Lästid: 5 minuter

Uppdaterad: 2025-06-25

Longevity – nyckeln till ett längre och friskare liv

Vad är longevity?

De senaste åren har begreppet "longevity" blivit allt mer populärt inom hälsa och vetenskap. Begreppet har sina rötter i vetenskapliga studier kring åldrande, där forskare började intressera sig för varför vissa människor lever längre och friskare än andra. Tidigare fokuserade forskningen främst på att förlänga livslängden, men med tiden har fokus skiftat till att även inkludera livskvaliteten. Detta har lett till att begreppet longevity nu omfattar inte bara en längre livslängd, utan även förmågan att bibehålla fysisk och mental hälsa, energi och vitalitet långt upp i åren – det som ofta kallas vårt "hälsospann". Skillnaden mellan att bara leva länge och att faktiskt må bra långt upp i åren har därför blivit en central aspekt inom longevity-forskningen och har skapat ett nytt perspektiv på vad det innebär att åldras på ett hälsosamt sätt.

De viktigaste faktorerna för longevity

Vetenskaplig forskning har identifierat flera viktiga livsstilsfaktorer som tillsammans kan bidra till ett längre och friskare liv:

  • Regelbunden fysisk aktivitet – Motion förbättrar hjärt- och kärlhälsa, stärker immunförsvaret och förebygger sjukdomar.

  • Rökavvänjning – Att aldrig börja röka eller att sluta röka kan drastiskt minska risken för sjukdomar och tidig död.

  • Stresshantering – Effektiv stressreducering, exempelvis genom meditation eller mindfulness, kan minska risken för för tidig död med upp till 22%.

  • Näring och kost – En kost rik på grönsaker, frukt, bär, fullkorn, nyttiga fetter och baljväxter är avgörande för att minska risken för kroniska sjukdomar och stödja ett hälsosamt åldrande.

  • Måttlig alkoholkonsumtion – Att begränsa sitt alkoholintag har visats vara kopplat till bättre långsiktig hälsa och minskad risk för sjukdomar.

  • Sömn och återhämtning – God sömn är avgörande eftersom kroppen återhämtar sig och reparerar celler under natten. Sömnbrist ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och sänker immunförsvaret.

  • Mental hälsa och starka sociala relationer – Ett rikt socialt liv och god mental hälsa är kopplade till ökad livskvalitet och längre livslängd. Ensamhet och social isolering ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa.

  • HormonbalansHormoner spelar en avgörande roll för åldrandeprocessen. Regelbundna hälsokontroller kan identifiera och åtgärda hormonella obalanser i tid, vilket är centralt för longevity.

Hälsoråd för varje ålder – bygg en stark grund för longevity

Man kan börja tänka på longevity redan tidigt i livet – ju tidigare desto bättre. Fokus och åtgärder varierar dock beroende på ålder:

20–30 år

I den här åldern läggs grunden för din långsiktiga hälsa. Här är det viktigt att etablera vanor kring fysisk aktivitet, näringsrik kost och god sömnhygien. I 20–30-årsåldern är kroppens reparationsmekanismer fortfarande mycket effektiva, vilket innebär att den återhämtar sig snabbare från stress, sömnbrist och mindre hälsosamma val jämfört med senare i livet. Det innebär dock inte att riskfyllda beteenden är ofarliga. Vanliga riskbeteenden i denna åldersgrupp inkluderar oregelbunden sömn, hög alkoholkonsumtion, rökning, och dåliga kostvanor. Enligt flera internationella studier kan långvariga negativa effekter uppstå även om konsekvenserna inte alltid är omedelbart märkbara.

  • Regelbunden konditionsträning stärker hjärtat och förbättrar metabolismen, medan styrketräning bygger muskelmassa och stärker skelettet. En internationell studie från 2020 visade att fysisk aktivitet under tidig vuxenålder tydligt minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

  • Kostvanor som inkluderar rikligt med grönsaker, baljväxter och nyttiga fetter minskar risken för kroniska sjukdomar senare i livet.

  • Att utveckla goda sömnvanor, med minst 7–9 timmars sömn per natt, stärker immunförsvaret och förbättrar koncentration och humör.

Detta är en optimal period att förebygga framtida hälsoproblem och skapa hållbara, hälsosamma rutiner.

30–40 år

Under 30–40-årsåldern blir stresshantering och hormonell balans viktigare. Livet blir ofta mer hektiskt med karriär och familjeliv, vilket ökar risken för kronisk stress. Studier har visat att kronisk långvarig stress kan accelerera åldrandeprocessen på cellulär nivå, vilket understryker vikten av stresshantering.

  • Meditation, mindfulness och regelbunden fysisk aktivitet är utmärkta metoder för att hantera stress. Lägg in minst 10–15 minuter per dag av mindfulness, meditation eller djupandning. Att hantera stress minskar nivåerna av stresshormoner och stödjer bättre mental och fysisk hälsa.

  • Samtidigt blir det allt viktigare att ha koll på din näringsstatus, särskilt nivåerna av järn och vitamin D, som påverkar energinivåer och immunförsvar. Adoptera en antiinflammatorisk kost genom dra ner på raffinerat socker, vitt mjöl och processad mat för att minska låggradig inflammation (inflammaging).

  • Regelbundna förebyggande hälsokontroller hjälper dig att tidigt upptäcka riskfaktorer och att justera eventuella obalanser.

40–50 år

Nu bör du även stärka dina redan etablerade vanor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost ytterligare.

  • Konditions- och styrketräning bör utföras regelbundet för att bibehålla muskelmassa och metabolism. Gärna minst två styrkepass per vecka för att bibehålla muskelmassa och skelettstyrka. Lägg fokus på stora muskelgrupper som ben, rygg och bål för bästa effekt.

  • Fortsätt prioritera stresshantering för att bibehålla hormonbalans och ett starkt immunförsvar.

  • Prioritera sömnen! Försök gå ut i dagsljus inom en timme efter att du vaknat för att kalibrera kroppens dygnsrytm. Undvik tung mat och alkohol sent på kvällen, eftersom det kan störa sömnkvaliteten. Att få 1–2 cykler av djupsömn varje natt förbättrar kroppens återhämtning och ger dig mer energi nästa dag. Kom ihåg: morgonljus och kvällsmörker främjar bättre melatoninproduktion och hjälper dig få djupare och mer kvalitativa sömncykler.

  • I åldern 40–50 år är det extra viktigt att regelbundet kontrollera riskfaktorer som blodtryck, blodfetter, blodsocker och inflammationsnivåer. Dessa faktorer kan ge tidiga indikationer på ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.

50+ år

Från 50 års ålder och framåt blir det ännu viktigare att aktivt arbeta med att bibehålla och stärka muskelmassa och skelettstyrka. Muskelmassa minskar naturligt med åldern vilket kan försämra rörlighet och livskvalitet.

  • Regelbunden styrketräning, kombinerad med tillräckligt intag av protein, hjälper till att motverka minskad muskelmassa.

  • Nu blir det också extra viktigt att regelbundet följa upp blodprover för att optimera din näringsstatus och förebygga sjukdomar. Regelbundna hälsokontroller är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka och hantera eventuella obalanser som kan påverka hälsan negativt.

  • Ett bra intag av vitaminer och mineraler, särskilt vitamin D, kalcium och magnesium, är avgörande för att bibehålla ett starkt skelett, ett robust immunförsvar och en hälsosam ämnesomsättning.

  • Investera tid i relationer med familj, vänner eller kollegor. Regelbundna sociala kontakter minskar stress och stärker hjärthälsan.

Sammanfattningsvis

Det finns inget som är ”för tidigt” eller ”för sent” för longevity. Men ju tidigare du börjar med medvetna val kring hälsa och levnadsvanor, desto bättre chanser har du att förlänga både ditt liv och dina friska år. Ett bra första steg är att göra regelbundna hälsokontroller och skapa hållbara hälsovanor redan idag.

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskare: Nadia Forsberg, specialistläkare i Internmedicin, Werlabs

Källor

  1. Sinclair DA, LaPlante MD. Lifespan: Why We Age―and Why We Don't Have To. Simon & Schuster, 2019.

  2. Lee et al. Dietary patterns and longevity: A systematic review. Nutrition Reviews, 2020.

  3. Mattson MP, Longo VD, Harvie M. Impact of intermittent fasting on health and disease processes. Ageing Research Reviews, 2017.

  4. Holt-Lunstad J et al. Loneliness and Social Isolation as Risk Factors for Mortality. Perspectives on Psychological Science, 2015.

  5. Walker, M. Why We Sleep: Unlocking the Power of Sleep and Dreams. Scribner, 2017.

  6. Holick MF. Vitamin D deficiency. New England Journal of Medicine, 2017.

  7. Crewther BT et al. Hormonal responses to training load. Sports Medicine, 2015.

  8. Piercy KL et al. Physical Activity Guidelines for Americans. JAMA, 2018.