Sjögrens syndrom – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom som främst drabbar körtlar som producerar tårar och saliv. Tillståndet ger torra ögon, torr mun och kan även påverka andra delar av kroppen. Med rätt behandling kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.
Sammanfattning
Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens fuktproducerande körtlar. De vanligaste symtomen är torra ögon och torr mun men sjukdomen kan även ge trötthet, led- och muskelvärk samt påverka andra organ. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor och debuterar ofta i 40- till 50-årsåldern. Diagnosen ställs genom blodprover, ögonundersökningar och ibland vävnadsprov. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen och förebygga komplikationer.
Vad är Sjögrens syndrom?
Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av att immunförsvaret angriper de körtlar som producerar fukt, framför allt tår- och spottkörtlar. Resultatet blir nedsatt produktion av tårar och saliv.
Sjukdomen kan förekomma i två former. Primärt Sjögrens syndrom uppstår självständigt utan annan underliggande sjukdom. Sekundärt Sjögrens syndrom förekommer tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit eller systemisk lupus erythematosus (SLE).
Omkring 0,5 till 1 procent av befolkningen beräknas ha Sjögrens syndrom. Sjukdomen är betydligt vanligare hos kvinnor, med ett förhållande på cirka 9 till 1 jämfört med män. De flesta insjuknar i 40- till 50-årsåldern men sjukdomen kan debutera i alla åldrar.
Sjögrens syndrom är en systemisk sjukdom vilket innebär att den kan påverka flera organ utöver tår- och spottkörtlar.
Vad orsakar Sjögrens syndrom?
Den exakta orsaken är inte helt känd men flera faktorer bidrar.
Autoimmun reaktion
Vid Sjögrens syndrom angriper immunförsvaret felaktigt de egna vävnaderna. Vita blodkroppar infiltrerar de fuktproducerande körtlarna och orsakar inflammation som minskar körtlarnas funktion.
Genetik
Det finns en ärftlig komponent. Risken att utveckla Sjögrens syndrom är högre om nära släktingar har sjukdomen eller andra autoimmuna tillstånd.
Könshormoner
Att sjukdomen är så mycket vanligare hos kvinnor tyder på att könshormoner spelar en roll. Många insjuknar i samband med klimakteriet.
Miljöfaktorer
Virusinfektioner har föreslagits som möjlig utlösande faktor hos genetiskt predisponerade personer.
Koppling till andra sjukdomar
Sekundärt Sjögrens syndrom förekommer ofta tillsammans med reumatoid artrit, SLE, sköldkörtelsjukdom och andra sköldkörtelrelaterade sjukdomar och primär biliär kolangit.
Vilka symtom ger Sjögrens syndrom?
Symtomen varierar i svårighetsgrad och kan påverka flera organ.
Torra ögon
Ögonen känns gryniga, sandiga eller skavande. Rodnad och sveda är vanligt. Ögonen kan vara ljuskänsliga. Paradoxalt nog kan tårflöde förekomma som reaktion på irritationen.
Torr mun
Svårt att svälja torr mat utan att dricka. Förändrad smakupplevelse. Ökad risk för karies och tandköttsinflammation. Svårt att prata länge utan att ta pauser för att dricka.
Trötthet
Uttalad trötthet är ett av de mest besvärande symtomen och påverkar ofta livskvaliteten betydligt.
Led- och muskelvärk
Värk och stelhet i leder, ofta i de mindre lederna i händer och fötter. Muskelvärk kan förekomma.
Torrhet på andra ställen
Torr hud med klåda. Torrhet i näsa och svalg med heshet och torrhosta. Vaginal torrhet med obehag och ökad risk för svampinfektioner.
Organpåverkan
I mer sällsynta fall kan lungorna, njurarna eller nervsystemet påverkas.
Skov
Sjukdomen kan gå i skov med perioder av försämring följt av lugnare perioder.
Hur diagnostiseras Sjögrens syndrom?
Diagnosen baseras på en kombination av symtom, undersökningar och laboratorieprover.
Ögonundersökning
Schirmers test mäter tårproduktionen genom att mäta hur mycket fukt som absorberas av en filterpappersremsa placerad vid ögonlocket. Ögonläkare kan undersöka hornhinnan efter tecken på torrhetsskador.
Munundersökning
Salivproduktionen kan mätas. Tandläkare kan bedöma muntorrhet och dess konsekvenser.
Blodprover
ANA (antinukleära antikroppar) är ofta positiva. SS-A (anti-Ro) och SS-B (anti-La) är mer specifika antikroppar för Sjögrens syndrom. SR och CRP kan visa tecken på inflammation, liksom mer känsliga inflammationstester som mäter hs-CRP. Blodstatus och lever- och njurfunktion kontrolleras.
Vävnadsprov
Ett litet prov från läppens insida kan analyseras för typiska inflammatoriska förändringar i spottkörtlarna.
Hur behandlas Sjögrens syndrom?
Det finns inget botemedel men symtomen vid Sjögrens syndrom kan lindras effektivt.
Torra ögon
Artificiella tårar (tårsubstitut) används regelbundet. Ögongel eller salva kan användas nattetid. I svårare fall kan pluggar som stänger tårkanalerna övervägas.
Torr mun
Regelbundet intag av vatten i små klunkar. Sockerfria sugtabletter eller tuggummi stimulerar salivproduktionen. Salivsubstitut finns som gel eller spray. Noggrann munhygien med regelbundna tandläkarbesök.
Systemisk behandling
Hydroxyklorokin kan minska trötthet och ledvärk. Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel vid led- och muskelvärk. Vid allvarlig organpåverkan kan immunsuppressiva läkemedel bli aktuella.
Livsstilsråd
Undvik rökiga och torra miljöer. Använd luftfuktare inomhus vid behov. Solskyddsglasögon skyddar ögonen utomhus.
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid ihållande torra ögon eller torr mun som påverkar vardagen, om du har led- eller muskelvärk tillsammans med torrhetssymtom, vid uttalad trötthet som inte förklaras av annat, eller om du har annan autoimmun sjukdom och utvecklar nya symtom.
Sök vård skyndsamt vid plötslig synförsämring, svullnad av spottkörtlar, eller tecken på allvarliga komplikationer.
Vanliga frågor
Är Sjögrens syndrom en allvarlig sjukdom?
För de flesta är Sjögrens syndrom en besvarande men inte farlig sjukdom. Med rätt behandling kan de flesta leva ett normalt liv. Regelbunden uppföljning är viktig.
Kan Sjögrens syndrom botas?
Nej, sjukdomen är kronisk och kan inte botas. Symtomen kan dock lindras effektivt och många lever med mild sjukdom.
Varför är jag så trött?
Trötthet är ett vanligt och ofta underskattat symtom vid Sjögrens syndrom. Orsaken är inte helt klarlagd men kan delvis bero på den kroniska inflammationen.
Ökar Sjögrens syndrom risken för andra sjukdomar?
Det finns en något ökad risk för lymfom (en form av blodcancer), men risken är fortfarande låg. Regelbunden uppföljning hjälper till att upptäcka eventuella förändringar tidigt.
Kan jag förebygga komplikationer?
Ja, god munhygien minskar risken för tandproblem. Regelbunden användning av tårsubstitut skyddar ögonen. Uppföljning hos läkare är viktigt.
Sjukdomar & besvär (Inflammation & Infektion)
TBE – symtom, orsaker och hur du skyddar dig med vaccination
TBE (tick-borne encephalitis) är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. De flesta får milda symtom men en del utvecklar allvarlig sjukdom. Vaccination är det effektivaste skyddet.
Läs mer
SLE – symtom, orsaker och behandling av systemisk lupus
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Sjukdomen kan påverka hud, leder, njurar och andra organ. Med modern behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god kontroll över sjukdomen.
Läs mer
Streptokocker – symtom, smittvägar och hur infektioner behandlas
Streptokocker är en grupp bakterier som orsakar många vanliga infektioner, från halsfluss till hudinfektioner. Grupp A-streptokocker är den vanligaste orsaken till bakteriell halsfluss. Med tidig antibiotikabehandling läker infektionerna snabbt och komplikationer förebyggs.
Läs mer
Scharlakansfeber hos vuxna – symtom, orsaker och behandling
Scharlakansfeber är en bakteriell infektion som oftast drabbar barn men kan även förekomma hos vuxna. Sjukdomen ger halsont, feber och ett karakteristiskt rött hudutslag. Behandling med antibiotika är effektiv och förebygger komplikationer.
Läs mer
Mykoplasma – symtom, orsaker och behandling av infektionen
Mykoplasma är en bakterie som ofta orsakar luftvägsinfektioner, framför allt den milda formen av lunginflammation som kallas "walking pneumonia". Infektionen ger långvarig hosta och kan spridas i skolor och familjer. Behandling med antibiotika förkortar sjukdomsförloppet.
Läs mer
Lunginflammation – symtom, orsaker och effektiv behandling
Lunginflammation, eller pneumoni, är en infektion i lungvävnaden som orsakar inflammation och vätskeansamling i lungblåsorna. Tillståndet ger hosta, feber och andningsbesvär. Med rätt behandling blir de flesta friska, men lunginflammation kan vara allvarlig för riskgrupper.
Läs mer