När bör man göra en bentäthetsmätning? Vanliga tecken och riskfaktorer

Vad är en bentäthetsmätning?

En bentäthetsmätning är en undersökning som mäter hur mycket mineraler, framför allt kalcium, som finns i skelettet. Mängden mineraler är en viktig faktor för skelettets styrka och kan ge information om risken för framtida frakturer.

Ett starkt skelett byggs upp under barn- och ungdomsåren och når vanligtvis sin högsta bentäthet i 20–30-årsåldern. Därefter sker en naturlig nedgång, men hur snabbt bentätheten minskar varierar mellan olika personer.

En låg bentäthet innebär inte automatiskt att en fraktur kommer att uppstå, men den kan vara en av flera faktorer som påverkar risken.

Varför är bentätheten viktig?

Skelettet fungerar som kroppens stödjevävnad och skyddar samtidigt flera av kroppens organ. För att skelettet ska behålla sin styrka krävs en ständig balans mellan nedbrytning och nybildning av benvävnad.

Om nedbrytningen under en längre tid är större än nybildningen kan bentätheten minska. Ett svagare skelett kan då bli mer känsligt för frakturer, även vid mindre fall eller belastningar.

Bentäthet är därför en viktig del av den långsiktiga skelett- och benhälsan, men den är inte den enda faktorn som påverkar frakturrisken. Även balans, muskelstyrka, fallrisk och andra medicinska tillstånd har betydelse.

När kan en bentäthetsmätning vara aktuell?

En bentäthetsmätning görs inte rutinmässigt på alla personer. Den är oftast mest värdefull när det finns faktorer som talar för en ökad risk för låg bentäthet eller benskörhet.

Det kan exempelvis vara aktuellt om du:

• har haft en fraktur efter ett mindre fall eller en lättare skada

• har en nära släkting med benskörhet eller höftfraktur

• har passerat klimakteriet och samtidigt har flera riskfaktorer

• är äldre och vill få en bättre bild av skelettets hälsa

• har en sjukdom eller behandling som kan påverka skelettet

• vill följa bentätheten över tid efter medicinsk bedömning

En bentäthetsmätning används inte för att ställa en diagnos enbart utifrån ett mätvärde. Resultatet vägs alltid samman med övriga riskfaktorer och den medicinska bakgrunden.

Vilka riskfaktorer kan påverka bentätheten?

Det finns flera faktorer som kan bidra till att bentätheten minskar snabbare än normalt. Vissa går inte att påverka, medan andra kan påverkas genom levnadsvanor eller behandling av bakomliggande sjukdomar.

Vanliga riskfaktorer är:

• högre ålder

• kvinnligt kön

• klimakteriet där ibland blodprov kan vara hjälpsamt

• ärftlighet

• tidigare frakturer

• låg kroppsvikt

• långvarig behandling med kortison

• vissa hormonella avvikelser

• inflammatoriska sjukdomar och långvarig ledvärk där ett ledvärkstest för reumatism och autoimmuna sjukdomar kan vara aktuellt

• låg fysisk aktivitetsnivå

• otillräckligt intag av kalcium och vitamin D

Ju fler riskfaktorer som finns samtidigt, desto större kan behovet vara av en individuell bedömning.

Finns det symtom på låg bentäthet?

Låg bentäthet ger oftast inga tydliga symtom. Många märker därför inte att bentätheten har minskat förrän en fraktur uppstår.

Det är en av anledningarna till att riskfaktorer, inklusive sjukdomar som osteoporos, och sjukdomshistoria är viktiga vid bedömningen av vem som kan ha nytta av en bentäthetsmätning.

Hos vissa personer kan upprepade frakturer, längdminskning eller en framåtböjd hållning vara tecken på att skelettet har försvagats, men dessa förändringar kan också ha andra orsaker och bör alltid bedömas inom hälso- och sjukvården.

Hur går en bentäthetsmätning till?

Det finns olika metoder för att mäta bentäthet. En av de mest använda är DEXA-mätning av bentäthet (Dual-Energy X-ray Absorptiometry), som med hjälp av en låg stråldos mäter bentätheten i utvalda delar av skelettet, vanligtvis höft och ländrygg.

Själva undersökningen är smärtfri och tar vanligtvis bara några minuter. Du ligger stilla på en brits medan mätningen genomförs.

Syftet med undersökningen är att ge ett objektivt underlag för att bedöma bentätheten. Resultatet används tillsammans med andra riskfaktorer och den medicinska bakgrunden för att ge en mer komplett bild av skelettets hälsa.

För mer information om hur en DEXA-undersökning bedömer benskörhet och kroppssammansättning går till och vad den kan visa, läs vår sida om DEXA och bentäthetsmätning.

Vad visar resultatet?

En bentäthetsmätning visar hur hög bentätheten är i de områden som undersöks. Resultatet används som en del av bedömningen av risken för framtida frakturer.

Det är viktigt att komma ihåg att bentätheten inte är den enda faktorn som påverkar skelettets styrka. Även ålder, tidigare frakturer, ärftlighet, läkemedel, sjukdomar och fallrisk vägs in när resultatet tolkas.

Därför bör resultatet alltid ses i ett större sammanhang och inte bedömas enbart utifrån ett enskilt mätvärde.

Kan man påverka sin bentäthet?

Även om bentätheten påverkas av faktorer som ålder och ärftlighet finns det levnadsvanor som kan bidra till att bevara skelettets styrka.

Det kan bland annat handla om att, och i vissa fall kan en DEXA-undersökning av kroppssammansättning ge ytterligare underlag för hur träning och livsstil påverkar skelett och muskler.

• vara fysiskt aktiv regelbundet

• utföra belastande träning anpassad efter den egna förmågan, särskilt om du har övervikt eller fetma där BMI och relaterade hälsorisker kan spela in

• få i sig tillräckligt medkalcium via kosten

• säkerställa ett tillräckligt intag av vitamin D

• undvika rökning

• begränsa hög alkoholkonsumtion

Vid konstaterad benskörhet eller hög frakturrisk kan läkare även rekommendera läkemedelsbehandling. Vilken behandling som är lämplig beror på den individuella situationen och den samlade riskbedömningen.

Bentäthet är en del av den långsiktiga benhälsan

Skelettet förändras under hela livet. Därför kan det vara värdefullt att följa bentätheten över tid om det finns riskfaktorer eller om en läkare rekommenderar uppföljning.

En bentäthetsmätning bör dock inte ses isolerat. För att få en mer komplett bild av benhälsan behöver resultaten sättas i relation till andra faktorer, såsom sjukdomshistoria, levnadsvanor, fysisk aktivitetsnivå och risken för fall, eller kompletteras med andra mått som jämförelse mellan DEXA och BMI för hälsobedömning.

Att arbeta förebyggande med benhälsan kan vara viktigt långt innan några symtom uppstår.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Om du vill få mer information om din benhälsa erbjuder Werlabs DEXA-undersökningar för kroppssammansättning och benhälsa som bland annat mäter bentätheten i höft och ländrygg.

Undersökningen kan ge ett värdefullt underlag om du har riskfaktorer för låg bentäthet, vill följa förändringar över tid eller vill komplettera din hälsobedömning med mer information om skelettets styrka.

DEXA kan även ge information om kroppssammansättningen, inklusive fettmassa och muskelmassa samt mängden visceralt fett mätt med DEXA, vilket ger en bredare bild av kroppens sammansättning.