eGFR (medel)
Publicerad: 2023-09-26
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
eGFR (medel) är ett av de mest tillförlitliga måtten för att bedöma njurarnas funktion. Genom att kombinera två olika blodmarkörer – kreatinin och cystatin C – ger eGFR (medel) en mer exakt bild av hur effektivt njurarna filtrerar blodet, särskilt i situationer där en enskild markör kan vara missvisande.
Sammanfattning
eGFR (medel) är ett noggrant mått på njurfunktion som kombinerar kreatinin och cystatin C för att ge en mer tillförlitlig bedömning än enskilda markörer.
Vad är eGFR (medel)?
eGFR (medel), eller uppskattad glomerulär filtrationshastighet, är ett beräknat värde som ger en indikation på njurarnas funktion. Detta värde baseras på genomsnittet av två olika uppskattningar av eGFR: en beräkning baserad på blodnivån av kreatinin och en annan beräkning baserad på blodnivån av Cystatin C. Genom att kombinera dessa två olika markörer kan man få en mer komplett och tillförlitlig bild av njurfunktionen än om man endast använder en enda markör.
Kreatinin är en restprodukt från muskelomsättningen som normalt filtreras ut genom njurarna. Nivån av kreatinin i blodet påverkas huvudsakligen av individens muskelmassa och njurfunktion. Däremot kan kreatininvärdet ibland ge missvisande resultat, särskilt hos personer med avvikande muskelmassa (antingen ovanligt hög eller låg).
Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler med en relativt konstant hastighet och filtreras ut från blodet av njurarna. Det påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin, men kan påverkas av faktorer som inflammation och vissa sjukdomstillstånd. Genom att sammanställa dessa två mått i eGFR (medel) minskas risken för missvisande resultat och man erhåller därmed en mer noggrann skattning av njurfunktionen. GFR är det bästa måttet på njurarnas förmåga att filtrera blod och eliminera slaggprodukter från kroppen.
Varför behöver man analysera eGFR (medel)?
eGFR (medel) används för att erhålla en mer tillförlitlig och noggrann bedömning av njurfunktionen än vad som är möjligt med endast kreatininbaserat eGFR. Detta är särskilt viktigt i situationer där kreatininvärden kan ge ett missvisande resultat, till exempel hos äldre individer vars muskelmassa minskat, hos mycket muskulösa personer, hos individer med undernäring, eller vid specifika sjukdomstillstånd såsom inflammatoriska sjukdomar.
En korrekt bedömning av njurfunktionen är avgörande för att tidigt upptäcka, diagnostisera och övervaka kronisk njursjukdom (CKD), samt för att följa utvecklingen av sjukdomen över tid. Genom att identifiera nedsatt njurfunktion i ett tidigt skede kan man vidta åtgärder för att bromsa sjukdomsutvecklingen och förebygga allvarliga komplikationer som njursvikt.
Tolkning av eGFR (medel) värden:
eGFR-värden anges i milliliter per minut per 1,73 kvadratmeter kroppsyta (ml/min/1,73 m²). De generella riktlinjerna för tolkning är följande:
Över 90 ml/min/1,73 m²: Normal njurfunktion, under förutsättning att inga andra tecken på njurskada finns.
60–89 ml/min/1,73 m²: Lätt nedsatt njurfunktion. Vanligtvis utan märkbara symtom, och kan betraktas som ett normalt tillstånd hos äldre personer.
30–59 ml/min/1,73 m²: Måttligt nedsatt njurfunktion. Detta kräver ofta ytterligare medicinsk uppföljning och utredning för att förstå underliggande orsaker samt för att planera förebyggande behandling.
15–29 ml/min/1,73 m²: Kraftigt nedsatt njurfunktion. Vid dessa nivåer finns det betydande risk för komplikationer som anemi, högt blodtryck, elektrolytrubbningar och försämrad benhälsa.
Under 15 ml/min/1,73 m²: Mycket kraftigt nedsatt njurfunktion eller njursvikt. Vid detta stadie kan dialys eller njurtransplantation bli aktuellt för att upprätthålla patientens livskvalitet och hälsa.
Vad kan påverka eGFR (medel)?
Eftersom eGFR (medel) baseras på två olika markörer, påverkas värdet av flera faktorer som kan inverka på antingen kreatinin- eller Cystatin C-nivåerna. Dessa faktorer inkluderar bland annat:
Ålder: Njurfunktionen minskar naturligt med åldern. Äldre personer har ofta något lägre eGFR än yngre individer, vilket måste beaktas vid tolkning av resultaten.
Kön: Män har generellt sett högre muskelmassa än kvinnor, vilket påverkar kreatininvärdet.
Muskelmassa: Personer med mycket hög muskelmassa kan ha höga kreatininnivåer trots normal njurfunktion, medan personer med låg muskelmassa kan ha låga kreatininnivåer trots nedsatt njurfunktion.
Kost: Ett högt proteinintag kan tillfälligt öka kreatininnivåerna i blodet.
Vätskestatus: Tillfällig uttorkning kan påverka både kreatinin och Cystatin C, vilket kan ge missvisande eGFR-värden.
Sjukdomstillstånd: Kroniska sjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och inflammatoriska sjukdomar kan påverka njurfunktionen och därmed eGFR-värden.
Läkemedel: Vissa läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kan påverka njurfunktionen negativt och därmed sänka eGFR.
För att få en korrekt tolkning och bedömning av eGFR-värdet är det viktigt att resultaten alltid utvärderas i ljuset av individens samlade hälsotillstånd, kliniska symtom och sjukdomshistoria. Regelbundna uppföljningar och kontrollmätningar är ofta nödvändiga för att övervaka njurfunktionen och vid behov anpassa behandlingen.
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Artiklar (Njurar)

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer

Urea: Vad provsvaret säger om din njurfunktion och hälsa
Läs mer

Vad är elektrolyter? En guide till mineraler som styr din hälsa
Läs mer

Kalium – varför mineralen är livsviktig för hjärta, muskler och hälsa
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer
Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck
Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.
Läs mer
Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen
Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.
Läs mer
Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg
Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.
Läs mer
