Senast uppdaterad: 2018-03-23
Granskad av: Werlabs team av läkare
Lästid: 5 minuter
Blodsocker, diabetes och demens
I takt med att allt fler nu lever längre så är det också fler som drabbas av demenssjukdom. Den kognitiva funktionen minskar successivt med stigande ålder men processen går långsamt och drabbar främst människor relativt sent i livet. Det finns dock en del som utvecklar demenssjukdom betydligt snabbare än förväntat och ny forskning visar på ett samband mellan högt blodsocker och en ökad risk för att utveckla demenssjukdom senare i livet. Forskningen visar också att högt blodsocker inte bara ökar risken att drabbas av demenssjukdom utan även accelererar sjukdomsförloppet.
Demens kan vi idag inte bota eller behandla effektivt och sjukdomen innebär ett stort lidande för både individen och dess anhöriga, samtidigt som det är en sjukdom med en negativ socioekonomisk påverkan på samhället. Därför arbetar man intensivt inom forskningsvärlden med att försöka lära sig vilka faktorer som kan påverka denna process.
Länken mellan diabetes och demens
Sedan tidigare vet man att det finns en nära association mellan demenssjukdom och diabetes, där man ser en ökad förekomst av av demens hos diabetiker. Oftast föregås dock demensdiagnosen med många års tilltagande försämring av minnet, eller kognitiv funktionsnedsättning som det kallas på medicinskt språk. Detta innebär helt enkelt att minnet successivt försämras under en lång tid men först efter många år är minnet så pass nedsatt att man uppfyller kriterierna för en faktisk demensdiagnos.
Diabetiker löper ökad risk att drabbas av demens
Så diabetiker löper alltså en ökad risk att drabbas av demens. Men finns det även en relation mellan prediabetes och den tilltagande kognitiva funktionsnedsättningen som oftast föregår demensdiagnosen med flera år? Och skulle i så fall tidigt insatta förebyggande åtgärder mot förhöjda blodsockernivåer kunna förhindra eller åtminstone sakta ned utvecklingen av kognitiv svikt och demens? Detta är en fråga som en grupp forskare nu ställt sig och försökt finna svar på i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Diabetologia.[1]
För att försöka finna svar på sin frågeställning har forskarna använt sig av det så kallade ELSA-registret, ett engelskt projekt där man under många år följt en grupp individer som är 50 år eller äldre.[2] I ELSA finns en mängd olika uppgifter kring dessa individer, som information kring olika livsstilsfaktorer, sjukdomar och resultaten av blodprovstagningar. Dessutom har dessa individer med jämna mellanrum fått genomgå olika typer av minnestester. Registrets omfattning gör det till en frekvent använd informationskälla för många olika studier.
Högt blodsocker är den avgörande faktorn
I den aktuella studien tittade forskarna på strax över 5 000 personer från ELSA-registret. Medelåldern hos dessa var 65,6 år och 55 % var kvinnor. Nivåerna av HbA1c /långtidssockret, som är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt de senaste 2-3 månaderna (”långtidsblodsockret”) mättes regelbundet och korrelerades till resultaten av de minnestester som genomförts med regelbundna intervaller. Utifrån detta kunde forskarna tydligt se att den kognitiva funktionen försämras snabbare hos dem som led av diabetes och prediabetes. Hastigheten för utvecklingen av kognitiv svikt tycks således vara direkt relaterad till individens blodsockernivåer. Detta sågs också efter att man korrigerat för en rad olika andra livsstilsfaktorer och sjukdomar som också skulle kunna påverka den kognitiva funktionen, såsom BMI, socioekonomiska faktorer, rökning, alkoholintag, hypertoni (högt blodtryck) och hjärt-kärlsjukdom.
Förebyggande åtgärder är lösningen
Slutsatsen av studien är att det tycks finnas en koppling inte bara mellan diabetes och hastigheten med vilken den kognitiva funktionen försämras med stigande ålder, utan även mellan prediabetes och tilltagande kognitiv funktionsnedsättning. Demens, som är slutstadiet av den tilltagande kognitiva svikten, är en sjukdom som idag inte kan botas eller behandlas effektivt. Detta medför att förebyggande åtgärder istället får en mycket större betydelse. Genom att regelbundet kontrollera sitt blodsocker och åtgärda även lätt förhöjda blodsockernivåer har man alltså möjlighet att inte bara förhindra utvecklingen av manifest diabetes utan kanske även en eventuellt framtida demenssjukdom.
Vad är typ 2-diabetes?
Typ 2-diabetes är en så kallad livsstilssjukdom. Med detta menas att typ 2-diabetes i de flesta fall är resultatet av vår moderna livsstil, där för lite motion, rökning och felaktig kosthållning är direkt relaterade till sjukdomsutvecklingen. Till gruppen livsstilssjukdomar hör också en rad andra sjukdomar, såsom fetma och hjärt-kärlsjukdom. Liksom demens utvecklas diabetes långsamt och man kan ha förhöjda blodsockernivåer under många år innan nivån är så pass hög att man får en diabetesdiagnos. Detta kallas för nedsatt glukostolerans eller prediabetes.
Vad är prediabetes?
Prediabetes är ingen sjukdom i sig men innebär att man befinner sig i en riskzon för att på sikt utveckla typ 2-diabetes. Då är dina blodsockervärden lite högre än vad de normalt sett borde vara men inte tillräckligt höga för att klassas som diabetes.