Vad är det metabola syndromet? Förstå riskerna och ta kontroll

Vad innebär det metabola syndromet?

Det metabola syndromet är ett medicinskt samlingsbegrepp för ett antal samverkande faktorer som kraftigt ökar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Forskning visar dessutom kopplingar till vissa vanliga cancerformer (som prostatacancer, tarmcancer och bröstcancer) och man misstänker idag att syndromet även kan spela en betydande roll i utvecklingen av vissa typer av demens. Allvarligast är dock den akuta risken för hjärtat; nya studier visar att personer med det metabola syndromet har en upp till fem gånger ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Orsakerna bakom: Ett evolutionärt arv i en modern värld

Varför drabbas vi då av detta? Många forskare menar att grundorsaken ligger i vårt evolutionära arv i krock med vårt moderna samhälle. Under stenåldern levde människan ett extremt fysiskt aktivt liv med oregelbunden tillgång på mat. För att överleva utvecklade kroppen en fantastisk förmåga att snabbt lagra energi (fett) när mat fanns tillgängligt, för att klara kommande svältperioder.

Idag har vi konstant tillgång till energirik mat i överflöd, samtidigt som vi lever alltmer stillasittande. Den biologiska egenskap som en gång räddade vår art, har nu blivit en fysiologisk nackdel. När ett för stort energiintag – ofta av fel sorts näring – kombineras med för lite fysisk aktivitet, överbelastas kroppens system. Även långvarig stress, psykosociala faktorer och genetisk ärftlighet anses spela en roll i utvecklingen.

Hur vanligt är det?

Förekomsten av det metabola syndromet ökar stadigt i takt med åldern. I en stor svensk befolkningsstudie på friska 60-åringar fann man att hela 26 procent av männen och 19 procent av kvinnorna uppfyllde kriterierna för syndromet. Tittar man specifikt på riskgrupper, exempelvis personer som redan har övervikt eller en känd hjärt-kärlsjukdom, är siffrorna betydligt högre.

Riskfaktorer: Så definieras syndromet

För att diagnostiseras med det metabola syndromet krävs vanligtvis att du uppfyller flera av följande specifika riskfaktorer samtidigt:

• Bukfetma: Fett som samlas specifikt runt buken och de inre organen (visceralt fett) är betydligt farligare än fett på exempelvis höfterna. Gränsvärdet dras ofta vid ett midjemått på över 80 cm för kvinnor och 94 cm för män.

• Obalans i blodfetterna: Förhöjda nivåer av triglycerider (över 1,7 mmol/l) kombinerat med låga nivåer av det "goda" HDL-kolesterolet (under 1,3 mmol/l för kvinnor och 1,0 mmol/l för män).

• Högt blodtryck: Ett tryck över 135/85 mmHg, eller att du redan står på blodtryckssänkande medicin.

• Förhöjt fasteblodsocker: Ett glukosvärde över 5,6 mmol/l, vilket tyder på nedsatt insulinkänslighet (prediabetes) eller fullt utvecklad typ 2-diabetes.

Även normalviktiga kan drabbas

Det är en mycket vanlig missuppfattning att metabola syndromet endast drabbar personer med kraftig övervikt. Faktum är att upp till 40 procent av alla vuxna som lider av syndromet är normalviktiga eller till och med underviktiga! Du kan ha förhöjt blodtryck, skadliga blodfetter och ett svajigt blodsocker helt utan att det syns på utsidan.

Varningssignaler och symtom – hur märker man det?

Den största utmaningen med det metabola syndromet är att det nästan aldrig ger några tydliga, fysiska symtom i vardagen. Ett högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller en begynnande insulinresistens känns sällan i kroppen (förrän värdena blir extremt höga och orsakar exempelvis koncentrationssvårigheter eller extrem trötthet). Inte sällan upptäcks syndromet av en ren slump inom sjukvården, eller i värsta fall först när en stroke eller hjärtinfarkt är ett faktum.

Varningsklockorna bör dock ringa om du bär på extra vikt runt midjan, lever ett mycket stillasittande liv och äter en kost med stor andel raffinerat socker, snabba kolhydrater (som vitt bröd) och mättade fetter från snabbmat och halvfabrikat. Eftersom symtomen saknas, är regelbundna hälsokontroller av blodtryck, blodsocker och blodfetter en mycket klok investering för din framtida hälsa.

Så förebygger och behandlar du syndromet

Den mest hoppingivande nyheten är att det metabola syndromet i allra högsta grad går att påverka. Forskning visar entydigt att förändringar i dina levnadsvanor utgör den absolut viktigaste grunden för både förebyggande och behandling.

I vilken ände ska du börja?

Vi överöses dagligen av motsägelsefulla råd och extrema dieter som sällan håller i längden. Satsa istället på dessa välbeprövade, medicinska hörnstenar:

• Sluta röka: Rökning skadar blodkärlen och ökar dramatiskt risken för både insulinresistens och åderförkalkning.

• Se över din kost: Byt ut snabba kolhydrater mot fullkornsprodukter för att stabilisera blodsockret. Minska på transfetter och salt, och öka intaget av frukt, grönsaker (särskilt mörka bladgrönsaker rika på magnesium), bönor och nyttiga fetter från fisk.

• Prioritera vardagsmotionen: Minst 30 minuters måttligt ansträngande aktivitet per dag (exempelvis en rask promenad) minskar risken för alla de ingående faktorerna i syndromet. Kan du lägga till 30 minuters lite hårdare träning 2–3 gånger i veckan, ökar de positiva hälsoeffekterna markant.

• Säkerställ en god näringsstatus: Att ha bra nivåer av vitaminer och mineraler, som vitamin D och zink, hjälper kroppens ämnesomsättning att fungera optimalt.

Genom att kombinera bättre mat med mer rörelse uppnås ofta en naturlig viktnedgång, vilket minskar bukfetman och förbättrar dina invärtes värden avsevärt.

När levnadsvanor inte räcker

Om dina värden är förhöjda rekommenderar våra medicinska medarbetare alltid att du först försöker påverka dem genom dina levnadsvanor. Du kan med fördel följa upp effekten genom en ny provtagning efter 4–6 månader för att se att du är på rätt väg. Skulle värdena, trots goda insatser, inte förbättras bör du kontakta din vårdcentral för att diskutera eventuell läkemedelsbehandling.

Vanliga frågor om det metabola syndromet

Kan jag ha metabola syndromet fast jag är smal?

Ja, absolut. Det är en myt att endast överviktiga drabbas. Även normalviktiga kan ha bukfetma (fett kring inre organ), högt blodtryck, ogynnsamma blodfetter och nedsatt insulinkänslighet. Därför är det viktigt att mäta sina värden oavsett kroppsform.

Är det metabola syndromet samma sak som typ 2-diabetes?

Nej, men de är tätt sammankopplade. Det metabola syndromet är ett förstadium och en mycket stark riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Om man behandlar det metabola syndromet i tid kan man ofta förhindra att diabetes bryter ut.

Varför är just fettet på magen så farligt?

Fettet som samlas djupt inne i buken (visceralt fett) är metaboliskt aktivt. Det innebär att det utsöndrar inflammatoriska ämnen och hormoner i blodomloppet som direkt stör kroppens ämnesomsättning, höjer blodtrycket och försämrar cellernas känslighet för insulin.

Hur vet jag om mina blodfetter och mitt blodsocker är normala?

Eftersom höga värden sällan ger symtom i tidigt skede, måste de mätas via ett blodprov. En generell hälsokontroll mäter dina nivåer av triglycerider, HDL/LDL-kolesterol och ditt fasteblodsocker (glukos).

Vilken typ av träning är bäst för att motverka metabola syndromet?

All rörelse är bra, men en kombination av pulshöjande konditionsträning (som förbättrar hjärthälsan och blodsockret) och styrketräning (som bygger muskelmassa och därmed ökar insulinkänsligheten) har visat sig ge allra bäst medicinsk effekt.