Streptokocker – symtom, smittvägar och hur infektioner behandlas
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Streptokocker är en grupp bakterier som orsakar många vanliga infektioner, från halsfluss till hudinfektioner. Grupp A-streptokocker är den vanligaste orsaken till bakteriell halsfluss. Med tidig antibiotikabehandling läker infektionerna snabbt och komplikationer förebyggs.
Innehåll
Sammanfattning
Streptokocker är bakterier som delas in i olika grupper. Grupp A-streptokocker (GAS) orsakar halsfluss, scharlakansfeber och hudinfektioner som svinkoppor. Symtomen varierar beroende på infektionstyp men inkluderar ofta halsont, feber och ibland hudutslag. Bakterien sprids via droppsmitta och direktkontakt. Diagnosen kan ställas med snabbtest. Behandling med penicillin är effektiv och viktigt för att förebygga komplikationer som reumatisk feber.
Vad är streptokocker?
Streptokocker är en grupp sfäriska bakterier som växer i kedjor. De delas in i olika grupper baserat på deras egenskaper, där grupp A-streptokocker (Streptococcus pyogenes) är den typ som orsakar flest infektioner hos människor.
Grupp A-streptokocker kan orsaka ett brett spektrum av infektioner, från milda som halsfluss till allvarliga som nekrotiserande fasciit (vävnadsdödande infektion). De allvarliga infektionerna är dock ovanliga.
Många människor bär på streptokocker i halsen utan att ha några symtom, så kallat bärarskap. Detta är särskilt vanligt hos barn. Bärare kan smitta andra även om de själva inte är sjuka.
Grupp B-streptokocker är en annan viktig typ som kan orsaka infektioner hos nyfödda och äldre personer.
Vilka infektioner orsakar streptokocker?
Grupp A-streptokocker kan ge upphov till flera olika sjukdomstillstånd.
Halsfluss
Streptokockhalsfluss, ofta kallat streptokocker i halsen, är den vanligaste infektionen. Den ger svår halsont, svullna mandlar, feber och svullna lymfkörtlar på halsen.
Scharlakansfeber
När bakterierna producerar specifika toxiner uppstår scharlakansfeber med det typiska röda, sandpappersliknande hudutslagen tillsammans med halsont och feber.
Hudinfektioner
Svinkoppor (impetigo) är en ytlig hudinfektion med vätskefyllda blåsor som spricker och bildar honungsfärgade skorpor. Rosfeber (erysipelas) är en djupare hudinfektion med röd, svullen och smärtsam hud.
Allvarliga infektioner
I sällsynta fall kan streptokocker orsaka invasiva infektioner som blodförgiftning, lunginflammation och nekrotiserande fasciit. Dessa kräver omedelbar sjukhusvård.
Vilka symtom ger streptokockinfektion?
Symtomen varierar beroende på var infektionen sitter.
Symtom vid halsfluss
Plötsligt insättande halsont som ofta är mycket intensiv. Svårt och smärtsamt att svälja. Röda, svullna mandlar, ibland med vita beläggningar. Feber, men inte alltid hos vuxna. Svullna lymfkörtlar i käkvinkeln och på halsen. Frånvaro av hosta, vilket skiljer från virusinfektion. Huvudvärk och trötthet.
Symtom vid hudinfektioner
Vid svinkoppor: vätskefyllda blåsor som spricker och blir till gula skorpor, vanligast kring näsa och mun. Vid rosfeber: välavgränsat rött, svullet och smärtsamt hudområde, ofta med feber.
Symtom vid scharlakansfeber
Fint rött utslag som känns som sandpapper. Röda kinder med blekhet runt munnen. Smultrontunga med röd knottrig yta. Halsont och feber.
Varningssymtom
Snabbt spridande rodnad i huden med svår smärta. Hög feber med allmänpåverkan. Förvirring eller medvetandepåverkan.
Hur smittar streptokocker?
Streptokocker är mycket smittsamma och sprids på flera sätt.
Droppsmitta
Bakterierna sprids genom luften när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Detta är den vanligaste smittvägen vid halsfluss.
Direktkontakt
Hudinfektioner sprids genom direkt beröring av infekterade sår eller blåsor.
Indirekt kontakt
Smitta kan ske via kontaminerade föremål som handdukar, leksaker, glas och bestick.
Smittsamhet
Smittsamheten är störst under den akuta sjukdomen och de första dagarna. Med antibiotikabehandling minskar smittsamheten kraftigt inom 24 timmar.
Hur diagnostiseras streptokockinfektion?
Diagnosen baseras på symtom och kan bekräftas med test.
Snabbtest
Ett snabbtest (Strep A) från halsen ger svar inom minuter och kan påvisa grupp A-streptokocker med hög tillförlitlighet.
Halsodling
Om snabbtestet är negativt men misstanken kvarstår kan en odling skickas för analys. Resultatet tar ett par dagar.
Klinisk bedömning
Typiska symtom med plötslig halsont, feber, svullna mandlar och frånvaro av hosta talar för streptokockinfektion.
Hur behandlas streptokockinfektion?
Antibiotikabehandling är viktig vid bekräftad streptokockinfektion.
Antibiotika
Penicillin V är förstahandsval och ges vanligtvis i 10 dagar. Vid penicillinallergi används alternativa preparat. Det är viktigt att fullfölja hela kuren för att förebygga återfall och komplikationer.
Symtomlindring
Smärtstillande och febernedsättande som paracetamol eller ibuprofen. Vila och rikligt med vätska. Mjuk föda vid svår halsont.
Behandling av hudinfektioner
Svinkoppor kan behandlas lokalt med antibiotikasalva vid lindriga fall. Mer utbredda infektioner kräver tablettbehandling. Rosfeber behandlas alltid med antibiotika.
Varför antibiotika är viktigt
Behandlingen förkortar sjukdomstiden och minskar smittsamheten. Den förebygger komplikationer som halsböld, reumatisk feber och njurinflammation.
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid svår halsont med feber, särskilt utan förkylningssymtom, vid misstanke om hudstreptokockinfektion, eller om symtomen inte förbättras trots behandling.
Sök akut vård vid andningsbesvär eller svårt att svälja, snabbt spridande rodnad i huden med svår smärta, hög feber med kraftig allmänpåverkan, eller vid misstanke om allvarlig infektion.
Vanliga frågor om streptokocker
Kan man ha streptokocker utan feber?
Ja, särskilt vuxna kan ha streptokockhalsfluss utan feber eller med bara lätt temperaturförhöjning.
Hur vet jag om det är virus eller bakterier?
Plötslig debut utan förkylningssymtom som snuva och hosta talar för streptokocker. Ett snabbtest ger säkert svar.
Måste jag stanna hemma?
Ja, stanna hemma tills du haft antibiotika i minst 24 timmar och febern gått ner.
Kan streptokocker ge utslag hos barn?
Ja, vid scharlakansfeber ger streptokockerna ett typiskt rött sandpappersliknande utslag.
Behöver hela familjen behandlas?
Vanligtvis inte, men familjemedlemmar som utvecklar symtom bör söka vård och testa sig.
Artiklar (Inflammation & Infektion)
Vad är inflammation? Akut, kronisk och låggradig inflammation
Läs mer
CRP: kroppens signal vid inflammation och infektion
Läs mer
Antikroppar och immunförsvar - så fungerar det
Läs mer
Är inflammation alltid skadligt? Så skyddar du din hälsa
Läs mer
Vad är IgE? En guide till immunförsvarets reaktioner och allergier
Läs mer
Hur hänger dygnsrytm, stress och inflammation ihop i kroppen?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Inflammation & Infektion)
Feber – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård
Feber är ett av kroppens viktigaste sätt att försvara sig mot infektioner. När immunförsvaret upptäcker virus, bakterier eller andra ämnen som kroppen uppfattar som främmande frisätts signalämnen som höjer kroppens temperatur. Den högre temperaturen gör det svårare för många mikroorganismer att föröka sig samtidigt som immunförsvarets celler arbetar mer effektivt.
Hos de flesta vuxna ligger den normala kroppstemperaturen mellan cirka 36,0 och 37,8 °C, men temperaturen varierar naturligt under dygnet. Den är oftast lägst på morgonen och högst på kvällen. Feber brukar definieras som en kroppstemperatur på 38,0 °C eller högre. Feber är därför oftast inte en sjukdom i sig, utan ett symtom på att kroppen reagerar på något.
Läs mer
Hosta- orsaker, olika typer och när du bör söka vård
Hosta är en av kroppens mest grundläggande och effektiva försvarsmekanismer. Det är en reflex som utlöses när luftvägarna blir irriterade, med målet att rensa bort slem, främmande partiklar eller irriterande ämnen från lungorna och halsen. Även om hosta oftast är ett tillfälligt besvär i samband med en vanlig förkylning, kan den ibland bli långvarig. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna och känna till effektiva metoder för lindring kan du ge din kropp bästa möjliga förutsättningar för återhämtning.
Läs mer
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
TBE – symtom, orsaker och hur du skyddar dig med vaccination
TBE (tick-borne encephalitis) är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. De flesta får milda symtom men en del utvecklar allvarlig sjukdom. Vaccination är det effektivaste skyddet.
Läs mer
SLE – symtom, orsaker och behandling av systemisk lupus
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Sjukdomen kan påverka hud, leder, njurar och andra organ. Med modern behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god kontroll över sjukdomen.
Läs mer
Sjögrens syndrom – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas
Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom som främst drabbar körtlar som producerar tårar och saliv. Tillståndet ger torra ögon, torr mun och kan även påverka andra delar av kroppen. Med rätt behandling kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.
Läs mer