Zink

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Zink är ett livsviktigt mineral som finns i kroppens alla celler och spelar en central roll i immunförsvaret, ämnesomsättningen och cellernas funktion. Det behövs bland annat för sårläkning, hormoner, nervsystemet samt smak- och luktsinne.

Sammanfattning

Zink bidrar till en rad viktiga processer i kroppen, inklusive immunfunktion, celldelning och hormonbalans. De flesta får i sig tillräckligt via kosten, men brist kan uppstå vid exempelvis nedsatt upptag i tarmen eller ensidig kost. Zinkbrist kan ge symtom som nedsatt immunförsvar, sämre sårläkning, håravfall och påverkat smak- och luktsinne. Höga nivåer är ovanliga men kan uppstå vid överdrivet intag av tillskott och kan då ge magbesvär och påverka balansen av andra mineraler.

Vad är Zink?

Zink finns i celler i hela kroppen och behövs för att kroppens immunsystem ska fungera ordentligt. Zinks roll för immunförsvar, tillväxt och hormoner är också kopplad till celldelning, celltillväxt, sårläkning och nedbrytning av kolhydrater. Zink spelar också en viktig roll ämnesomsättningen har en avgörande betydelse för normal funktion av hjärnan och det centrala nervsystemet.

Varför behöver man zink?

Zink behövs även för smak- och luktsinnet. Under graviditet, spädbarnsår och barndom behöver kroppen zink för att växa och utvecklas ordentligt. Zinkets betydelse för immunförsvar, hud och energi hänger också samman med att zink förstärker insulinets effekt och ingår i produktionen av flera enzymer och hormoner.

Hur uppstår zinkbrist?

Zinkbrist relativt ovanligt i Sverige och vid en varierad kosthållning får du oftast i dig tillräckligt med zink. Äter du strikt vegetarisk kost eller lågproteinkost är det vikitgt att du är medveten om att det är svårare att få i dig den rekommenderande dagliga dosen via kosten, vilket gör det extra viktigt att känna till vilka livsmedel som innehåller mest zink.

Zinkbrist drabbar huvudsakligen personer som lider av glutenintolerans eller tarmsjukdomar. Zink är ett av dem mineral som tarmen har svårast att ta upp vid en normal tarmfunktion varför personer med försämrad upptagningsförmåga i tarmen löper större risk för att drabbas av brist. Fytinsyra som förekommer i livsmedel rika på fullkorn, nötter och bönor hämmar kroppens förmåga att ta upp zink och kan därför leda till zinkbrist.

Hur yttrar sig zinkbrist?

Symptom på zinkbrist kan vara sämre sårläkning och infektionsförsvar, cirkulationsstörningar, högt blodtryck, blodbrist, försämrad aptit, dåligt humör, irritation, depression, aggression, inlärningsproblem och tillväxthämning hos barn. Många av dessa symtom överlappar med sådana som ses vid olika typer av vitamin- och mineralbrist. Hormonella besvär kan också uppstå vid brist på zink.

Zinkbrist hos män

Hos män kan zinkbrist kan också leda till minskade testosteronnivåer och försämrad spermakvalitet. Detta kan ske redan vid måttlig brist på zink och kan förvärra symtom på testosteronbrist hos män. Allvarlig zinkbrist hos män kan bero på hypogonadism som är en endokrin sjukdom som leder till att könskörtlarna (gonaderna) inte fungerar som de ska. Detta kan leda till bristfällig produktion av testosteron och östrogen.

Zinkbrist hos kvinnor

Kvinnor riskerar att drabbas av zinkbrist framför allt under gravititet och ammning. Även användande av kopparspiral kan påverka kroppens förmåga att ta upp zink. Zink och koppar är så kallade antagonister som påverkar varandra. Ett överskott av koppar kan då leda till en minskad förmåga att ta upp zink, och kan i förlängningen påverka hormonbalansen och öka risken för hormonella tillstånd som testosteronbrist och kvinnliga hormonrubbningar.

Zink och sköldkörteln

Zink behövs för utsöndringen av hormonet TSH som stimulerar sköldkörteln. Har du en sköldkörtelrubbning så är det därför bra att se till att du får tillräckling med zink.

Hur testar man zinkbrist?

Zink testas via blodprov som du kan beställa här. Vänligen notera att zinkbrist bedöms med blodprov på fastande mage samt att testet endast analyeras 1-2 gånger i veckan varför det kan ta tid att få svar på ditt prov.

Zink i livsmedel

Animaliska proteiner är en bra källa till zink. Nötkött, fläskkött och lammkött innehåller mer zink än fisk. Mörkt kycklingkött innehåller mer zink än ljust.

Andra bra källor till zink är nötter, fullkornsspannmål, baljväxter och jäst.

Frukt och grönsaker är inga bra källor eftersom zink i växtprotein inte kan tas upp av kroppen på samma sätt som zink i animaliskt protein. Zinkhalten i lågproteinkost eller vegetarisk mat är därför oftast låg. Zink mycket värmetåligt och förstörs därför inte under tillagning.

Zink finns i de flesta multivitamin- och mineraltillskott. Dessa tillskott kan innehålla zinkglukonat, zinksulfat eller zinkacetat. Det är inte fastställt om någon form är bättre än någon annan, men vid tydliga tecken som håravfall, sköra naglar eller hudproblem kan det vara klokt att utreda näringsbrister som påverkar hud, hår och naglar.

Zink finns även i många receptfria läkemedel såsom halstabletter, nässpray och näsgel.

Symptom på zinkbrist

Symptom på zinkbrist kan bland annat vara:

  • Ofta förekommande förkylningar

  • Testosteronbrist hos män

  • Håravfall

  • Dålig aptit

  • Problem med smaksinnet

  • Problem med luktsinnet

  • Hudsår

  • Långsam tillväxt

  • Dåligt mörkerseende

  • Svårläkta sår

Zinktillskott som intas i stora mängder kan orsaka diarré, magkramp och kräkningar. Dessa symptom visar sig oftast inom 3 till 10 timmar efter att tillskotten har intagits. Symptomen försvinner inom kort om man slutar att ta tillskotten. Ett för högt zinkintag kan leda till koppar- eller järnbrist.

Personer som använder nässpray eller näsgel som innehåller zink kan drabbas av bieffekter som t. ex. håravfall eller förlorat luktsinne, och förändringar i huden kan ibland spegla en bakomliggande obalans enligt Werlabs guide till hudhälsa.

Vad är det rekommenderade dagliga intaget av zink?

Rekommenderat dagligt intag (RDA): Det genomsnittliga dagliga intag som räcker för att nästan alla (97 till 98 %) friska människors behov av näringsämnet ska täckas. RDA är baserat på vetenskapligt bevisad forskning.

Adekvat intag (AI): Denna nivå fastställs då det inte finns tillräckliga forskningsunderlag för att fastställa RDA. Nivån fastställs på en nivå som man anser säkerställer ett tillräckligt näringsintag.

Spädbarn (AI)

  • 0 till 6 månader: 2 milligram per dag (mg/dag)

  • 7 till 12 månader: 3 mg/dag

Barn (RDA)

  • 7 till 12 månader: 3,0 mg/dag

  • 1 till 3 år: 3 mg/dag

  • 4 till 8 år: 5 mg/dag

  • 9 till 13 år: 8 mg/dag

Ungdomar och vuxna (RDA)

  • Män, 14 år och äldre: 11 mg/dag

  • Kvinnor, 14-18 år: 9 mg/dag

  • Kvinnor, 19 år och äldre: 8 mg/dag

  • Gravida kvinnor, 19 år och äldre: 11 mg/dag

  • Ammande kvinnor, 19 år och äldre: 12 mg/dag

Vad innebär ett högt zinkvärde?

Höga zinkvärden kan ses vid porfyri (Porfyri är ett samlingsnamn för åtta ärftliga sjukdomar, orsakade av brist på enzymer som medverkar vid bildandet av det röda blodfärgämnet hem.) Högt zinkintag kan påverka immunförsvaret, ge buksmärtor, kräkningar, diarré samt hämma andra mineralers upptag i kroppen, exempelvis järn och koppar.

Vad innebär ett lågt zinkvärde?

Låga värden kan innebär zinkbrist. Det kan bero på att du inte får i dig tillräckligt med zink via kosten eller att zink inte kan tas upp av tarmen. Zinkbrist kan leda till sämre sårläkning och immunförsvar, högt blodtryck och blodbrist. Hormonella besvär kan också uppstå vid brist på zink, och eftersom zink är viktigt för både sköldkörtelrubbningar som hypotyreos och hypertyreos och för hormonet tyroxin (T4) i sköldkörteln kan brist påverka ämnesomsättningen på flera sätt.

Andra hälsomarkörer inom Vitaminer & Mineraler

  • Vitamin B12 (Kobalamin)

    Vitamin B12 som också kallas kobalamin. Behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Kroppen själv kan inte tillverka detta vitamin utan det måste intas via kosten.

  • Folat (Folsyra - Vitamin B9)

    Folat som också kallas för Vitamin B9. Viktigt för tillväxt och en förutsättning för att de röda blodkropparna och kroppens andra celler ska bildas. Folat är också viktigt hos gravida kvinnor för fosterutveckling och stimulering av mjölkproduktionen.

  • Homocystein

    Homocystein är en aminosyra och en viktig byggsten i kroppens proteiner. Homocystein omvandlas till andra typer av aminosyror i kroppen, men för att detta skall kunna ske krävs tillräckliga nivåer av vitaminerna B6 (pyridoxin), B9 (folat) och B12 (kobalamin) samt av de enzymer som behövs för att denna process skall kunna ske. Höga nivåer av homocystein i blodet ses därför vid brist på dessa B-vitaminer, men även vid vissa sjukdomstillstånd som njursjukdom, underfunktion av sköldkörtel (hypotyreos), hudsjukdomen psoriasis och vid intag av vissa läkemedel (såsom Omeprazol, statiner och metformin samt vissa antiepileptika). Det finns studier som tyder på att förhöjdt homocystein i blodet kan tyda på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har man inte kunnat visat att man med tillskott av dessa B-vitaminer kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos personer med högt homocystein. I nuläget krävs därför mer forskning inom detta område innan rekommendationer kan ges.

  • Vitamin D (25-OH)

    D-vitamin skiljer sig från övriga vitaminer genom att även vara ett så kallat steroidhormon och har en central roll i regleringen av kroppens kalcium- och fosfatbalans. Vitaminet krävs för uppbyggnad av vårt skelett men har också betydelse för att kroppens celler skall kunna dela sig normalt och för ett välfungerande immunförsvar. Låga D-vitaminnivåer har sammankopplats med förekomsten av en rad tillstånd såsom vinter- och vårdepressioner, trötthet, fibromyalgi samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

  • Magnesium

    Magnesium är ett spårämne som har stor betydelse för flertalet funktioner i kroppen och behövs för att våra nerver och muskler skall fungera, för att vår energiomsättning skall fungera normalt och för att våra gener skall kunna bildas på ett korrekt sätt. Magnesium kan inte produceras av kroppen utan måste intas via maten. En brist beror som regel på att man fått i sig för lite magnesium via kosten eller att man äter läkemedel som försämrar upptaget av magnesium i tarmen. 60% av allt magnesium i vår kropp finns i skelettet, 39% i våra celler, varav hälften av detta i våra muskelceller och 1% utanför cellerna t.ex. i blodet där det kan mätas. Eftersom magnesium deltar i många olika processer i kroppen kan en brist ge upphov till symtom från många olika organ. Symtom uppkommer dock ofta sent i förloppet och dessa är ofta diffusa. Exempel på sådana symtom kan vara mental påverkan med trötthet, förvirring, håglöshet och depression, rytmrubbningar i hjärtat och muskelkramper.

  • Omega-6/Omega-3-kvot

    Omega-6/Omega-3-kvoten är ett mått på den övergripande balansen mellan totala omega-6- och omega-3-fettsyror i kroppen. En obalanserad kvot är kopplad till ökad risk för kronisk inflammation och sjukdom.

  • Mättade/omättade fettsyror-kvot

    Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror ger en översikt av balansen mellan dessa två huvudtyper av fett i blodet. Denna balans är en viktig indikator för kostens kvalitet och har stor betydelse för cellmembranens funktion och för hjärt-kärlhälsan.

  • Omega-3-index

    Omega-3-index mäter den procentuella andelen av de marina omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i de röda blodkropparnas membran. Det är en etablerad och stark riskmarkör för hjärt-kärlhälsa och speglar ditt intag över flera månader.

Sjukdomar & besvär (Vitaminer & Mineraler)

Zink – symtom, nivåer och kroppens viktiga funktioner

Zink är ett mineral som kroppen behöver i små mängder men som har stor betydelse för många funktioner. Det är särskilt viktigt för immunförsvaret, hudens hälsa och kroppens förmåga att läka. Eftersom kroppen inte kan lagra större mängder zink behöver det tillföras regelbundet via kosten. Obalans i nivåerna kan påverka hur du mår, ofta på ett sätt som är svårt att direkt koppla till just zink.

Läs mer

Vitaminbrist – symtom, orsaker och hur du återställer balansen

Vitaminer är nödvändiga för att kroppen ska fungera normalt, men de behöver tillföras regelbundet via kosten eftersom kroppen inte själv kan producera de flesta av dem. När nivåerna blir för låga kan det påverka flera av kroppens system. Vitaminbrist utvecklas ofta gradvis och symtomen kan vara svåra att tolka. Därför är det viktigt att förstå vad som ligger bakom och hur du kan återställa balansen.

Läs mer

Magnesium – symtom, nivåer och kroppens viktiga balans

Magnesium är ett mineral som kroppen behöver för att fungera normalt, men som ofta får mindre uppmärksamhet än exempelvis järn eller kalcium. Det deltar i hundratals processer i kroppen, från energiproduktion till musklernas arbete och nervsystemets signaler. Även små förändringar i magnesiumbalansen kan påverka hur du mår, vilket gör det till en viktig pusselbit i helhetsbilden av din hälsa.

Läs mer

Kalcium – vad dina nivåer säger om kroppens balans

Kalcium är ett mineral som de flesta förknippar med skelettet, men det spelar en mycket större roll i kroppen än så. Det behövs för att muskler ska fungera, nerver ska kunna skicka signaler och för att hjärtat ska slå normalt. Kalciumhalten i blodet är noggrant reglerad, och även små avvikelser kan ge viktig information om kroppens inre balans.

Läs mer

Folat – vad låga och höga nivåer betyder för kroppen

Folat är ett viktigt vitamin som kroppen behöver varje dag för att fungera optimalt. Det spelar en central roll i bildningen av blod och i kroppens cellförnyelse. Eftersom kroppen inte kan lagra stora mängder folat krävs ett regelbundet intag via kosten. När nivåerna blir för låga kan det påverka både energi, blodvärden och allmänt välbefinnande.

Läs mer

Homocystein – vad höga värden betyder för din hälsa

Homocystein är ett blodvärde som ger viktig information om kroppens ämnesomsättning och näringsstatus. Det är inte lika känt som kolesterol eller blodsocker, men spelar en central roll i hur kroppen fungerar på lång sikt. När nivåerna av homocystein är förhöjda kan det påverka blodkärlen och bidra till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt är det ett värde som ofta går att påverka.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök