Article image
Senast uppdaterad: 2015-12-17
Granskad av: Werlabs team av läkare
Lästid: 6 minuter

Ska man ta D-Vitamin kosttillskott?

Hälsokostbranschen har stått på stadig tillväxt de senaste åren och beräknas nu omsätta drygt en miljard svenska kronor per år. Enbart försäljningen av kosttillskott med D-vitamin ökade med hela 8,1 procent förra året – en direkt effekt av den offentliga debatten som de senaste år gjort allt fler nordbor övertygade om D-vitaminets goda effekter på hälsan.

Drygt 32 procent av Werlabs användare har låga D-vitaminvärden. Så hur viktig är det här vitaminet för vår hälsa? Är det ens en bra ide att ta D-vitamintillskott? - Ja, D-vitamin är viktigt, men kanske inte på det sätt du tror. Kosttillskott ska alltid tas med viss försiktighet.

Vad är D-Vitamin?

D-vitamin är ett fettlösligt prohormon som tillhör samma familj som steroiderna testosteron och kortisol. I kroppen är det D-vitaminets uppgift att hålla kalcium- och fosfornivåerna på hälsosamma nivåer så att bland annat tänder och skelett växer och nybildas i lagom takt. D-vitamin är också en viktig del av ett välfungerande immunsystem.

Vi får i oss en del D-vitamin via kosten, antingen som D2 (ergokalciferol) som finns i växtriket, eller som D3 (kolekalciferol), ett animaliskt D-vitamin. Men våra kroppar kan också tillverka eget D-vitamin. Den processen startar när vi utsätts för solljus. Molekylen 7-hydroxykolesterol som finns i ett av hudens övre lager (se bilden nedan) absorberar solens UVB-strålar och ombildas till D3.

Varken D2 eller D3 är vad man brukar kalla för biologiskt aktivt, de ingår alltså inte i den biologiska livscykeln. För att vitaminet ska bli aktivt och komma kroppen till godo måste vitaminet först, via levern, omvandlas till formen D-25(OH) för att sedan, i njurarna, bli till det biologiskt aktiva D-vitaminet som heter D-1,25(OH)2. En välfungerande lever och friska njurar är alltså en förutsättning för att göra D-vitaminet effektivt.

Hos Werlabs kan du mäta det biologiskt aktiva D-vitaminvärdet. Ett lågt värde kan vara en indikation på att du inte fått tillräckligt med solljus, men det kan också betyda att du inte fått i dig tillräckligt med D-vitamin via din kost. Problem med upptagningsförmågan i mage och tarm kan också vara orsaken till ett lågt D-värde.

Varför ska man bry sig om sina d-vitaminnivåer?

Det skrivs mycket i media om samband mellan låga D-vitaminnivåer och hjärt-, kärlsjukdomar. Även cancer, diabetes, benskörhet, infektionssjukdomar och neurologiska åkommor tycks till viss del hänga samman med låg tillgång på D-vitamin. Ett ökat intag av D-vitamin har i vissa studier visat sig kunna minska risken för hjärtsjukdomar, stärka både immunförsvaret och skelettet och till och med skydda kroppen mot cancer. D-vitamin är utan tvekan viktigt för hälsan.

Om D-vitamin nu är så viktigt för kroppen, varför inte få i sig lite extra via kosttillskott? Riktigt så enkelt är det tyvärr inte.

Många av studierna som visat på D-vitaminets goda effekter är så kallade observationsstudier. De bygger på stora mängder insamlad data men säger egentligen inte så mycket om orsak och verkan. David Angus, professor i medicin vid University of Southern California, uttrycker det såhär:

“Det är högst troligt att hjärtproblem sänker D-vitaminnivån, men gör de det direkt eller indirekt? Personer med hälsoproblem håller sig ju oftare än andra inomhus och undan från solljus än friska personer.”

Övervikt kan vara ytterligare en bidragande faktor. Överflödigt kroppsfett binder nämligen D-vitamin och gör det obrukbart för kroppen. Så, är låga D-vitaminnivåer i den här studien bara en markör för dem som också är överviktiga? Det är en slags hönan och ägget situation. Samma typer av samband kan finnas i hundratals andra studier som kopplar samman hälsa hos en person med D-vitaminnivåer.

Är ett lågt D-vitaminvärde en effekt av dålig hälsa eller en biomarkör för detsamma?

Om det är en biomarkör för dålig hälsa skulle det i bästa fall kunna vara så att D-vitamintillskott är overksamt. I värsta fall har det direkt skadliga effekter.

En vetenskaplig studie gjord 2005 visade på direkt negativa effekter av D-vitamintillskott då det tycktes öka riskerna för fall och frakturer hos äldre kvinnor. En annan studie från 2013 gav stöd för teorin att låga nivåer av D-vitamin är en markör för dålig hälsa.

Ytterligare en studie från samma år ser ett direkt samband mellan ökat BMI och sänkta D-vitaminnivåer och gör därför antagandet att ”fastnar” inuti kroppens fettvävnad istället för att göra nytta via blodcirkulationen.

Vad innebär D-vitaminbrist?

D-vitaminbrist kan bland annat bero på:

  • Dålig kosthållning

  • Störd upptagningsförmåga i mage och tarm

  • Störd bisköldkörtelfunktion, så kallad hypoparatyreoidism

På Werlabs arbetar vi med stort fokus på att sortera ut de vanligaste besvären och åkommorna och ta itu med dem först. Intag av D-vitamintillskott kommer med största sannolikhet inte fixa de hälsoproblem som orsakats av dålig kosthållning, för lite solljus eller njur- och leversjukdomar.

Kroppen har en otrolig förmåga att kunna reglera sina D-vitaminnivåer. Att toppa upp nivåerna med hjälp av kosttillskott skulle kunna påverka D-vitaminreceptorernas funktion negativt över tid och sänka kroppens egen D-vitamintillverkning. En kortsiktig vinst via kosttillskott skulle alltså i det långa loppet kunna orsaka negativa hälsoeffekter.

Har du testat dig och sett att du har ett lågt D-vitaminvärde bör du i första hand se över din kosthållning. Kan du kan förändra något för att på så vis få i dig mer D-vitamin är det att rekommendera. Fet fisk och D-vitaminberikade livsmedel kan hjälpa till att öka ditt intag. Att ta D-vitamintillskott under årets mörka månader kan vara ytterligare ett sätt att göra tillgången på D-vitamin mer jämnt fördelad över året.

Du kan också, med hjälp av hälsokontroller genom blodprov, hålla utkik efter andra biomarkörer som sticker iväg utanför normalvärdet. Om så är fallet kan det finns andra hälsorelaterade faktorer i ditt liv som du kan se över och förändra till det bättre.