TBE – symtom, orsaker och hur du skyddar dig med vaccination
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
TBE (tick-borne encephalitis) är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. De flesta får milda symtom men en del utvecklar allvarlig sjukdom. Vaccination är det effektivaste skyddet.
Innehåll
Sammanfattning
TBE orsakas av ett virus som överförs genom bett av infekterade fästingar. Sjukdomen förekommer i delar av Sverige och övriga Europa. De flesta smittade får inga eller lindriga symtom men omkring en tredjedel utvecklar hjärn- eller hjärninflammation. Typiska symtom i den allvarliga fasen inkluderar hög feber, svår huvudvärk, nackstelhet och förvirring. Det finns ingen specifik behandling utan vården fokuserar på att lindra symtom. Vaccination ger gott skydd och rekommenderas i områden med hög risk.
Vad är TBE?
TBE, som står för tick-borne encephalitis, är en virussjukdom som sprids via bett av infekterade fästingar. Viruset tillhör flavivirusfamiljen och kan orsaka inflammation i hjärnan (encefalit) och hjärnhinnorna (meningit).
TBE förekommer i delar av Europa och Asien. I Sverige finns TBE-smittade fästingar främst längs östkusten, i Mälardalen och kring Vänern och Vättern, men sjukdomen sprider sig till nya områden.
Antalet rapporterade fall i Sverige har ökat under de senaste decennierna, delvis på grund av klimatförändringar som gynnar fästingpopulationer och delvis på grund av ökad medvetenhet och diagnostik.
Till skillnad från borrelia, som också sprids av fästingar, finns det inget antibiotikum som hjälper mot TBE. Däremot finns ett effektivt vaccin.
Vad orsakar TBE?
TBE orsakas av ett virus som överförs via fästingbett.
Smittvägen
TBE-viruset finns i fästingens spottkörtlar och kan överföras direkt vid bett, till skillnad från borrelia som tar längre tid att överföra. Smitta kan ske inom minuter efter att fästingen börjat suga blod.
Vilka fästingar sprider TBE
I Sverige är det framför allt fästingarten Ixodes ricinus som sprider TBE-virus. Endast en liten andel av fästingarna bär på viruset, även i högriskområden.
Geografisk spridning
TBE-områden i Sverige inkluderar Stockholms skärgård, Upplandskusten, Sörmlandskusten, Östergötland, Öland, Gotland och områden kring de stora sjöarna. Nya områden tillkommer.
Andra smittvägar
I sällsynta fall kan TBE smitta via opastöriserad mjölk från infekterade djur, främst getter. Smitta från person till person förekommer inte.
Riskfaktorer för allvarlig sjukdom
Ålder över 60 år ökar risken för svårt förlopp. Nedsatt immunförsvar kan ge allvarligare sjukdom.
Vilka symtom ger TBE?
Sjukdomen har ofta ett tvåfasigt förlopp.
Första fasen
Efter en inkubationstid på vanligtvis 7 till 14 dagar kan milda influensaliknande symtom uppträda. Feber, huvudvärk, trötthet och muskelvärk. Denna fas varar några dagar till en vecka. Många smittade stannar i denna fas eller märker inga symtom alls.
Symtomfritt intervall
Efter den första fasen följer ofta en period på omkring en vecka utan symtom.
Andra fasen med CNS-påverkan
Omkring en tredjedel av de smittade utvecklar den allvarligare andra fasen med påverkan på centrala nervsystemet. Hög feber som ofta är högre än i första fasen. Svår huvudvärk som inte lindras av vanliga smärtstillande. Nackstelhet som tecken på hjärnhinneinflammation. Ljus- och ljudkänslighet. Förvirring och påverkat medvetande. Balansrubbningar och koordinationssvårigheter. I svåra fall kramper och förlamningar.
Prognos
De flesta som insjuknar i den allvarliga formen återhämtar sig men en del får bestående men som trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesbesvär eller balansrubbningar. Dödligheten är omkring 1 procent.
Hur diagnostiseras TBE?
Diagnosen baseras på symtom, sjukhistoria och laboratorieprover.
Sjukhistoria
Information om fästingbett och vistelse i TBE-områden är viktig.
Blodprover
Antikroppar mot TBE-virus påvisas i blodet. IgM-antikroppar tyder på aktuell eller nyligen genomgången infektion.
Lumbalpunktion
Vid misstanke om hjärn- eller hjärninflammation tas prov på ryggmärgsvätska som analyseras för tecken på inflammation och antikroppar.
Hur behandlas TBE?
Det finns ingen specifik antiviral behandling mot TBE.
Symtomlindrande behandling
Smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Vila och rikligt med vätska.
Sjukhusvård
Vid allvarlig sjukdom med CNS-påverkan krävs inläggning på sjukhus. Intensivvård kan behövas vid svår encefalit. Övervakning av andning och medvetande. Behandling av kramper om de uppstår.
Rehabilitering
Vid bestående men kan rehabilitering med fysioterapi och kognitiv träning behövas.
Förebyggande med vaccination
Vaccination är det enda effektiva skyddet mot TBE. Grundvaccination består av tre doser. Påfyllnadsdos rekommenderas vart femte år för de flesta och vart tredje år för personer över 60 år.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om du utvecklar feber och huvudvärk inom några veckor efter fästingbett, vid symtom som nackstelhet, förvirring eller balansrubbningar, eller om du är osäker på om du behöver TBE-vaccination.
Sök akut vård vid svår huvudvärk med feber och nackstelhet, vid förvirring eller medvetandepåverkan, eller vid kramper.
Vanliga frågor om TBE
Vem bör vaccinera sig mot TBE?
Vaccination rekommenderas till alla som vistas i TBE-områden, även vid tillfälliga besök. Kontrollera Folkhälsomyndighetens kartor över riskområden.
Hur snabbt överförs TBE-virus vid fästingbett?
Till skillnad från borrelia kan TBE-virus överföras direkt vid bett, inom minuter. Snabb borttagning av fästingen skyddar därför inte lika effektivt mot TBE.
Kan man få TBE trots vaccination?
Vaccinet ger gott skydd men inte hundraprocentigt. Genombrott förekommer men ger oftast mildare sjukdom.
Finns det något samband mellan TBE och borrelia?
Båda sjukdomarna sprids av samma fästingart men orsakas av helt olika smittämnen. Man kan teoretiskt smittas av båda vid samma fästingbett.
Hur vet jag om jag är i ett TBE-område?
Folkhälsomyndigheten publicerar kartor över områden med TBE-risk. Rådgör med vårdcentral om du är osäker.
Artiklar (Inflammation & Infektion)
Vad är inflammation? Akut, kronisk och låggradig inflammation
Läs mer
CRP: kroppens signal vid inflammation och infektion
Läs mer
Antikroppar och immunförsvar - så fungerar det
Läs mer
Är inflammation alltid skadligt? Så skyddar du din hälsa
Läs mer
Vad är IgE? En guide till immunförsvarets reaktioner och allergier
Läs mer
Hur hänger dygnsrytm, stress och inflammation ihop i kroppen?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Inflammation & Infektion)
Feber – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård
Feber är ett av kroppens viktigaste sätt att försvara sig mot infektioner. När immunförsvaret upptäcker virus, bakterier eller andra ämnen som kroppen uppfattar som främmande frisätts signalämnen som höjer kroppens temperatur. Den högre temperaturen gör det svårare för många mikroorganismer att föröka sig samtidigt som immunförsvarets celler arbetar mer effektivt.
Hos de flesta vuxna ligger den normala kroppstemperaturen mellan cirka 36,0 och 37,8 °C, men temperaturen varierar naturligt under dygnet. Den är oftast lägst på morgonen och högst på kvällen. Feber brukar definieras som en kroppstemperatur på 38,0 °C eller högre. Feber är därför oftast inte en sjukdom i sig, utan ett symtom på att kroppen reagerar på något.
Läs mer
Hosta- orsaker, olika typer och när du bör söka vård
Hosta är en av kroppens mest grundläggande och effektiva försvarsmekanismer. Det är en reflex som utlöses när luftvägarna blir irriterade, med målet att rensa bort slem, främmande partiklar eller irriterande ämnen från lungorna och halsen. Även om hosta oftast är ett tillfälligt besvär i samband med en vanlig förkylning, kan den ibland bli långvarig. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna och känna till effektiva metoder för lindring kan du ge din kropp bästa möjliga förutsättningar för återhämtning.
Läs mer
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
SLE – symtom, orsaker och behandling av systemisk lupus
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Sjukdomen kan påverka hud, leder, njurar och andra organ. Med modern behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god kontroll över sjukdomen.
Läs mer
Streptokocker – symtom, smittvägar och hur infektioner behandlas
Streptokocker är en grupp bakterier som orsakar många vanliga infektioner, från halsfluss till hudinfektioner. Grupp A-streptokocker är den vanligaste orsaken till bakteriell halsfluss. Med tidig antibiotikabehandling läker infektionerna snabbt och komplikationer förebyggs.
Läs mer
Sjögrens syndrom – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas
Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom som främst drabbar körtlar som producerar tårar och saliv. Tillståndet ger torra ögon, torr mun och kan även påverka andra delar av kroppen. Med rätt behandling kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.
Läs mer