Klimakteriet och benskörhet - vad händer med skelettet efter menopaus?

Varför påverkas skelettet av klimakteriet?

Skelettet kan uppfattas som statiskt, men benvävnad är levande och förändras hela livet.

Gammal benvävnad bryts kontinuerligt ner samtidigt som ny benvävnad byggs upp. Processen kallas benremodellering.

Östrogen bidrar till att reglera denna balans. När östrogennivåerna minskar i samband med menopaus ökar nedbrytningen av benvävnad. Om nedbrytningen under en längre tid är större än nybildningen minskar benmassan.

Det är en viktig anledning till att risken för osteoporos ökar efter menopaus.

Läs mer om vad som händer i kroppen under klimakteriet.

När börjar benmassan minska?

Benmassan förändras genom hela livet.

Efter att den maximala benmassan har uppnåtts i yngre vuxen ålder sker med tiden en gradvis förlust av benvävnad. Hos kvinnor accelererar benförlusten i samband med menopausövergången när östrogennivåerna minskar.

Förlusten är särskilt uttalad under åren kring och efter den sista menstruationen. Därefter fortsätter benmassan vanligtvis att minska med stigande ålder, men i långsammare takt.

Hur mycket benmassa en person förlorar varierar.

Det är därför inte så att menopaus automatiskt leder till osteoporos. Den bentäthet du har när du går in i klimakteriet och andra riskfaktorer påverkar hur stor risken blir senare i livet.

Vad är skillnaden mellan låg bentäthet och osteoporos?

Bentäthet beskriver mängden mineral i skelettet och kan mätas med en DEXA-undersökning.

Osteoporos innebär att skelettets styrka är nedsatt och att risken för frakturer är förhöjd.

Det är viktigt att skilja mellan benförlust efter menopaus och osteoporos.

Att benmassan minskar efter menopaus är en vanlig fysiologisk förändring. Det betyder inte att alla utvecklar osteoporos.

Osteoporos är ett medicinskt tillstånd där frakturrisken behöver bedömas utifrån bentäthet tillsammans med bland annat ålder, tidigare frakturer och andra riskfaktorer.

Varför är osteoporos svårt att upptäcka?

Osteoporos brukar inte kännas. Du kan ha låg bentäthet under lång tid utan smärta eller andra tydliga symtom. För vissa blir en fraktur därför det första tecknet på att skelettet har blivit skörare.

Osteoporosrelaterade frakturer förekommer bland annat i:

• höften

• ryggkotorna

• handleden

• överarmen.

Kotfrakturer kan ibland vara svåra att upptäcka och kan bland annat visa sig genom ryggsmärta, förändrad kroppshållning eller minskad kroppslängd.

Vilka faktorer ökar risken för osteoporos efter menopaus?

Menopaus är en viktig riskfaktor, men den är långt ifrån den enda.

Risken kan bland annat påverkas av:

• stigande ålder

• tidigare fraktur efter ett lindrigt trauma

• osteoporos eller höftfraktur i familjen

• låg kroppsvikt

• rökning

• hög alkoholkonsumtion

• låg fysisk aktivitet

• långvarig behandling med glukokortikoider, exempelvis kortison i tablettform

• vissa inflammatoriska, hormonella och gastrointestinala sjukdomar

• tidig menopaus eller prematur ovariell insufficiens.

Ju fler riskfaktorer som finns samtidigt, desto viktigare blir det att bedöma den samlade frakturrisken.

Varför spelar tidig menopaus roll?

Om äggstockarnas funktion upphör betydligt tidigare än normalt exponeras skelettet för lägre östrogennivåer under en längre del av livet.

Prematur ovariell insufficiens, POI, innebär att äggstockarnas funktion sviktar före 40 års ålder och är förknippad med ökad risk för osteoporos.

Vid POI rekommenderas vanligtvis hormonbehandling, om det inte finns medicinska skäl som talar emot det, åtminstone fram till ungefär den ålder då naturlig menopaus normalt inträffar.

Detta skiljer sig från hormonbehandling efter en menopaus som inträffat vid förväntad ålder.

Kan man känna att bentätheten minskar?

Nej. Minskad bentäthet ger i sig vanligtvis inga symtom.

Trötthet, ledvärk eller värk i kroppen kan därför inte användas för att avgöra om skelettet har blivit skörare.

Det är också viktigt att inte tolka all rygg- eller ledsmärta under klimakteriet som osteoporos.

Däremot kan en kotfraktur orsaka ryggsmärta, och en person som har blivit tydligt kortare eller utvecklat förändrad kroppshållning kan behöva bedömas för kotkompression.

Hur mäter man bentäthet?

Bentäthet mäts vanligen med DEXA, dual-energy X-ray absorptiometry.

Undersökningen använder en låg dos röntgenstrålning och mäter vanligtvis bentätheten i höft och ländrygg, och en DEXA-scanning tar oftast bara 10–20 minuter.

Resultatet kan bland annat anges som ett T-score, som jämför bentätheten med en ung vuxen referenspopulation.

Men DEXA-resultatet är inte hela bilden.

Frakturrisken påverkas även av faktorer som ålder, tidigare frakturer, ärftlighet, vissa läkemedel och andra sjukdomar. Därför behöver resultatet alltid sättas i ett större sammanhang.

Läs mer om DEXA och hur bentäthetsmätningen går till. En fördjupande genomgång av hur DEXA-mätning fungerar för att bedöma benskörhet och hälsa kan också vara värdefull.

Behöver alla kvinnor göra DEXA efter menopaus?

Nej.

Att ha passerat menopaus innebär inte i sig att alla behöver genomgå en bentäthetsmätning.

DEXA blir framför allt relevant när ålder och andra riskfaktorer talar för en ökad risk för osteoporos eller fraktur, eftersom en DEXA-scan kan bedöma benskörhet och frakturrisk.

Exempel på faktorer som kan göra en bedömning särskilt relevant är tidigare lågenergifraktur, långvarig behandling med kortison, låg kroppsvikt, tidig menopaus och andra sjukdomar som kan påverka skelettet.

Vilken undersökning som behövs bör därför bedömas individuellt.

Kan blodprov visa om man har benskörhet?

Nej. Ett vanligt blodprov kan inte mäta bentätheten och kan inte ersätta en DEXA-undersökning.

Blodprover kan däremot vara relevanta när man utreder varför en person har låg bentäthet eller osteoporos.

Beroende på situationen kan vården exempelvis behöva bedöma kalciumomsättning, njurfunktion, sköldkörtelfunktion eller vitamin D-status och undersöka om det finns en bakomliggande sjukdom.

Vilka prover som behövs beror på den individuella situationen. Det finns alltså inget generellt "osteoporosblodprov" som alla efter menopaus behöver ta.

Kan man förebygga benförlust efter menopaus?

Det går inte att helt stoppa de förändringar i skelettet som följer med åldrande och menopaus. Däremot går det att påverka flera faktorer som är viktiga för benhälsan.

Styrketräna

Muskelstärkande träning belastar både muskler och skelett och är en viktig del av arbetet med att bevara fysisk funktion och benhälsa.

Träningen behöver anpassas efter dina förutsättningar. Om du redan har osteoporos eller tidigare frakturer kan du behöva hjälp av en fysioterapeut för att hitta lämpliga övningar.

Belasta skelettet regelbundet

Skelettet behöver belastning. Viktbärande aktiviteter innebär att du arbetar mot tyngdkraften, exempelvis genom gång, trappor och olika former av träning på fötterna. En kombination av viktbärande aktivitet och styrketräning rekommenderas för personer med osteoporos eller förhöjd frakturrisk.

Träna balans

Med stigande ålder blir det allt viktigare att förebygga fall. Balans- och styrketräning kan förbättra den fysiska funktionen och minska fallrisken. Det är särskilt viktigt för personer som redan har låg bentäthet eftersom ett fall då lättare kan resultera i en fraktur.

Ät varierat

Skelettet behöver bland annat kalcium, protein och vitamin D. Kalcium finns exempelvis i mejeriprodukter och berikade växtbaserade alternativ samt i vissa andra livsmedel. Protein är viktigt för muskelmassan, som i sin tur är betydelsefull för styrka och fysisk funktion. Vitamin D behövs för kroppens kalciumomsättning och skelett, och du kan öka intaget genom mat rik på D-vitamin.

Behöver man ta kalcium och vitamin D som tillskott?

Inte automatiskt.

Utgångspunkten är att få i sig tillräckligt med näring genom maten. Tillskott kan däremot behövas vid konstaterad brist, lågt intag eller andra riskfaktorer. Vid behandling av osteoporos kan kalcium och vitamin D också användas som komplement när intaget eller vitamin D-statusen inte är tillräcklig. Det finns ingen fördel med att ta mycket höga doser på egen hand. Behovet bör bedömas individuellt.

Påverkar rökning och alkohol skelettet?

Ja.

Rökning är förknippad med ökad risk för osteoporos och frakturer. Hög alkoholkonsumtion kan också öka frakturrisken, både genom påverkan på skelettet och genom ökad risk för fall. Att inte röka och att begränsa alkoholkonsumtionen är därför relevant även för benhälsan.

Skyddar hormonbehandling skelettet?

Menopausal hormonbehandling, MHT, motverkar benförlust och minskar risken för frakturer under pågående behandling. Det innebär däremot inte att alla kvinnor efter menopaus bör använda hormonbehandling för att skydda skelettet.

För personer med besvärande klimakteriesymtom kan effekten på skelettet vara en av flera fördelar som vägs in när behandling diskuteras. Valet av behandling behöver alltid anpassas efter bland annat ålder, symtom, medicinsk historia och individuella riskfaktorer. Vid etablerad osteoporos används i första hand läkemedel som specifikt är avsedda att behandla osteoporos när läkemedelsbehandling behövs.

Vad händer med skelettet om man slutar med hormonbehandling?

Den skyddande effekten på benmassan kvarstår inte fullt ut efter att systemisk hormonbehandling avslutas. Efter avslutad behandling kan benförlusten åter öka. För personer med hög frakturrisk kan det därför behövas en ny bedömning av benhälsan och ställningstagande till annan behandling. Det betyder inte att alla som avslutar hormonbehandling behöver osteoporosläkemedel. Bedömningen utgår från den individuella frakturrisken.

När bör du prata med vården om din benhälsa?

Det kan vara särskilt relevant att diskutera osteoporos och frakturrisk om du:

• har fått en fraktur efter ett lindrigt fall eller trauma

• har blivit tydligt kortare

• har nytillkommen ryggsmärta och riskfaktorer för osteoporos

• har en förälder som haft höftfraktur

• använder kortisontabletter under längre tid

• har en sjukdom som ökar risken för osteoporos

• har genomgått tidig menopaus eller har prematur ovariell insufficiens.

Om du redan har fått besked om osteoporos behöver resultatet följas upp inom hälso- och sjukvården för bedömning av frakturrisk och eventuell behandling.

Sammanfattning

När östrogennivåerna minskar kring menopaus förändras balansen mellan nedbrytning och nybildning av benvävnad. Benmassan kan därför minska snabbare, särskilt under åren kring och efter den sista menstruationen. Det innebär inte att alla kvinnor utvecklar osteoporos. Din framtida frakturrisk påverkas också av den benmassa du redan har, ålder, ärftlighet, tidigare frakturer, levnadsvanor, läkemedel och andra sjukdomar. Du kan själv stödja benhälsan genom regelbunden styrketräning och viktbärande aktivitet, tillräckligt intag av viktiga näringsämnen, rökstopp och måttlig alkoholkonsumtion.

DEXA kan användas för att mäta bentäthet när det finns anledning att bedöma risken för osteoporos. Blodprov kan däremot inte avgöra hur starkt skelettet är.