eGFR (Cystatin C)
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
eGFR (Cystatin C) är ett mått på njurarnas funktion. Genom att baseras på proteinet cystatin C – som påverkas mindre av muskelmassa och kost än kreatinin – ger det ofta en mer tillförlitlig uppskattning av njurarnas filtrationsförmåga, särskilt hos individer där kreatininbaserade värden kan vara missvisande.
Sammanfattning
eGFR (Cystatin C) är ett beräknat mått på njurarnas filtrationsförmåga som baseras på Cystatin C i blodet. Ett eGFR på 90 ml/min/1,73 m² eller högre betraktas vanligtvis som normal eller hög filtrationsförmåga, medan lägre värden kan tyda på nedsatt njurfunktion. eGFR baserat på Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatininbaserat eGFR och kan därför vara användbart hos vissa personer. Ett lågt värde behöver alltid tolkas tillsammans med andra prover och tidigare resultat.
Vad är eGFR (Cystatin C)?
eGFR (Cystatin C) är ett beräknat mått på njurarnas filtrationsförmåga som baseras på halten av proteinet Cystatin C i blodet. Provet används för att bedöma njurfunktionen och kan vara särskilt användbart när kreatininbaserade njurvärden är svåra att tolka, exempelvis hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa.
GFR står för glomerulär filtrationshastighet (Glomerular Filtration Rate) och beskriver hur effektivt njurarna filtrerar blodet och avlägsnar slaggprodukter. När GFR uppskattas genom en beräkning kallas värdet eGFR, där bokstaven e står för estimated, alltså uppskattad.
eGFR (Cystatin C) beräknas utifrån koncentrationen av Cystatin C i blodet och vanligtvis ålder. Vilka faktorer som ingår beror på den beräkningsformel som laboratoriet använder.
Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler med cellkärna och filtreras i njurarna. Till skillnad från kreatinin påverkas Cystatin C i mindre utsträckning av muskelmassa och kost. Därför kan eGFR baserat på Cystatin C ge en mer tillförlitlig uppskattning av njurfunktionen hos vissa personer.
Läs mer om kreatinin och eGFR och vilket blodprov som säger mest om njurfunktionen.
Varför analyserar man eGFR (Cystatin C)?
eGFR (Cystatin C) används för att bedöma njurarnas filtrationsförmåga och upptäcka eller följa upp nedsatt njurfunktion.
Analysen är särskilt användbar när eGFR baserat på kreatinin kan vara missvisande.
Vanliga skäl att analysera eGFR (Cystatin C) är:
Bedömning av njurfunktionen: För att uppskatta hur effektivt njurarna filtrerar blodet.
Misstanke om nedsatt njurfunktion: Kan bidra till att identifiera en försämring av njurarnas filtrationsförmåga.
Hög eller låg muskelmassa: Kreatinin påverkas av muskelmassan, medan Cystatin C är mindre känsligt för denna faktor.
Uppföljning av njursjukdom: För att följa förändringar i njurfunktionen över tid.
Komplettering av kreatininbaserat eGFR: När en mer tillförlitlig uppskattning behövs.
I vissa situationer kan en beräkning som kombinerar både kreatinin och Cystatin C ge en mer träffsäker uppskattning av njurfunktionen än någon av markörerna var för sig.
Ett eGFR-värde kan dock inte ensamt avgöra om en person har kronisk njursjukdom. Bedömningen kan också behöva omfatta exempelvis albumin i urin och tidigare provresultat.
Vad är ett normalt eGFR (Cystatin C)?
Ett eGFR på 90 ml/min/1,73 m² eller högre räknas vanligtvis som normal eller hög filtrationsförmåga hos vuxna. Värdet behöver dock tolkas med hänsyn till ålder, övriga provresultat och den individuella hälsosituationen.
eGFR anges vanligtvis i milliliter per minut per 1,73 kvadratmeter kroppsyta (ml/min/1,73 m²).
Följande indelning används vid bedömning av njurfunktion:
90 eller högre (G1): Normal eller hög filtrationsförmåga.
60–89 (G2): Lätt sänkt filtrationsförmåga.
45–59 (G3a): Lätt till måttligt sänkt filtrationsförmåga.
30–44 (G3b): Måttligt till kraftigt sänkt filtrationsförmåga.
15–29 (G4): Kraftigt sänkt filtrationsförmåga.
Under 15 (G5): Njursvikt.
Indelningen beskriver graden av njurarnas filtrationsförmåga, men ett eGFR mellan 60 och 89 innebär inte automatiskt att du har njursjukdom.
För att diagnostisera kronisk njursjukdom krävs vanligtvis att nedsatt njurfunktion eller andra tecken på njurskada har funnits i minst tre månader.
Hos äldre kan eGFR vara lägre än hos yngre vuxna utan att det nödvändigtvis innebär en behandlingskrävande njursjukdom.
Vad innebär ett högt eGFR (Cystatin C)?
Ett högt eGFR innebär generellt att njurarna har en god filtrationsförmåga. Ett värde på 90 ml/min/1,73 m² eller högre betraktas vanligtvis som normalt eller högt.
Ett högre eGFR är dock inte alltid liktydigt med bättre njurhälsa.
I vissa situationer kan njurarna filtrera mer blod än normalt, så kallad hyperfiltration. Detta kan bland annat förekomma tidigt vid diabetes. Dessutom är eGFR en uppskattning och inte en direkt mätning av njurarnas filtrationsförmåga. Beräkningen kan vara mindre exakt vid mycket höga GFR-värden. Därför bör även höga eGFR-värden tolkas utifrån övriga provresultat och den kliniska situationen.
Vad innebär ett lågt eGFR (Cystatin C)?
Ett lågt eGFR (Cystatin C) innebär att njurarnas uppskattade filtrationsförmåga är nedsatt. Det kan vara ett tecken på njurpåverkan eller njursjukdom, men orsaken behöver bedömas utifrån andra prover och den individuella hälsosituationen.
Vanliga orsaker och riskfaktorer för nedsatt njurfunktion är:
Njursjukdomar: Olika sjukdomar kan påverka njurarnas förmåga att filtrera blodet.
Högt blodtryck: Långvarigt förhöjt blodtryck kan skada njurarnas små blodkärl.
Diabetes: Långvarigt förhöjt blodsocker kan orsaka skador på njurarnas filtrationssystem.
Åldrande: Njurarnas filtrationsförmåga minskar ofta med stigande ålder.
Vissa läkemedel: Kan påverka njurfunktionen, särskilt hos personer med andra riskfaktorer.
Akut sjukdom eller vätskebrist: Kan i vissa situationer orsaka en tillfällig försämring av njurfunktionen.
När njurarnas filtrationsförmåga minskar stiger vanligtvis koncentrationen av Cystatin C i blodet. Ett högre Cystatin C-värde leder därför till ett lägre beräknat eGFR (Cystatin C).
Ett eGFR under 60 ml/min/1,73 m² som kvarstår i minst tre månader kan vara ett tecken på kronisk njursjukdom.
Ett enstaka lågt eGFR-värde räcker däremot inte för att fastställa en kronisk njursjukdom.
Läs mer om hur diabetes upptäcks med blodprov som glukos och HbA1c.
Vilka andra faktorer kan påverka eGFR (Cystatin C)?
Även om Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin finns det andra faktorer som kan påverka koncentrationen i blodet och därmed eGFR-beräkningen.
Exempel på sådana faktorer är:
Kortisonbehandling: Höga doser glukokortikoider kan öka Cystatin C-nivåerna utan att njurfunktionen nödvändigtvis har försämrats.
Sköldkörtelrubbningar: Både överfunktion och underfunktion i sköldkörteln kan påverka Cystatin C-nivåerna.
Rökning: Kan vara förknippad med högre nivåer av Cystatin C.
Inflammation och vissa sjukdomstillstånd: Kan påverka Cystatin C oberoende av njurarnas filtrationsförmåga.
Kroppssammansättning: Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin, men kan påverkas av andra kroppsliga faktorer.
Därför kan det ibland vara värdefullt att jämföra eGFR baserat på Cystatin C med eGFR baserat på kreatinin.
Om resultaten skiljer sig mycket åt kan ytterligare utredning behövas för att avgöra vilket värde som bäst speglar njurfunktionen.
Vad är skillnaden mellan eGFR (Cystatin C) och eGFR (Kreatinin)?
Både eGFR (Cystatin C) och eGFR (Kreatinin) används för att uppskatta njurarnas filtrationsförmåga, men de baseras på olika ämnen i blodet.
Kreatinin är en nedbrytningsprodukt från musklernas energiomsättning. Kreatininnivån påverkas därför bland annat av muskelmassa, kost och fysisk aktivitet. Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler och påverkas mindre av muskelmassan. Det innebär att eGFR (Cystatin C) kan vara särskilt användbart hos personer med ovanligt hög eller låg muskelmassa. Samtidigt kan Cystatin C påverkas av exempelvis kortisonbehandling och sköldkörtelsjukdom. I vissa fall ger en kombinerad beräkning med både kreatinin och Cystatin C den mest tillförlitliga uppskattningen.
Läs mer om skillnaden mellan kreatinin och eGFR vid bedömning av njurfunktionen.
Vanliga frågor
Vad är ett normalt eGFR (Cystatin C)?
Ett eGFR på 90 ml/min/1,73 m² eller högre betraktas vanligtvis som normal eller hög filtrationsförmåga. Värdet behöver dock tolkas med hänsyn till ålder och övriga provresultat.
Vad betyder lågt eGFR (Cystatin C)?
Lågt eGFR innebär att njurarnas uppskattade filtrationsförmåga är nedsatt. Det kan bero på njursjukdom, diabetes, högt blodtryck eller andra faktorer.
Är ett eGFR på 60 normalt?
Ett eGFR omkring 60 ligger vid gränsen mellan lätt och mer uttalat nedsatt filtrationsförmåga. Betydelsen beror bland annat på ålder, tidigare provresultat och om det finns andra tecken på njurskada.
Vad är skillnaden mellan Cystatin C och eGFR (Cystatin C)?
Cystatin C är ett protein som mäts i blodet. eGFR (Cystatin C) är ett beräknat värde som använder Cystatin C-koncentrationen för att uppskatta njurarnas filtrationsförmåga.
Är eGFR baserat på Cystatin C bättre än kreatinin?
eGFR baserat på Cystatin C kan vara mer tillförlitligt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Däremot har båda metoderna begränsningar, och i vissa situationer ger en kombination av Cystatin C och kreatinin bäst uppskattning av njurfunktionen.
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Artiklar (Njurar)

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Kalium – därför behöver hjärtat, musklerna och nerverna mineralet
Läs mer

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Vad är ett normalt CK-värde – och varför varierar det?
Läs mer

När är ett högt CK-värde farligt?
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning
Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.
Läs mer
Njursten: Symtom, orsaker och behandling
Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.
Läs mer
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer
