
D-vitamin i mat och solljus – så höjer du dina nivåer naturligt
Lästid: 3 minuter
Publicerad: 2023-12-20
Uppdaterad: 2026-06-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
D-vitamin bildas i huden när vi vistas i solen men finns också i vissa livsmedel. Här går vi igenom hur du kan få i dig tillräckligt med D-vitamin genom kost, solljus och hälsosamma vanor.
Sammanfattning
D-vitamin är viktigt för skelett, muskler och immunförsvar. Genom att kombinera solljus, D-vitaminrik mat och vid behov tillskott kan du hjälpa kroppen att upprätthålla normala nivåer året runt.
Vad är D-vitamin?
D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som fungerar som ett hormon i kroppen. Det spelar en viktig roll för upptaget av kalcium och fosfat, vilket är nödvändigt för ett normalt skelett och friska tänder.
Vitaminet bidrar även till immunsystemets normala funktion och är viktigt för muskelfunktionen.
Till skillnad från många andra vitaminer kan kroppen själv bilda D-vitamin när huden exponeras för solljus, och D-vitamin har flera viktiga funktioner i kroppen.
Hur får kroppen D-vitamin?
Det finns två huvudsakliga källor till D-vitamin:
Solljus
Den största delen av kroppens D-vitamin bildas i huden när den exponeras för UVB-strålning från solen.
Under sommarhalvåret kan många i Sverige bygga upp kroppens D-vitaminlager genom regelbunden utevistelse. Hur mycket solljus som behövs varierar beroende på bland annat hudtyp, ålder, klädsel och tid på dagen.
Under vinterhalvåret är solens strålar i Sverige ofta för svaga för att kroppen ska kunna producera tillräckliga mängder D-vitamin, vilket är ett exempel på hur årstiderna påverkar dina värden.
Kost
D-vitamin finns naturligt i vissa livsmedel och tillsätts även i flera berikade produkter.
Genom kosten kan du bidra till att upprätthålla normala nivåer året runt, särskilt om du väljer mat som är rik på D-vitamin.
Livsmedel som innehåller D-vitamin
Några av de bästa naturliga källorna till D-vitamin är:
(innehåll av vitamin D per 100 gram)
Aborre - 21,40 µg
Lax - 7,37 µg
Tonfisk i vatten (konserv) - 4,20 µg
Ägg - 3,70 µg
Yogurt naturell 0,5 % fett (1 dl väger ca. 120 g) - 1,0 µg
Lättmjölk fett 0,5% (1 dl väger ca. 100 g) - 1,0 µg
Kycklingbröstfilé - 0,40 µg
Nötfärs fett 10 % - 0,09 µg
Vegetariska livsmedel
Rapsolja berikad med D-vitamin - 21,20 µg
Kantarell - 15,37 µg
Fet fisk som lax, sill och makrill är några av de bästa naturliga källorna till D-vitamin, och en varierad kost hjälper dig också att få i dig tillräckligt med näring generellt.
Det finns många fler livsmedel som innehåller vitamin D, detta är bara några exempel på hur mycket vitamin D som finns i olika livsmedel. Vill du läsa mer om något specifikt livsmedel? Titta i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas här.
Hur mycket D-vitamin behöver man?
Livsmedelsverket rekommenderar följande dagliga intag:
Vuxna och barn över 2 år: 10 µg
Personer över 75 år: 20 µg
Personer med liten eller ingen solexponering: 20 µg
Behovet kan variera mellan individer beroende på livsstil, kost och hälsotillstånd, och i vissa fall kan det vara aktuellt med D-vitamintillskott som tas på rätt sätt.
Vilka har svårare att få i sig tillräckligt med D-vitamin?
Vissa grupper löper större risk att ha lägre D-vitaminnivåer:
Personer som vistas lite utomhus
Äldre personer
Gravida och ammande
Personer med mörk hud
Veganer och personer som undviker fisk och berikade livsmedel
Personer som täcker stora delar av huden utomhus
För dessa grupper kan det vara extra viktigt att vara uppmärksam på sitt intag av D-vitamin och känna till symtom, orsaker och behandling vid D-vitaminbrist.
Räcker kosten för att täcka behovet?
För många går det att få i sig en stor del av behovet via kosten, särskilt om man regelbundet äter fet fisk och berikade livsmedel.
Under vinterhalvåret kan det dock vara svårare att nå rekommenderat intag enbart genom maten, särskilt för personer som sällan äter fisk eller vistas lite i solen.
När kan det vara bra att kontrollera sina D-vitaminnivåer?
Ett blodprov kan ge en bild av kroppens D-vitaminnivåer och användas för att följa upp kostförändringar eller tidigare avvikande värden, till exempel genom ett D-vitamintest via blodprov som även kan ingå i en bredare hälsokontroll med blodprov.
Många väljer att kontrollera sina nivåer under vinterhalvåret eller som en del av en bredare hälsokontroll.
Vanliga frågor
Vilka livsmedel innehåller mest D-vitamin?
Fet fisk som lax, sill och makrill hör till de bästa naturliga källorna till D-vitamin. Även ägg, kantareller och berikade mejeriprodukter innehåller vitaminet.
Hur mycket solljus behövs för att bilda D-vitamin?
Under sommaren kan kortare stunder i solen flera gånger i veckan vara tillräckligt för många personer. Behovet varierar beroende på hudtyp, ålder och hur stor del av huden som exponeras.
Kan man få i sig tillräckligt med D-vitamin genom kosten?
Ja, men det kan vara utmanande om man sällan äter fisk eller andra D-vitaminrika livsmedel. Under vinterhalvåret kan vissa behöva komplettera med tillskott.
När är det bra att testa sina D-vitaminnivåer?
Ett blodprov kan vara aktuellt om du vill följa dina nivåer över tid, har begränsad solexponering eller vill få bättre insikt i din hälsa.
Hur vet jag om mina D-vitaminnivåer är normala?
Det enda säkra sättet att ta reda på det är genom ett blodprov som mäter vitamin D i blodet. Resultatet kan sedan jämföras med etablerade referensintervall.
Fler artiklar (Vitaminer & Mineraler)

Magnesium - nyckeln till bättre sömn, starkare muskler och mer energi?
Läs mer

B12 överdosering: Kan man överdosera vitamin B12? Allt du behöver veta
Läs mer

Näringsbrist? Ta reda på om du behöver extra näringstät kost
Läs mer

Frukt och grönsaker – därför är de viktiga för hälsan och välmåendet
Läs mer

Vitaminbrist: Förstå orsakerna och känn igen viktiga symtom
Läs mer

Hälsosam påskbuffé – njut av maten med balans och näring
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Vitaminer & Mineraler)
Zink – symtom, nivåer och kroppens viktiga funktioner
Zink är ett mineral som kroppen behöver i små mängder men som har stor betydelse för många funktioner. Det är särskilt viktigt för immunförsvaret, hudens hälsa och kroppens förmåga att läka. Eftersom kroppen inte kan lagra större mängder zink behöver det tillföras regelbundet via kosten. Obalans i nivåerna kan påverka hur du mår, ofta på ett sätt som är svårt att direkt koppla till just zink.
Läs mer
Vitaminbrist – symtom, orsaker och hur du återställer balansen
Vitaminer är nödvändiga för att kroppen ska fungera normalt, men de behöver tillföras regelbundet via kosten eftersom kroppen inte själv kan producera de flesta av dem. När nivåerna blir för låga kan det påverka flera av kroppens system. Vitaminbrist utvecklas ofta gradvis och symtomen kan vara svåra att tolka. Därför är det viktigt att förstå vad som ligger bakom och hur du kan återställa balansen.
Läs mer
Magnesium – symtom, nivåer och kroppens viktiga balans
Magnesium är ett mineral som kroppen behöver för att fungera normalt, men som ofta får mindre uppmärksamhet än exempelvis järn eller kalcium. Det deltar i hundratals processer i kroppen, från energiproduktion till musklernas arbete och nervsystemets signaler. Även små förändringar i magnesiumbalansen kan påverka hur du mår, vilket gör det till en viktig pusselbit i helhetsbilden av din hälsa.
Läs mer
Kalcium – vad dina nivåer säger om kroppens balans
Kalcium är ett mineral som de flesta förknippar med skelettet, men det spelar en mycket större roll i kroppen än så. Det behövs för att muskler ska fungera, nerver ska kunna skicka signaler och för att hjärtat ska slå normalt. Kalciumhalten i blodet är noggrant reglerad, och även små avvikelser kan ge viktig information om kroppens inre balans.
Läs mer
Folat – vad låga och höga nivåer betyder för kroppen
Folat är ett viktigt vitamin som kroppen behöver varje dag för att fungera optimalt. Det spelar en central roll i bildningen av blod och i kroppens cellförnyelse. Eftersom kroppen inte kan lagra stora mängder folat krävs ett regelbundet intag via kosten. När nivåerna blir för låga kan det påverka både energi, blodvärden och allmänt välbefinnande.
Läs mer
Homocystein – vad höga värden betyder för din hälsa
Homocystein är ett blodvärde som ger viktig information om kroppens ämnesomsättning och näringsstatus. Det är inte lika känt som kolesterol eller blodsocker, men spelar en central roll i hur kroppen fungerar på lång sikt. När nivåerna av homocystein är förhöjda kan det påverka blodkärlen och bidra till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt är det ett värde som ofta går att påverka.
Läs mer