Feber – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård

Vad är feber?

Feber innebär att kroppens temperaturreglering i hjärnan tillfälligt ställs om till en högre nivå.

Det skiljer feber från överhettning, där kroppstemperaturen stiger utan att temperaturcentrum i hjärnan förändras, exempelvis vid värmeslag.

När febern stiger är det vanligt att man:

• fryser

• huttrar

• får gåshud

• känner sig frusen trots att temperaturen stiger

När kroppen har nått den nya temperaturen brukar frossan minska.

När febern sedan sjunker är det vanligt att istället:

• svettas

• känna sig varm

• bli trött

Hur hög febern blir säger inte alltid hur allvarlig sjukdomen är. En lindrig virusinfektion kan ge hög feber, medan en allvarlig infektion ibland bara ger måttlig temperaturstegring, särskilt hos äldre personer eller personer med nedsatt immunförsvar.

Vilka symtom kan feber ge?

Förutom den förhöjda kroppstemperaturen kan feber ge flera andra symtom.

Vanliga symtom är:

• frossa

• svettningar

• trötthet

• huvudvärk

• muskelvärk

• ledvärk

• minskad aptit

• ökad törst

Hos många beror symtomen både på själva febern och på den bakomliggande infektionen.

Små barn kan bli mer trötta eller irriterade än vanligt, medan äldre personer ibland främst upplever förvirring eller försämrat allmäntillstånd trots att febern inte är särskilt hög.

Vid hög feber kan vissa personer uppleva:

• yrsel

• hjärtklappning

• snabb andning

• uttalad orkeslöshet

Feber tillsammans med nackstelhet, svår huvudvärk, andningssvårigheter eller påverkat medvetande kräver alltid snabb medicinsk bedömning.

Vad orsakar feber?

Feber kan uppstå vid många olika tillstånd. Den vanligaste orsaken är infektion, men även inflammation, autoimmuna sjukdomar och vissa läkemedel kan ge förhöjd kroppstemperatur.

Virusinfektioner

Virus är den vanligaste orsaken till feber.

Exempel är:

• förkylning

• influensa

• covid-19

• RS-virus

• körtelfeber

• vinterkräksjuka

Vid virusinfektioner går febern oftast över inom några dagar utan antibiotikabehandling.

Bakterieinfektioner

Även bakterier kan orsaka feber.

Vanliga exempel är:

• lunginflammation

• urinvägsinfektion

• halsfluss

• bihåleinflammation

• rosfeber

• blodförgiftning (sepsis)

Vissa bakterieinfektioner behöver behandlas med antibiotika.

Inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar

Feber kan också uppstå när immunförsvaret är aktiverat utan att en infektion föreligger.

Exempel är:

• reumatoid artrit

• inflammatorisk tarmsjukdom

• vaskulitsjukdomar

• systemisk lupus erythematosus (SLE)

Vid dessa sjukdomar är febern ofta ett tecken på pågående inflammation.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan i sällsynta fall orsaka feber.

Exempel är:

• vissa antibiotika

• epilepsimediciner

• immunterapier

• vissa läkemedel mot cancer

Om feber uppkommer kort efter att ett nytt läkemedel påbörjats bör detta diskuteras med behandlande läkare.

Cancer

En del cancersjukdomar kan ge långvarig eller återkommande feber.

Det gäller framför allt vissa blodsjukdomar, exempelvis:

• lymfom

• leukemi

Vid dessa tillstånd förekommer ofta även andra symtom, såsom nattliga svettningar, viktnedgång eller långvarig trötthet.

Feber utan tydlig orsak

Ibland hittar man ingen tydlig förklaring direkt.

Om febern kvarstår längre än förväntat kan läkaren behöva utreda flera möjliga orsaker med hjälp av:

• sjukdomshistoria

• kroppsundersökning

• blodprover

• urinprov

• bilddiagnostik

Hos de flesta går det dock att identifiera orsaken efter en systematisk utredning.

Hur diagnostiseras feber?

Feber är ett symtom och inte en diagnos. För att hitta orsaken gör läkaren en samlad bedömning av dina symtom, hur länge febern har pågått och om det finns andra tecken på sjukdom.

Utredningen börjar oftast med frågor om:

• när febern började

• hur hög temperaturen har varit

• om febern kommer och går eller är konstant

• om du har hosta, halsont, urinvägsbesvär, magbesvär eller hudutslag

• om du nyligen har rest utomlands

• vilka läkemedel du använder

• om du har någon kronisk sjukdom eller nedsatt immunförsvar

Därefter görs en kroppsundersökning där bland annat temperatur, puls, blodtryck och andningsfrekvens kontrolleras.

Blodprover

Blodprover är ofta en viktig del av utredningen och kan ge information om kroppen reagerar på en infektion eller inflammation.

Vanliga analyser är:

• CRP – visar graden av inflammation och kan hjälpa till att bedöma om infektionen sannolikt orsakas av virus eller bakterier, även om värdet alltid måste tolkas tillsammans med övriga symtom.

• Blodstatus – kan visa förändringar i antalet vita blodkroppar, blodbrist eller andra avvikelser.

• SR (sänkningsreaktion) – används framför allt vid långvariga inflammatoriska tillstånd.

• Lever- och njurprover – kan visa om andra organ är påverkade.

• Blododling – tas vid misstanke om allvarlig bakterieinfektion i blodet.

Beroende på symtomen kan utredningen även kompletteras med urinprov, svalgodling eller tester för virusinfektioner.

Bilddiagnostik

Om läkaren misstänker exempelvis lunginflammation, infektion i buken eller annan bakomliggande sjukdom kan undersökningen kompletteras med:

• lungröntgen

• ultraljud

• datortomografi (CT)

• magnetkameraundersökning (MR)

Vilka undersökningar som behövs beror på den misstänkta orsaken.

Hur behandlas feber?

Behandlingen riktas mot den bakomliggande orsaken. Själva febern är oftast en naturlig del av kroppens immunförsvar och behöver inte alltid behandlas.

Vila och vätska

Vid feber ökar kroppens vätskeförlust genom svettning och snabbare andning.

Det är därför viktigt att:

• dricka ordentligt

• vila efter behov

• äta när aptiten återkommer

De flesta virusinfektioner läker av sig själva med egenvård.

Febernedsättande läkemedel

Om febern orsakar uttalat obehag eller påverkar allmäntillståndet kan febernedsättande läkemedel användas.

Paracetamol är oftast förstahandsval för både vuxna och barn när läkemedelsbehandling behövs. För vissa vuxna kan även ibuprofen vara ett alternativ, förutsatt att det inte finns kontraindikationer såsom njursjukdom, magsår eller vissa hjärt-kärlsjukdomar.

Syftet är framför allt att lindra symtom – inte att få ner temperaturen till normal nivå.

Antibiotika

Antibiotika hjälper endast mot bakterieinfektioner och har ingen effekt på virus.

Om läkaren bedömer att febern orsakas av en bakteriell infektion kan antibiotikabehandling bli aktuell, exempelvis vid:

• lunginflammation

• halsfluss orsakad av streptokocker

• njurbäckeninflammation

• vissa hudinfektioner

Att använda antibiotika endast när det verkligen behövs minskar risken för antibiotikaresistens.

Behandling av andra orsaker

Om febern beror på en inflammatorisk sjukdom, autoimmun sjukdom eller annan bakomliggande sjukdom anpassas behandlingen efter orsaken. Då kan exempelvis antiinflammatoriska eller immunhämmande läkemedel bli aktuella.

När bör du söka vård?

Feber går ofta över av sig själv inom några dagar, men ibland behövs medicinsk bedömning.

Kontakta vårdcentral om du:

• har feber som varar längre än 4–5 dagar utan tydlig förbättring

• har återkommande feber utan känd orsak

• har hög feber och känner dig ovanligt trött under en längre tid

• har feber tillsammans med viktnedgång, nattliga svettningar eller långvarig hosta

• tillhör en riskgrupp, exempelvis har nedsatt immunförsvar eller en kronisk sjukdom

Sök akut vård omedelbart om du har feber tillsammans med:

• svår andningspåverkan

• påverkat medvetande eller förvirring

• nackstelhet och kraftig huvudvärk

• kramper

• svår buksmärta

• bröstsmärta

• hudutslag som inte bleknar när man trycker på dem

• tecken på blodförgiftning, såsom hög feber i kombination med frossa, snabb andning och kraftigt försämrat allmäntillstånd

Hos spädbarn under tre månader ska feber alltid bedömas av sjukvården.

Så kan Werlabs hjälpa dig

Feber i sig kan inte diagnostiseras med ett enskilt blodprov, men blodanalyser kan ge viktig information om vad som orsakar symtomen och om kroppen visar tecken på infektion eller inflammation.

Hos Werlabs finns flera hälsokontroller och enskilda blodprover som kan ge en bred bild av din hälsa. Analyser som CRP, blodstatus, leverprover och njurprover kan bidra till att identifiera avvikelser som kan behöva följas upp inom hälso- och sjukvården.

Om du har långvarig eller återkommande feber utan tydlig förklaring kan en bred hälsokontroll med flera blodprover vara ett värdefullt komplement i utredningen. Resultaten granskas av legitimerad läkare och kan, särskilt när du jämför dina blodvärden över tid, hjälpa till att avgöra om vidare medicinsk utredning rekommenderas.