Vad är inflammation? Akut, kronisk och låggradig inflammation

Vad är inflammation?

Inflammation är kroppens biologiska reaktion på något som immunförsvaret uppfattar som skadligt. Det kan exempelvis vara en infektion, en vävnadsskada, ett främmande ämne eller en felaktig immunreaktion mot kroppens egna vävnader.

Syftet med inflammationen är att:

• begränsa det som orsakat skadan

• bekämpa mikroorganismer

• avlägsna skadade celler

• påbörja läkning och reparation

Inflammation är därför inte en sjukdom i sig. Det är en försvarsmekanism som i de flesta fall är nödvändig och hjälper kroppen att återhämta sig.

Problem kan däremot uppstå om inflammationen blir för kraftig, riktas mot kroppens egna vävnader eller inte avslutas när den inte längre behövs.

Vad händer i kroppen vid inflammation?

När en vävnad skadas eller när immunförsvaret upptäcker ett hot startar en serie reaktioner.

1. Immunförsvaret upptäcker ett hot

Celler i vävnaden känner igen exempelvis bakterier, virus eller skadade celler och aktiverar immunförsvaret.

2. Signalsubstanser frisätts

Inflammatoriska signalämnen hjälper kroppen att styra immunreaktionen och lockar immunceller till området.

3. Blodflödet ökar

Blodkärlen vidgas och blir mer genomsläppliga. Det gör att vätska, proteiner och vita blodkroppar lättare kan nå den skadade vävnaden.

Det ökade blodflödet bidrar till klassiska tecken som rodnad, värme och svullnad.

4. Vita blodkroppar angriper orsaken

Vita blodkroppar hjälper till att bekämpa mikroorganismer och avlägsna skadade celler.

5. Vävnaden repareras

När hotet är under kontroll minskar den inflammatoriska aktiviteten och kroppen påbörjar läkning.

En välfungerande inflammation har därför både en början och ett slut.

Vilka är de vanligaste symtomen på inflammation?

Symtomen beror på var inflammationen sitter, vad som orsakar den och hur kraftig reaktionen är.

Vid lokal akut inflammation är vanliga tecken:

• rodnad

• svullnad

• värme

• smärta

• nedsatt funktion

Vid en mer omfattande inflammatorisk reaktion kan symtomen även omfatta:

• feber

• trötthet

• sjukdomskänsla

• värk

• minskad aptit

En inflammation i ett inre organ ger inte alltid synlig rodnad eller svullnad. Symtomen kan istället bestå av exempelvis hosta, magbesvär, ledvärk eller andra besvär från det berörda området.

Vad är akut inflammation?

Akut inflammation uppstår snabbt och är vanligtvis kortvarig.

Den kan utlösas av exempelvis:

• en infektion

• ett sår

• en stukning

• ett insektsbett

• en allergisk reaktion

• en operation

Akut inflammation är ofta tydlig och kan ge smärta, svullnad, rodnad eller feber. Reaktionen är en viktig del av kroppens försvar och avtar vanligtvis när infektionen har bekämpats eller vävnaden har läkt.

Hur länge inflammationen pågår varierar beroende på orsaken. Den kan avta efter några timmar, men också pågå i dagar eller veckor.

Vad är kronisk inflammation?

Kronisk inflammation är en inflammatorisk process som pågår under längre tid. Den kan kvarstå i månader eller år.

Det kan exempelvis bero på att:

• den ursprungliga orsaken inte försvinner

• immunförsvaret fortsätter att vara aktiverat

• kroppen reagerar mot sina egna vävnader

• vävnaden utsätts för återkommande skada

Kronisk inflammation kan förekomma vid bland annat långvariga inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och vissa infektioner.

Till skillnad från en akut inflammation behöver den kroniska formen inte ge tydliga lokala symtom. Besvären kan vara mer diffusa och bestå av exempelvis trötthet, återkommande värk eller stelhet.

Vad är låggradig inflammation?

Låggradig inflammation innebär en svagare men mer långvarig aktivering av immunförsvaret.

Den ger ofta inte samma tydliga symtom som en akut inflammation. En person kan därför känna sig frisk trots att det finns tecken på en mild inflammatorisk aktivitet.

Låggradig inflammation har i forskning kopplats till flera metabola och åldersrelaterade processer. Det är däremot viktigt att skilja mellan en statistisk koppling och en individuell diagnos.

Ett enskilt symtom eller blodvärde kan inte ensamt visa att en person har en skadlig låggradig inflammation. Bedömningen behöver göras utifrån hela hälsobilden.

Vad kan orsaka kronisk eller låggradig inflammation?

Det finns många möjliga orsaker till en långvarig inflammatorisk aktivitet.

Exempel är:

• autoimmuna sjukdomar, till exempel reumatoid artrit med långvarig ledsinflammation

• kroniska infektioner

• långvarig vävnadsskada

• rökning

• övervikt, särskilt ökad mängd bukfett

• långvarig fysisk inaktivitet

• återkommande sömnbrist

• hög alkoholkonsumtion

• vissa obehandlade sjukdomstillstånd

Stress kan påverka immunförsvaret och kroppens återhämtning, men stress är sällan en tillräcklig förklaring till ett avvikande inflammationsvärde på egen hand.

Kan man ha inflammation utan symtom?

Ja. Vissa inflammatoriska processer kan förekomma utan tydliga symtom.

Det gäller särskilt låggradig eller långvarig inflammation. I andra fall kan symtomen vara så diffusa att de inte direkt kopplas till en inflammation.

Samtidigt innebär frånvaro av symtom inte automatiskt att blodprover bör tas regelbundet. Behovet av provtagning beror på bland annat symtom, riskfaktorer, sjukdomshistoria och den medicinska frågeställningen.

Vad är inflammaging?

Inflammaging är ett begrepp som beskriver den ökade låggradiga inflammatoriska aktivitet som ofta ses med stigande ålder.

Fenomenet tros kunna påverkas av flera faktorer, bland annat:

• förändringar i immunförsvaret

• ansamling av skadade eller åldrade celler och förändringar i blodvärden som hematokrit (EVF)

• förändrad vävnadsreparation

• metabola förändringar

• långvarig exponering för infektioner och andra belastningar

Inflammaging är ett forskningsområde och inte en enskild diagnos. Det går därför inte att fastställa en persons biologiska åldrande eller framtida sjukdomsrisk genom ett enda inflammationsprov.

Hur undersöks inflammation?

Inflammation bedöms genom en kombination av:

• symtom

• kroppsundersökning

• sjukdomshistoria

• blodprover

• ibland bilddiagnostik eller andra undersökningar

Det finns inget enskilt blodprov som kan visa alla typer av inflammation eller fastställa orsaken.

Vanliga analyser som kan ingå är:

• CRP, som kan stiga vid bland annat infektion och vävnadsskada

• hs-CRP, som mäter lägre koncentrationer av samma protein

• SR, som är ett mer indirekt mått och kan påverkas av flera andra faktorer

• leukocyter, som visar antalet vita blodkroppar och ofta analyseras tillsammans med andra blodprover för immunförsvar och allmän hälsa

Vilken analys som är mest relevant beror på vad man vill undersöka.

Fördjupad information om hur respektive blodprov mäts och tolkas finns på markörssidorna för CRP, hs-CRP och SR. Du kan också läsa mer om hur högkänsligt CRP mäter kronisk låggradig inflammation.

Kan ett blodprov visa var inflammationen sitter?

Nej. Ett inflammationsprov kan normalt inte visa var i kroppen en inflammation finns.

Ett avvikande värde kan ge en indikation på att immunförsvaret är aktiverat, men det visar inte automatiskt:

• orsaken till inflammationen

• vilket organ som är påverkat

• om tillståndet är akut eller kroniskt

• vilken behandling som behövs

Därför behöver blodprover alltid sättas i relation till symtom och andra undersökningar.

Hur kan man påverka låggradig inflammation?

Levnadsvanor kan påverka flera processer som är kopplade till immunförsvar, metabolism och inflammatorisk aktivitet. Här ingår bland annat hur CRP påverkas av livsstil och levnadsvanor och vad som händer när immunförsvaret blir trött och ur balans.

Regelbunden fysisk aktivitet

För den som vill få en bredare bild av immunförsvar och inflammationsnivåer kan ett inflammationstest som mäter låggradig inflammation i kroppen vara ett komplement till medicinsk bedömning.

Motion kan bidra till bättre blodsockerkontroll, viktbalans, cirkulation och återhämtning.

För vuxna rekommenderas generellt regelbunden konditions- och styrketräning utifrån den egna hälsan och förmågan.

Näringsrik och varierad kost

En kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, fullkorn, fisk, nötter och omättade fetter kan bidra till en god metabol hälsa.

Det är oftast helheten i kostmönstret som är viktigare än enskilda livsmedel.

Tillräcklig sömn

Långvarig sömnbrist kan påverka immunförsvaret, återhämtningen och flera metabola funktioner.

Regelbundna sömnvanor och tillräcklig sömntid är därför en viktig del av den allmänna hälsan.

Undvik rökning

Rökning påverkar blodkärl, lungor och immunförsvar och är kopplad till flera inflammatoriska sjukdomsprocesser, på liknande sätt som hög alkoholkonsumtion kan påverka blodvärden och markörer för leverhälsa.

Rökning påverkar blodkärl, lungor och immunförsvar och är kopplad till flera inflammatoriska sjukdomsprocesser.

Begränsa alkohol

Hög alkoholkonsumtion kan påverka bland annat levern, immunförsvaret och kroppens återhämtning och i vissa fall bidra till lätt förhöjt CRP och låggradig inflammation.

Hög alkoholkonsumtion kan påverka bland annat levern, immunförsvaret och kroppens återhämtning.

Livsstilsförändringar ersätter däremot inte medicinsk utredning eller behandling vid infektion, autoimmun sjukdom eller annan bakomliggande sjukdom.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du har nya, tydliga eller långvariga symtom som exempelvis:

• ihållande eller återkommande feber

• oförklarlig viktnedgång

• uttalad eller långvarig trötthet

• svår eller tilltagande smärta

• långvarig ledsvullnad

• blod i avföring eller urin

• andningsbesvär

• symtom som snabbt försämras

Sök akut vård vid allvarliga symtom, exempelvis svåra andningsbesvär, påverkat medvetande eller snabbt försämrat allmäntillstånd.