eGFR (Cystatin C)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

eGFR (Cystatin C) är ett mått på njurarnas funktion. Genom att baseras på proteinet cystatin C – som påverkas mindre av muskelmassa och kost än kreatinin – ger det ofta en mer tillförlitlig uppskattning av njurarnas filtrationsförmåga, särskilt hos individer där kreatininbaserade värden kan vara missvisande.

Sammanfattning

eGFR (Cystatin C) är ett beräknat mått på njurarnas filtrationsförmåga som baseras på Cystatin C i blodet. Ett eGFR på 90 ml/min/1,73 m² eller högre betraktas vanligtvis som normal eller hög filtrationsförmåga, medan lägre värden kan tyda på nedsatt njurfunktion. eGFR baserat på Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatininbaserat eGFR och kan därför vara användbart hos vissa personer. Ett lågt värde behöver alltid tolkas tillsammans med andra prover och tidigare resultat.

Vad är eGFR (Cystatin C)?

eGFR (Cystatin C) är ett beräknat mått på njurarnas filtrationsförmåga som baseras på halten av proteinet Cystatin C i blodet. Provet används för att bedöma njurfunktionen och kan vara särskilt användbart när kreatininbaserade njurvärden är svåra att tolka, exempelvis hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa.

GFR står för glomerulär filtrationshastighet (Glomerular Filtration Rate) och beskriver hur effektivt njurarna filtrerar blodet och avlägsnar slaggprodukter. När GFR uppskattas genom en beräkning kallas värdet eGFR, där bokstaven e står för estimated, alltså uppskattad.

eGFR (Cystatin C) beräknas utifrån koncentrationen av Cystatin C i blodet och vanligtvis ålder. Vilka faktorer som ingår beror på den beräkningsformel som laboratoriet använder.

Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler med cellkärna och filtreras i njurarna. Till skillnad från kreatinin påverkas Cystatin C i mindre utsträckning av muskelmassa och kost. Därför kan eGFR baserat på Cystatin C ge en mer tillförlitlig uppskattning av njurfunktionen hos vissa personer.

Läs mer om kreatinin och eGFR och vilket blodprov som säger mest om njurfunktionen.

Varför analyserar man eGFR (Cystatin C)?

eGFR (Cystatin C) används för att bedöma njurarnas filtrationsförmåga och upptäcka eller följa upp nedsatt njurfunktion.

Analysen är särskilt användbar när eGFR baserat på kreatinin kan vara missvisande.

Vanliga skäl att analysera eGFR (Cystatin C) är:

  • Bedömning av njurfunktionen: För att uppskatta hur effektivt njurarna filtrerar blodet.

  • Misstanke om nedsatt njurfunktion: Kan bidra till att identifiera en försämring av njurarnas filtrationsförmåga.

  • Hög eller låg muskelmassa: Kreatinin påverkas av muskelmassan, medan Cystatin C är mindre känsligt för denna faktor.

  • Uppföljning av njursjukdom: För att följa förändringar i njurfunktionen över tid.

  • Komplettering av kreatininbaserat eGFR: När en mer tillförlitlig uppskattning behövs.

I vissa situationer kan en beräkning som kombinerar både kreatinin och Cystatin C ge en mer träffsäker uppskattning av njurfunktionen än någon av markörerna var för sig.

Ett eGFR-värde kan dock inte ensamt avgöra om en person har kronisk njursjukdom. Bedömningen kan också behöva omfatta exempelvis albumin i urin och tidigare provresultat.

Vad är ett normalt eGFR (Cystatin C)?

Ett eGFR på 90 ml/min/1,73 m² eller högre räknas vanligtvis som normal eller hög filtrationsförmåga hos vuxna. Värdet behöver dock tolkas med hänsyn till ålder, övriga provresultat och den individuella hälsosituationen.

eGFR anges vanligtvis i milliliter per minut per 1,73 kvadratmeter kroppsyta (ml/min/1,73 m²).

Följande indelning används vid bedömning av njurfunktion:

  • 90 eller högre (G1): Normal eller hög filtrationsförmåga.

  • 60–89 (G2): Lätt sänkt filtrationsförmåga.

  • 45–59 (G3a): Lätt till måttligt sänkt filtrationsförmåga.

  • 30–44 (G3b): Måttligt till kraftigt sänkt filtrationsförmåga.

  • 15–29 (G4): Kraftigt sänkt filtrationsförmåga.

  • Under 15 (G5): Njursvikt.

Indelningen beskriver graden av njurarnas filtrationsförmåga, men ett eGFR mellan 60 och 89 innebär inte automatiskt att du har njursjukdom.

För att diagnostisera kronisk njursjukdom krävs vanligtvis att nedsatt njurfunktion eller andra tecken på njurskada har funnits i minst tre månader.

Hos äldre kan eGFR vara lägre än hos yngre vuxna utan att det nödvändigtvis innebär en behandlingskrävande njursjukdom.

Vad innebär ett högt eGFR (Cystatin C)?

Ett högt eGFR innebär generellt att njurarna har en god filtrationsförmåga. Ett värde på 90 ml/min/1,73 m² eller högre betraktas vanligtvis som normalt eller högt.

Ett högre eGFR är dock inte alltid liktydigt med bättre njurhälsa.

I vissa situationer kan njurarna filtrera mer blod än normalt, så kallad hyperfiltration. Detta kan bland annat förekomma tidigt vid diabetes. Dessutom är eGFR en uppskattning och inte en direkt mätning av njurarnas filtrationsförmåga. Beräkningen kan vara mindre exakt vid mycket höga GFR-värden. Därför bör även höga eGFR-värden tolkas utifrån övriga provresultat och den kliniska situationen.

Vad innebär ett lågt eGFR (Cystatin C)?

Ett lågt eGFR (Cystatin C) innebär att njurarnas uppskattade filtrationsförmåga är nedsatt. Det kan vara ett tecken på njurpåverkan eller njursjukdom, men orsaken behöver bedömas utifrån andra prover och den individuella hälsosituationen.

Vanliga orsaker och riskfaktorer för nedsatt njurfunktion är:

  • Njursjukdomar: Olika sjukdomar kan påverka njurarnas förmåga att filtrera blodet.

  • Högt blodtryck: Långvarigt förhöjt blodtryck kan skada njurarnas små blodkärl.

  • Diabetes: Långvarigt förhöjt blodsocker kan orsaka skador på njurarnas filtrationssystem.

  • Åldrande: Njurarnas filtrationsförmåga minskar ofta med stigande ålder.

  • Vissa läkemedel: Kan påverka njurfunktionen, särskilt hos personer med andra riskfaktorer.

  • Akut sjukdom eller vätskebrist: Kan i vissa situationer orsaka en tillfällig försämring av njurfunktionen.

När njurarnas filtrationsförmåga minskar stiger vanligtvis koncentrationen av Cystatin C i blodet. Ett högre Cystatin C-värde leder därför till ett lägre beräknat eGFR (Cystatin C).

Ett eGFR under 60 ml/min/1,73 m² som kvarstår i minst tre månader kan vara ett tecken på kronisk njursjukdom.

Ett enstaka lågt eGFR-värde räcker däremot inte för att fastställa en kronisk njursjukdom.

Läs mer om hur diabetes upptäcks med blodprov som glukos och HbA1c.

Vilka andra faktorer kan påverka eGFR (Cystatin C)?

Även om Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin finns det andra faktorer som kan påverka koncentrationen i blodet och därmed eGFR-beräkningen.

Exempel på sådana faktorer är:

  • Kortisonbehandling: Höga doser glukokortikoider kan öka Cystatin C-nivåerna utan att njurfunktionen nödvändigtvis har försämrats.

  • Sköldkörtelrubbningar: Både överfunktion och underfunktion i sköldkörteln kan påverka Cystatin C-nivåerna.

  • Rökning: Kan vara förknippad med högre nivåer av Cystatin C.

  • Inflammation och vissa sjukdomstillstånd: Kan påverka Cystatin C oberoende av njurarnas filtrationsförmåga.

  • Kroppssammansättning: Cystatin C påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin, men kan påverkas av andra kroppsliga faktorer.

Därför kan det ibland vara värdefullt att jämföra eGFR baserat på Cystatin C med eGFR baserat på kreatinin.

Om resultaten skiljer sig mycket åt kan ytterligare utredning behövas för att avgöra vilket värde som bäst speglar njurfunktionen.

Vad är skillnaden mellan eGFR (Cystatin C) och eGFR (Kreatinin)?

Både eGFR (Cystatin C) och eGFR (Kreatinin) används för att uppskatta njurarnas filtrationsförmåga, men de baseras på olika ämnen i blodet.

Kreatinin är en nedbrytningsprodukt från musklernas energiomsättning. Kreatininnivån påverkas därför bland annat av muskelmassa, kost och fysisk aktivitet. Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler och påverkas mindre av muskelmassan. Det innebär att eGFR (Cystatin C) kan vara särskilt användbart hos personer med ovanligt hög eller låg muskelmassa. Samtidigt kan Cystatin C påverkas av exempelvis kortisonbehandling och sköldkörtelsjukdom. I vissa fall ger en kombinerad beräkning med både kreatinin och Cystatin C den mest tillförlitliga uppskattningen.

Läs mer om skillnaden mellan kreatinin och eGFR vid bedömning av njurfunktionen.

Vanliga frågor

Vad är ett normalt eGFR (Cystatin C)?

Ett eGFR på 90 ml/min/1,73 m² eller högre betraktas vanligtvis som normal eller hög filtrationsförmåga. Värdet behöver dock tolkas med hänsyn till ålder och övriga provresultat.

Vad betyder lågt eGFR (Cystatin C)?

Lågt eGFR innebär att njurarnas uppskattade filtrationsförmåga är nedsatt. Det kan bero på njursjukdom, diabetes, högt blodtryck eller andra faktorer.

Är ett eGFR på 60 normalt?

Ett eGFR omkring 60 ligger vid gränsen mellan lätt och mer uttalat nedsatt filtrationsförmåga. Betydelsen beror bland annat på ålder, tidigare provresultat och om det finns andra tecken på njurskada.

Vad är skillnaden mellan Cystatin C och eGFR (Cystatin C)?

Cystatin C är ett protein som mäts i blodet. eGFR (Cystatin C) är ett beräknat värde som använder Cystatin C-koncentrationen för att uppskatta njurarnas filtrationsförmåga.

Är eGFR baserat på Cystatin C bättre än kreatinin?

eGFR baserat på Cystatin C kan vara mer tillförlitligt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Däremot har båda metoderna begränsningar, och i vissa situationer ger en kombination av Cystatin C och kreatinin bäst uppskattning av njurfunktionen.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

  • Urea (Karbamid)

    Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

  • Cystatin C

    Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

  • Kreatinin

    Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

  • eGFR (Kreatinin)

    eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

  • eGFR (medel)

    eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

  • Natrium

    Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

  • Kalium

    Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

  • Kalcium

    Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

  • Fosfat

    Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

  • Klorid

    Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

  • Kreatinkinas (CK)

    Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

Sjukdomar & besvär (Njurar)

Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling

En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.

Läs mer

Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning

Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.

Läs mer

Njursten: Symtom, orsaker och behandling

Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.

Läs mer

Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna

Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.

Läs mer

Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök