Uppskattad glomerulär filtrationshastighet (eGFR)

Vad är eGFR (medel)?

eGFR (medel), eller uppskattad glomerulär filtrationshastighet, är ett beräknat värde som ger en indikation på njurarnas funktion. Detta värde baseras på genomsnittet av två olika uppskattningar av eGFR: en beräkning baserad på blodnivån av kreatinin och en annan beräkning baserad på blodnivån av Cystatin C. Genom att kombinera dessa två olika markörer kan man få en mer komplett och tillförlitlig bild av njurfunktionen än om man endast använder en enda markör.

Kreatinin är en restprodukt från muskelomsättningen som normalt filtreras ut genom njurarna. Nivån av kreatinin i blodet påverkas huvudsakligen av individens muskelmassa och njurfunktion. Däremot kan kreatininvärdet ibland ge missvisande resultat, särskilt hos personer med avvikande muskelmassa (antingen ovanligt hög eller låg).

Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler med en relativt konstant hastighet och filtreras ut från blodet av njurarna. Det påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin, men kan påverkas av faktorer som inflammation och vissa sjukdomstillstånd. Genom att sammanställa dessa två mått i eGFR (medel) minskas risken för missvisande resultat och man erhåller därmed en mer noggrann skattning av njurfunktionen. GFR är det bästa måttet på njurarnas förmåga att filtrera blod och eliminera slaggprodukter från kroppen.

Varför behöver man analysera eGFR (medel)?

eGFR (medel) används för att erhålla en mer tillförlitlig och noggrann bedömning av njurfunktionen än vad som är möjligt med endast kreatininbaserat eGFR. Detta är särskilt viktigt i situationer där kreatininvärden kan ge ett missvisande resultat, till exempel hos äldre individer vars muskelmassa minskat, hos mycket muskulösa personer, hos individer med undernäring, eller vid specifika sjukdomstillstånd såsom inflammatoriska sjukdomar.

En korrekt bedömning av njurfunktionen är avgörande för att tidigt upptäcka, diagnostisera och övervaka kronisk njursjukdom (CKD), samt för att följa utvecklingen av sjukdomen över tid. Genom att identifiera nedsatt njurfunktion i ett tidigt skede kan man vidta åtgärder för att bromsa sjukdomsutvecklingen och förebygga allvarliga komplikationer som njursvikt.

Tolkning av eGFR (medel) värden:

eGFR-värden anges i milliliter per minut per 1,73 kvadratmeter kroppsyta (ml/min/1,73 m²). De generella riktlinjerna för tolkning är följande:

• Över 90 ml/min/1,73 m²: Normal njurfunktion, under förutsättning att inga andra tecken på njurskada finns.

• 60–89 ml/min/1,73 m²: Lätt nedsatt njurfunktion. Vanligtvis utan märkbara symtom, och kan betraktas som ett normalt tillstånd hos äldre personer.

• 30–59 ml/min/1,73 m²: Måttligt nedsatt njurfunktion. Detta kräver ofta ytterligare medicinsk uppföljning och utredning för att förstå underliggande orsaker samt för att planera förebyggande behandling.

• 15–29 ml/min/1,73 m²: Kraftigt nedsatt njurfunktion. Vid dessa nivåer finns det betydande risk för komplikationer som anemi, högt blodtryck, elektrolytrubbningar och försämrad benhälsa.

• Under 15 ml/min/1,73 m²: Mycket kraftigt nedsatt njurfunktion eller njursvikt. Vid detta stadie kan dialys eller njurtransplantation bli aktuellt för att upprätthålla patientens livskvalitet och hälsa.

Vad kan påverka eGFR (medel)?

Eftersom eGFR (medel) baseras på två olika markörer, påverkas värdet av flera faktorer som kan inverka på antingen kreatinin- eller Cystatin C-nivåerna. Dessa faktorer inkluderar bland annat:

• Ålder: Njurfunktionen minskar naturligt med åldern. Äldre personer har ofta något lägre eGFR än yngre individer, vilket måste beaktas vid tolkning av resultaten.

• Kön: Män har generellt sett högre muskelmassa än kvinnor, vilket påverkar kreatininvärdet.

• Muskelmassa: Personer med mycket hög muskelmassa kan ha höga kreatininnivåer trots normal njurfunktion, medan personer med låg muskelmassa kan ha låga kreatininnivåer trots nedsatt njurfunktion.

• Kost: Ett högt proteinintag kan tillfälligt öka kreatininnivåerna i blodet.

• Vätskestatus: Tillfällig uttorkning kan påverka både kreatinin och Cystatin C, vilket kan ge missvisande eGFR-värden.

• Sjukdomstillstånd: Kroniska sjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och inflammatoriska sjukdomar kan påverka njurfunktionen och därmed eGFR-värden.

• Läkemedel: Vissa läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kan påverka njurfunktionen negativt och därmed sänka eGFR.

För att få en korrekt tolkning och bedömning av eGFR-värdet är det viktigt att resultaten alltid utvärderas i ljuset av individens samlade hälsotillstånd, kliniska symtom och sjukdomshistoria. Regelbundna uppföljningar och kontrollmätningar är ofta nödvändiga för att övervaka njurfunktionen och vid behov anpassa behandlingen.