Diabetes mellitus – symtom, typer och hur sjukdomen behandlas

Vad är diabetes mellitus?

Diabetes mellitus, ofta bara kallat diabetes, är ett kroniskt tillstånd där kroppen inte kan reglera blodsockernivån normalt. Namnet kommer från grekiskan och betyder ungefär “att passera igenom söt vätska”, vilket syftar på det sockerhaltiga urinen hos obehandlade diabetiker. Allmänna hälsokontroller inkluderar ofta blodprovet för att upptäcka riskfaktorer för diabetes och andra sjukdomar.

Blodsockret, glukos, är kroppens viktigaste energikälla och kommer främst från kolhydrater i maten. För att cellerna ska kunna ta upp glukos krävs hormonet insulin, som produceras av betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar.

Vid diabetes är antingen insulinproduktionen för låg, insulinet fungerar inte som det ska, eller en kombination av båda. Detta leder till att glukos blir kvar i blodet istället för att tas upp av cellerna, vilket orsakar hyperglykemi, förhöjt blodsocker. Genom att ta blodprov kan avvikelser i dina värden upptäckas, vilket ger möjlighet att förebygga sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och sköldkörtelrubbningar.

Långvarigt förhöjt blodsocker skadar blodkärl och nerver i hela kroppen och ökar risken för allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskador, synnedsättning och nervskador. Analys av blodvärden genom blodprover är centralt för att identifiera och förebygga dessa komplikationer.

Vilka typer av diabetes finns?

Diabetes delas in i flera typer baserat på orsaken till den störda blodsockerregleringen.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunsystemet angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna. Detta leder till total eller nästan total brist på insulin. Sjukdomen debuterar oftast i barn- eller ungdomsåren men kan uppstå i alla åldrar. Livslång insulinbehandling är nödvändig, och du kan läsa mer om diabetes typ 1, dess symtom, orsaker och behandling i vår fördjupade genomgång.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 procent av alla diabetesfall. Kroppen producerar fortfarande insulin men cellerna har utvecklat resistens mot det, och produktionen räcker inte för att kompensera. Sjukdomen är starkt kopplad till livsstilsfaktorer som övervikt, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet, vilket beskrivs mer utförligt i vår guide om diabetes typ 2 – symtom, orsaker och behandling.

LADA

Latent autoimmune diabetes in adults (LADA) är en långsamt utvecklande form av autoimmun diabetes hos vuxna. Den har drag av både typ 1 och typ 2 och kan initialt misstas för typ 2-diabetes. Med tiden krävs oftast insulinbehandling.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes uppstår under graviditet hos kvinnor som inte tidigare haft diabetes. Tillståndet orsakas av hormonella förändringar och ökar risken för komplikationer under graviditet och förlossning. Blodsockret normaliseras vanligtvis efter förlossningen men risken för att utveckla typ 2-diabetes senare i livet är förhöjd.

Vilka symtom ger diabetes?

Symtomen på diabetes beror på hur högt blodsockret är och hur länge det varit förhöjt. Vid typ 1-diabetes kommer symtomen ofta snabbt, medan typ 2-diabetes kan utvecklas smygande under lång tid. För en mer övergripande genomgång av diabetes, dess symtom, orsaker och förebyggande hälsa kan du läsa vidare i vår fördjupande guide.

Om du behöver hjälp att tolka symtom eller har frågor om din hälsa, kan du enkelt boka en hälsokontroll digitalt eller online. Många aktörer, som erbjuder omfattande hälsokontroller via blodprov, har även app-baserade tjänster där du kan boka tid, få svar på dina frågor och kommunicera direkt med vårdpersonal, vilket gör det smidigt att få tillgång till vård och rådgivning när du behöver det.

Klassiska symtom

Ökad törst beror på att kroppen försöker späda ut det höga blodsockret. Frekvent urinering uppstår när njurarna försöker göra sig av med överskott av glukos. Trötthet och orkeslöshet beror på att cellerna inte får tillräckligt med energi trots högt blodsocker. Viktnedgång utan ändrade matvanor är vanligt, särskilt vid typ 1-diabetes.

Övriga symtom

Dimsyn kan uppstå när förhöjt blodsocker påverkar ögats lins. Återkommande infektioner, särskilt svampinfektioner i underlivet, är vanligt. Långsam sårläkning beror på försämrad cirkulation. Domningar och stickningar i händer och fötter kan vara tecken på nervpåverkan.

Akuta tillstånd

Vid mycket högt blodsocker kan ketoacidos utvecklas, särskilt vid typ 1-diabetes. Detta är ett allvarligt tillstånd med illamående, buksmärta, djup andning och medvetandepåverkan som kräver akut vård. Insulinbehandlade diabetiker kan också drabbas av hypoglykemi, för lågt blodsocker, vid obalans mellan insulin och matintag.

Vad orsakar diabetes?

Orsakerna till diabetes skiljer sig åt mellan de olika typerna. Typ 2-diabetes utvecklas ofta på grund av en kombination av ärftliga faktorer och livsstil, såsom övervikt, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Många företag erbjuder hälsokontroller för att tidigt identifiera riskfaktorer för diabetes och andra sjukdomar hos sina anställda, vilket bidrar till en bättre förebyggande hälsa på arbetsplatsen. Män utgör en särskild riskgrupp och bör genomgå regelbundna hälsokontroller för att tidigt upptäcka riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och andra hälsoproblem. Det är därför viktigt för män att vara medvetna om sina hälsovärden och att göra nödvändiga livsstilsförändringar baserat på resultaten från hälsokontroller.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes orsakas av en autoimmun process där immunsystemet angriper betacellerna. Varför detta sker är inte helt känt, men både genetiska faktorer och miljöfaktorer som virusinfektioner tros spela roll.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utvecklas genom ett samspel mellan genetisk sårbarhet och livsstilsfaktorer. Övervikt, särskilt bukfetma, ökar risken markant. Fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor bidrar. Ärftlighet spelar stor roll då risken är förhöjd om nära släktingar har sjukdomen. Ålder över 45 år ökar risken.

Hur diagnostiseras diabetes?

Diagnosen diabetes ställs genom provtagning där blodprover mäter glukosnivåer. Ofta sker provtagningen efter en digital remiss, vilket gör processen smidig och tillgänglig. Förutom glukos analyseras även blodstatus, blodfetter, lever och njurar för att ge en helhetsbild av hälsan. Blodfetter analyserar kolesterolvärden (HDL, LDL och triglycerider) för att bedöma hjärt-kärlhälsa, medan blodstatus mäter röda och vita blodkroppar samt blodplättar för att upptäcka exempelvis blodbrist eller inflammation. Tester för lever och njurar görs för att kontrollera organfunktion. Resultatet av provtagningen presenteras digitalt i journaler, ofta tillgängliga via Bank-ID, vilket ger snabb och säker åtkomst till dina hälsodata. Digitala hälsodagböcker gör det möjligt att spåra och lagra hälsodata över tid samt hjälper till att identifiera mönster och förändringar i hälsovärden. Det är även möjligt att jämföra resultat från olika provtagningar för att få bättre förståelse för förändringar i hälsostatus, något som är särskilt värdefullt vid uppföljning av diabetes mellitus.

Fasteglukos

Blodsocker mätt efter minst åtta timmars fasta. Värden på 7,0 mmol/L eller högre vid två tillfällen talar för diabetes.

HbA1c

Långtidsblodsocker som visar genomsnittlig blodsockernivå de senaste två till tre månaderna. Värden på 48 mmol/mol eller högre tyder på diabetes. Om du vill förstå dina värden bättre kan du läsa mer om HbA1c och hur du tolkar ditt långtidssocker.

Glukosbelastning

Ett test där blodsockret mäts före och efter intag av en sockerlösning. Används främst för att diagnostisera graviditetsdiabetes och vid gränsfall. I många fall kombineras detta med HbA1c-test för kontroll av diabetes och blodsocker för att få en bredare bild av blodsockerkontrollen över tid.

Hur behandlas diabetes?

Behandlingen av diabetes syftar till att hålla blodsockret inom normala nivåer och förebygga komplikationer.

Förändringar i levnadsvanor

Kostanpassning med regelbundna måltider och begränsat intag av snabba kolhydrater är grundläggande. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten. Viktnedgång vid övervikt kan dramatiskt förbättra blodsockerkontrollen vid typ 2-diabetes.

Läkemedelsbehandling

Vid typ 1-diabetes krävs alltid insulinbehandling med injektioner eller insulinpump. Vid typ 2-diabetes är metformin oftast förstahandsval, men andra läkemedel som GLP-1-agonister och SGLT2-hämmare kan behövas. Insulin kan bli aktuellt även vid typ 2-diabetes om tablettbehandling inte räcker.

Egenkontroll

Regelbunden mätning av blodsockret är viktigt för att anpassa behandlingen. Personer med insulinbehandling mäter ofta flera gånger dagligen. Moderna kontinuerliga glukosmätare underlättar övervakningen.

Komplikationer vid diabetes

Känner du att du behöver bättre kontroll över din diabetes? Komplikationer vid diabetes kan påverka många olika delar av kroppen och utvecklas ofta smygande om blodsockret inte hålls under kontroll. Vanliga komplikationer inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, njurskador, ögonskador och nervpåverkan, men även problem med fötter och hud kan förekomma. Genom att göra regelbundna hälsokontroller får du möjlighet att upptäcka eventuella förändringar i tid och ta kontroll över din hälsa innan komplikationer hinner uppstå. Hälsokontroller och blodprover är viktiga verktyg för att följa upp dina värden och få insikt i hur din kropp faktiskt mår. Via dessa kontroller kan du tillsammans med läkare analysera resultaten och vid behov göra förändringar i levnadsvanor för att förebygga allvarliga följdsjukdomar. Att ta kontroll över sin hälsa genom regelbundna hälsokontroller är särskilt viktigt om du har riskfaktorer eller en familjehistoria av diabetes eller andra sjukdomar. Läs mer om hur du kan förebygga komplikationer och få bättre kontroll över din hälsa genom regelbundna blodprover och analyser.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever klassiska diabetessymtom som ökad törst, frekvent urinering och oförklarlig trötthet. Om du har riskfaktorer för diabetes kan det vara klokt att testa blodsockret regelbundet.

Sök vård akut vid tecken på ketoacidos som illamående, kräkningar, buksmärta och djup andning. Vid kraftiga symtom på lågt blodsocker som förvirring eller medvetandepåverkan behövs omedelbar hjälp.