Varför blir man kortare med åldern - och kan det förebyggas?

Varför blir vi kortare när vi blir äldre?

Att kroppen gradvis förlorar längd är en vanlig del av åldrandet. Förändringen sker oftast långsamt och kan vara svår att upptäcka från år till år. Den största delen av längdminskningen sker i ryggraden. Våra ben blir inte generellt kortare, utan det är framför allt avståndet mellan ryggkotorna och ryggradens form som förändras.

Det finns tre viktiga förklaringar.

1. Diskarna i ryggraden förändras

Mellan ryggkotorna finns mellankotsskivor, så kallade diskar, som fungerar som stötdämpare och hjälper ryggraden att vara rörlig.

Med stigande ålder förändras diskarnas sammansättning. De kan förlora vätska och elasticitet och gradvis minska i höjd. När flera diskar blir tunnare kan den sammanlagda effekten bli att kroppslängden minskar. Detta är en av de vanligaste förklaringarna till att äldre personer blir något kortare.

2. Muskler och kroppshållning påverkas

Ryggens och bålens muskler hjälper oss att hålla kroppen upprätt. När muskelstyrkan och rörligheten förändras med åldern kan även hållningen påverkas. En mer framåtböjd hållning kan göra att den uppmätta kroppslängden blir kortare. Förändringar i ryggradens naturliga kurvatur kan också bidra. Det betyder inte att alla som blir kortare har dålig hållning. Men muskelstyrka, rörlighet och ryggradens form kan påverka hur lång du är när du står upp.

3. Ryggkotorna kan pressas samman

En annan, medicinskt viktig orsak är kotkompression. Det innebär att en ryggkota har sjunkit ihop eller fått en fraktur. Sådana förändringar kan uppstå när skelettet är försvagat, exempelvis vid osteoporos. En kotfraktur kan ibland orsaka tydlig ryggsmärta, men den kan också uppstå utan att personen upplever några större besvär. Om flera ryggkotor påverkas kan längdminskningen bli mer påtaglig och ryggen mer framåtböjd.

Hur många centimeter är normalt att krympa med åldern?

Det finns ingen exakt gräns för hur mycket längdminskning som är normalt. Hur mycket vi blir kortare varierar beroende på bland annat ålder, kön, ryggradens förändringar och eventuell förekomst av kotfrakturer. Många förlorar några centimeter i längd under vuxenlivet, och förändringen blir ofta tydligare i högre ålder.

En mindre, långsam längdminskning behöver inte innebära sjukdom. Däremot bör en större eller snabb förändring uppmärksammas. En historisk längdminskning på mer än cirka 4 centimeter är en av de faktorer som kan tala för att ryggkotorna behöver undersökas när det också finns tecken på låg bentäthet. Det är därför värdefullt att känna till sin tidigare kroppslängd och reagera om skillnaden blir tydlig.

Varför kan kvinnor bli kortare snabbare efter klimakteriet?

Efter menopaus sjunker nivåerna av östrogen, ett hormon som bland annat har betydelse för skelettets omsättning av benvävnad. När östrogennivåerna minskar kan nedbrytningen av benvävnad överstiga nybildningen, vilket gör att bentätheten minskar snabbare. Det innebär inte att alla kvinnor utvecklar osteoporos eller får kotfrakturer. Men risken för benskörhet ökar med stigande ålder, särskilt efter menopaus. Hos kvinnor som förlorar mycket längd kan det därför vara relevant att undersöka om förändringen enbart beror på åldrande i ryggraden eller om nedsatt benstyrka kan ha bidragit.

Läs mer om hur klimakteriet påverkar skelettet och risken för benskörhet.

När kan längdminskning vara ett tecken på benskörhet?

Osteoporos innebär att skelettets hållfasthet har minskat, vilket ökar risken för frakturer. Tillståndet utvecklas ofta utan tydliga symtom. En person kan därför ha låg bentäthet under lång tid utan att känna till det. Om en eller flera ryggkotor drabbas av kompressionsfrakturer kan kroppslängden minska.

Tecken som kan motivera en medicinsk bedömning är:

• Du har blivit flera centimeter kortare jämfört med din tidigare vuxenlängd.

• Du har förlorat längd på relativt kort tid.

• Din rygg har blivit tydligt mer framåtböjd.

• Du har fått ny ryggsmärta, särskilt efter ett mindre fall eller en vardaglig belastning.

• Du har tidigare haft en fraktur efter ett lindrigt fall.

• Du har andra riskfaktorer för osteoporos, exempelvis hög ålder, långvarig kortisonbehandling eller vissa sjukdomar.

En viktig skillnad är att låg bentäthet i sig inte brukar göra att kroppen blir kortare. Längdminskningen kan däremot uppstå om försvagade ryggkotor drabbas av frakturer.

Vid misstanke om kotfraktur bör du kontakta vården. En särskild undersökning av ryggkotorna kan behövas för att fastställa orsaken.

Kan man förebygga att man blir kortare?

Det går inte att helt förhindra de förändringar i ryggradens diskar och vävnader som följer med åldrandet. Däremot kan du påverka flera faktorer som har betydelse för muskelstyrka, hållning, benhälsa och risken för frakturer.

Styrketräna regelbundet

Styrketräning hjälper till att bevara muskelstyrkan och kan bidra till att stödja skelettets hälsa. Starka muskler i ben, rygg och bål kan också förbättra den fysiska funktionen och förutsättningarna för en stabil kroppshållning. Anpassa träningen efter din förmåga. Vid känd osteoporos eller tidigare kotfraktur kan det behövas individuella råd om lämpliga övningar och belastning.

Fortsätt med viktbärande fysisk aktivitet

Promenader, trappgång och annan aktivitet där skelettet belastas av kroppsvikten är viktiga för att bevara fysisk funktion och stödja benhälsan. Hur mycket skelettet påverkas beror bland annat på aktivitetens typ, intensitet och individens förutsättningar. Regelbunden rörelse är också viktig för balans och koordination, vilket kan minska risken för fall.

Se till att få tillräckligt med kalcium och vitamin D

Kalcium behövs för skelettets uppbyggnad och vitamin D bidrar till kroppens upptag av kalcium. En varierad kost och tillräckligt näringsintag är därför viktiga delar av god benhälsa. Kosttillskott behövs inte automatiskt för alla. Behovet beror bland annat på kostvanor, ålder, eventuella bristtillstånd och medicinska riskfaktorer.

Träna balans och uppmärksamma hållningen

Balansträning kan minska risken för fall, särskilt hos äldre personer. Övningar för ryggmuskulatur och rörlighet kan också bidra till en bättre kroppshållning. Om en del av längdminskningen beror på en framåtböjd hållning kan förbättrad muskelstyrka och hållning ibland påverka den uppmätta längden något. Däremot kan träning inte återställa en ryggkota som har sjunkit ihop till följd av en fraktur.

Kan man få tillbaka sin tidigare längd?

Det beror på varför längden har minskat. Om förändringen till viss del beror på kroppshållningen kan träning och förbättrad rörlighet göra att du står mer upprätt.

Diskförändringar och kotfrakturer går däremot inte att återställa genom vanliga hållningsövningar eller styrketräning. Målet med förebyggande insatser är därför framför allt att bevara funktion, stödja skelettet och minska risken för ytterligare frakturer och längdminskning.

Vad kan DEXA Benhälsa hos Werlabs visa om du har blivit kortare?

Om du har märkt en tydlig längdminskning kan det vara relevant att undersöka om du har riskfaktorer för benskörhet.

Hos Werlabs kan du genomföra DEXA Benhälsa, en undersökning som mäter bentätheten i höft och ländrygg med en mycket låg dos röntgenstrålning.

Undersökningen ger bland annat information om:

• Benmineraltäthet (BMD): Ett mått på mängden mineral i skelettet inom det undersökta området.

• T-score: Visar hur bentätheten förhåller sig till ett referensvärde för unga vuxna och används bland annat vid bedömning av osteoporos.

• Z-score: Jämför bentätheten med en referensgrupp med liknande ålder och kön.

• Tecken på nedsatt bentäthet: Kan bidra till bedömningen av risken för benskörhet och framtida frakturer.

DEXA kan alltså hjälpa till att identifiera låg bentäthet som kan vara relevant om du har förlorat längd.

Det är däremot viktigt att förstå att en vanlig bentäthetsmätning med DEXA inte automatiskt visar om du har en kotfraktur eller varför du har blivit kortare.

Vid misstanke om kotkompression kan vården behöva undersöka ryggkotorna med särskild bilddiagnostik. I vissa fall används en särskild kotfrakturbedömning, så kallad VFA, men den ingår inte automatiskt i en vanlig bentäthetsmätning.

En DEXA-mätning ersätter därför inte en medicinsk utredning vid tydlig eller snabb längdminskning.

Vill du läsa mer om när en bentäthetsmätning kan vara motiverad? Se vår artikel om när man bör göra en DEXA-bentäthetsmätning.

När bör du söka vård om du har blivit kortare?

En långsam och liten längdminskning utan andra symtom är ofta en del av det normala åldrandet. Du bör däremot kontakta vården om du märker en tydlig eller snabb längdminskning, särskilt om du samtidigt har ryggsmärta, förändrad ryggform eller riskfaktorer för osteoporos.

Om du får plötslig och kraftig ryggsmärta, särskilt efter ett fall, behöver du bedömas skyndsamt. Nytillkommen svaghet i benen eller svårigheter att kontrollera urin eller avföring kräver akut vård. Genom att uppmärksamma förändringar i kroppslängden kan vissa kotfrakturer och riskfaktorer för benskörhet upptäckas tidigare.

Sammanfattning

Att bli kortare med åldern är vanligt och beror ofta på förändringar i ryggradens diskar, muskelstyrka och hållning. En större eller snabb längdminskning kan däremot vara ett tecken på kotkompression, särskilt hos personer med osteoporos.

Genom regelbunden fysisk aktivitet, styrketräning, balansträning och tillräckligt näringsintag kan du bidra till att bevara muskel- och benhälsan.

Om du har riskfaktorer för benskörhet kan en bentäthetsmätning vara relevant. Med Werlabs DEXA Benhälsa kan du få information om bentätheten i höft och ländrygg. Vid tydlig längdminskning är det samtidigt viktigt att låta vården bedöma om ryggkotorna behöver undersökas närmare.