för blodbildningen är begränsad, eftersom ferritin också påverkas av inflammation.

Hemolytisk anemi

Vid hemolytisk anemi bryts röda blodkroppar ned snabbare än normalt. Det finns flera möjliga orsaker, bland annat ärftliga tillstånd, autoimmuna sjukdomar, infektioner och vissa läkemedel.

Misstänkt hemolys kräver medicinsk utredning med andra analyser än enbart Hb.

Anemi vid blodförlust

Både akut och långvarig blodförlust kan orsaka anemi.

Rikliga menstruationer är en vanlig orsak till återkommande järnförlust. Blödningar kan även förekomma från mag-tarmkanalen eller andra delar av kroppen.

Vid anemi där orsaken inte är uppenbar kan bakomliggande blodförlust därför behöva utredas.

Hur diagnostiseras anemi?

Det centrala blodprovet för att konstatera anemi är hemoglobin, Hb.

Vad som räknas som ett normalt Hb varierar bland annat med kön och laboratoriets referensintervall. Ett värde under det aktuella referensintervallet kan tala för anemi.

Men Hb berättar framför allt att anemi föreligger – inte varför.

För att förstå orsaken analyseras därför ofta flera blodmarkörer.

Hb – visar om hemoglobinkoncentrationen är låg

Hemoglobin (Hb) mäter koncentrationen av hemoglobin i blodet och är den centrala markören för att identifiera anemi.

Ett lågt Hb kan däremot ha många olika orsaker och behöver därför sättas i sitt sammanhang.

MCV – hjälper till att klassificera anemin

MCV visar den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna och kan ge viktig vägledning om vilken typ av anemi det handlar om.

Förenklat brukar anemi kunna beskrivas som:

Lågt MCV → mikrocytär anemi
Normalt MCV → normocytär anemi
Högt MCV → makrocytär anemi

Detta är en klassificering, inte en diagnos. Flera olika orsaker kan ge samma MCV-mönster.

Ferritin och järnstatus

Vid misstanke om järnbrist är ferritin en central markör eftersom det ger information om kroppens järndepåer.

Även järn, transferrin och transferrinmättnad kan ge kompletterande information om järnomsättningen.

Det är alltså skillnad mellan:

Hb → finns anemi?

och

Ferritin/järnstatus → kan järnbrist vara en förklaring?

Vitamin B12 och folat

Om blodstatus eller symtombilden väcker misstanke om vitaminbrist kan vitamin B12 och folat analyseras.

Ytterligare prover kan behövas beroende på vilken bakomliggande orsak som misstänks.

Vad betyder lågt Hb?

Ett lågt Hb betyder att hemoglobinkoncentrationen i blodet är låg. Om värdet ligger under relevant diagnostisk gräns kan det innebära anemi.

Lågt Hb berättar däremot inte vilken typ av anemi du har eller vad som orsakat den.

Därför behöver Hb ofta bedömas tillsammans med exempelvis MCV och andra delar av blodstatus samt ferritin, järnstatus, vitamin B12, folat och ibland ytterligare analyser.

Det är en viktig anledning till att ett avvikande blodvärde sällan bör tolkas isolerat.

Hur behandlas anemi?

Behandlingen beror på orsaken till anemin.

Vid järnbristanemi kan järnbehandling bli aktuell samtidigt som orsaken till järnbristen behöver identifieras. Vid vitamin B12- eller folatbrist behandlas den bakomliggande bristen.

Om anemin istället beror på exempelvis inflammation, njursjukdom, hemolys eller blödning ser behandlingen annorlunda ut.

Vid svår anemi kan andra behandlingar behövas inom sjukvården. Rätt behandling förutsätter att man så långt som möjligt förstår den bakomliggande orsaken.

När behöver anemi utredas vidare?

Ett lågt Hb behöver bedömas utifrån bland annat graden av avvikelse, symtom, tidigare provresultat och övriga blodvärden.

Vid nytillkommen eller oförklarad anemi kan ytterligare utredning behövas för att identifiera orsaken. Det gäller särskilt om anemin är tydlig, återkommer eller inte förbättras trots behandling av en misstänkt bakomliggande orsak.

Sök vård akut vid allvarliga symtom som uttalad andnöd, bröstsmärta, svimning eller större pågående blödning.

Blodprov vid misstanke om anemi

Blodprov kan både visa om anemi föreligger och ge ledtrådar till vad som orsakar den.

En bedömning kan beroende på situationen innehålla:

• Hb och övrig blodstatus

• MCV och andra erytrocytindex

• ferritin och andra järnmarkörer

• vitamin B12

• folat

• ytterligare prover utifrån symtom och provresultat.

Hos Werlabs finns hälsokontroller och mindre blodprov där flera av dessa markörer ingår. Dina provsvar visas digitalt och granskas av läkare, som lämnar en individuell kommentar och kan rekommendera vidare uppföljning vid avvikande resultat.