Autoimmuna sjukdomar – symtom, orsaker och blodprover

Vad är autoimmuna sjukdomar? Olika typer och definition

Immunförsvaret är kroppens skyddssystem och hjälper oss att försvara oss mot infektioner och skadliga ämnen. Vid autoimmuna sjukdomar reagerar immunförsvaret felaktigt mot kroppens egna celler och vävnader, vill säga att autoimmunitet uppstår.

Det kan leda till inflammation och påverkan på olika delar av kroppen, exempelvis:

• leder

• hud

• sköldkörtel

• tarm

• nervsystem

• muskler

Det finns ungefär 80 olika typer av autoimmuna sjukdomar, och det finns flera exempel som diabetes typ 1, multipel skleros MS och autoimmun sköldkörtelsjukdom, medan symtomen varierar beroende på vilket organ som påverkas.

Vanliga autoimmuna sjukdomar inkluderar:

• Hashimotos sjukdom

• Graves sjukdom

• reumatoid artrit RA

• psoriasis

• Crohns sjukdom

• ulcerös kolit

• celiaki

• systemisk lupus erythematosus (SLE)

• typ 1-diabetes

De kan yttra sig på flera olika sätt: vid typ 1 diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vid Hashimotos sjukdom minskar hormonproduktionen i sköldkörteln, vid celiaki skadas tarmens slemhinna av gluten och vid multipel skleros (MS) angrips myelinet i nervsystemet.

Ledgångsreumatism och sle hör till reumatiska sjukdomar och kan påverka både leder och andra organ.

Vanliga symtom vid autoimmuna sjukdomar

Symtomen kan visa sig på olika sätt, vara tydliga eller mer diffusa och utvecklas ofta gradvis över tid.

Vanliga symtom är:

• långvarig trötthet

• värk i muskler och leder

• hudutslag eller hudförändringar

• mag- och tarmbesvär

• koncentrationssvårigheter

• återkommande feber

• håravfall

• torrhet i ögon eller mun

• viktförändringar

Patienter med autoimmuna sjukdomar kan drabbas olika beroende på vilket organ som påverkas av sjukdomen.

Eftersom symtomen ofta är ospecifika kan det ibland ta tid innan rätt diagnos ställs.

Varför uppstår autoimmuna sjukdomar?

Den exakta orsaken är inte helt känd, men forskning visar att flera sjukdomar uppstår genom ett komplext samspel bland arv, immunförsvar och miljö. Det finns en tydlig ärftlig komponent, och flera gener samverkar ofta så att vissa personer lättare kan drabbas. Miljöfaktorer, bland annat rökning, infektioner och kemikalier, kan också utlösa autoimmunitet.

Genetik

Ärftlighet spelar en roll, och det finns en ärftlig komponent där flera olika gener kan öka risken för vissa autoimmuna sjukdomar inom familjer. Kvinnor drabbas oftare av flera autoimmuna sjukdomar, men det gäller inte alla tillstånd.

Infektioner

Vissa virus, och infektioner mer allmänt, tros kunna trigga immunförsvaret hos personer med genetisk känslighet. De kan även vara bara en del av förklaringen.

Stress och levnadsvanor

Långvarig stress, sömnbrist och låg återhämtning kan påverka immunförsvaret och kroppens funktion och kroppens inflammatoriska processer.

Tarmhälsa

Forskning visar att tarmflora och tarmens barriärfunktion kan ha betydelse för immunförsvarets reglering.

Rökning och miljöfaktorer

Rökning och andra miljöfaktorer, som vissa kemikalier, är kända riskfaktorer för flera autoimmuna sjukdomar, särskilt reumatoid artrit. Sådana yttre faktorer kan på olika sätt påverka immunförsvaret, som annars ska skydda kroppen mot främmande ämnen och yttre fiender.

Inflammation, t celler och immunförsvaret

Inflammation är en naturlig del av kroppens försvar, och immunförsvaret skyddar normalt mot infektioner, men vid autoimmuna sjukdomar kan inflammationen bli långvarig när kroppen angriper egna vävnader.

Autoimmuna sjukdomar kännetecknas ofta av autoantikroppar, alltså antikroppar som binder till kroppens egna proteiner och är riktade mot specifika delar av kroppen.

Låggradig inflammation kan ibland påverka:

• energi och återhämtning

• muskler och leder

• blodkärl

• ämnesomsättning

Forskning visar också att autoimmuna sjukdomar ibland kan öka risken för andra hälsoproblem, exempelvis kronisk inflammation och infektion eller hjärt-kärlsjukdom.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen baseras ofta på:

• symtom

• läkarundersökning

• blodprover

• ibland bilddiagnostik eller vävnadsprover

Det finns inget enskilt blodprov som kan bekräfta alla autoimmuna sjukdomar, men olika prover används beroende på misstänkt sjukdom och kan ge viktig information om inflammation, immunförsvarets aktivitet och mer specifika markörer.

Vid reumatoid artrit RA är det vanligt att RF och anti-CCP används i utredningen för att stödja diagnosen.

Vid sle, alltså systemisk lupus erythematosus, används ofta ANA och ibland anti-dsDNA.

Vilka blodprover kan vara relevanta?

Blodprover kan hjälpa till att upptäcka tecken på inflammation eller påverkan på olika organ.

Exempel på relevanta prover:

• CRP och SR – inflammationsmarkörer

• blodstatus – kan visa blodbrist eller påverkan på immunförsvaret

• sköldkörtelprover (TSH, T4, TPO-ak)

• järnstatus och andra vitaminer och mineraler

• vitamin B12 och folat

• vitamin D

• ANA och andra autoantikroppar – det finns flera markörer och olika typer av antikroppar beroende på misstänkt sjukdom

Vissa antikroppar kan upptäckas år innan sjukdomen ger tydliga symtom. Blodprover kan också hjälpa till att skilja autoimmuna tillstånd från andra sjukdomar.

Näringsbrister är relativt vanliga vid vissa autoimmuna sjukdomar, särskilt om tarm eller näringsupptag påverkas.

Autoimmuna sjukdomar som multipel skleros (MS) och levnadsvanor

Levnadsvanor kan inte bota autoimmuna sjukdomar, men de kan påverka hur kroppen fungerar och hur man mår över tid. Behandling kan samtidigt innebära olika typer av läkemedel beroende på sjukdom. Under de senaste två decennierna har biologiska läkemedel börjat användas mot specifika delar av immunförsvaret. Rituximab är ett exempel och riktas mot B-celler. Nya behandlingar som CAR-T-celler har också prövats hos patienter med svårbehandlad SLE och andra tillstånd.

Faktorer som ofta är viktiga:

• regelbunden sömn

• fysisk aktivitet

• stresshantering

• näringsrik kost

• rökstopp

• återhämtning

Vissa upplever att symtom varierar beroende på stressnivåer, sömn eller kostvanor.

Varför är regelbundna hälsokontroller viktiga vid behandling med biologiska läkemedel?

Många autoimmuna sjukdomar utvecklas gradvis och kan påverka kroppen innan tydliga symtom uppstår. Regelbundna blodprover och hälsokontroller kan hjälpa till att:

• upptäcka inflammation tidigt

• följa näringsstatus

• identifiera förändringar över tid

• följa effekten av behandling eller levnadsvanor

Det kan ge en bättre helhetsbild av hur kroppen mår och när vidare medicinsk utredning kan behövas.

När bör man söka vård?

Du bör söka vård om du har:

• långvarig trötthet

• återkommande ledvärk

• oförklarliga hudförändringar

• långvariga magbesvär

• återkommande feberkänsla

• tydliga symtom som påverkar vardagen

Tidigt omhändertagande kan vara viktigt för att minska risken för komplikationer och förbättra livskvaliteten. Vissa grupper, bland annat kvinnor, kan oftare drabbas av autoimmuna sjukdomar, men det gäller inte alla sjukdomar eftersom psoriasis förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor.

Sammanfattning

Autoimmuna sjukdomar innebär att immunförsvaret reagerar mot kroppens egna vävnader och kan påverka många olika organ. Symtomen varierar och utvecklas ofta gradvis över tid, vilket kan göra sjukdomarna svåra att upptäcka tidigt.

Blodprover och regelbundna hälsokontroller kan hjälpa till att identifiera inflammation, näringsbrister och andra förändringar som kan vara relevanta vid autoimmun sjukdom. Genom kunskap, uppföljning och goda levnadsvanor går det ofta att skapa bättre förutsättningar för långsiktig hälsa.