Fertilitet – chansen att bli gravid och faktorer som påverkar fertiliteten
Lästid: 3 minuter
Publicerad: 2026-07-05
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Fertilitet handlar om kroppens förmåga att bli gravid eller göra någon gravid. Möjligheten påverkas av flera faktorer, bland annat ålder, ägglossning, spermiekvalitet, levnadsvanor och olika sjukdomstillstånd. De flesta blir gravida inom ett år, men för vissa tar det längre tid. I den här artikeln går vi igenom hur fertiliteten förändras över livet, hur du hittar dina fertila dagar och när det kan vara dags att söka vård.
Sammanfattning
Fertiliteten är som högst i 20-årsåldern och minskar successivt med stigande ålder, särskilt hos kvinnor efter 35 års ålder. Chansen att bli gravid är störst under dagarna kring ägglossningen. Om graviditet uteblir efter 12 månaders försök – eller efter 6 månader om kvinnan är över 35 år – rekommenderas fertilitetsutredning. Genom att förstå menscykeln och känna till faktorer som påverkar fertiliteten blir det lättare att planera en graviditet.
Vad menas med fertilitet?
Fertilitet beskriver kroppens möjlighet att få biologiska barn. Hos kvinnor handlar det framför allt om att ägglossning sker regelbundet, att äggledarna fungerar och att livmodern kan ta emot ett befruktat ägg. Hos män handlar fertilitet främst om att producera tillräckligt många friska spermier med god rörlighet.
Det är viktigt att skilja mellan fertilitet och ofrivillig barnlöshet (infertilitet). Ofrivillig barnlöshet innebär att graviditet inte uppnåtts trots regelbundet oskyddat samlag under minst ett år.
Fertiliteten påverkas av många faktorer, bland annat:
Ålder
Ägglossning och menscykel
Spermiekvalitet
Hormonella sjukdomar
Levnadsvanor
Vissa kroniska sjukdomar
Många orsaker går att utreda och ibland också behandla, och olika medicinska utredningar och tester kan ge en bättre bild av fertilitet och graviditet.
Viktiga begrepp
Fertilitet – kroppens förmåga att bli gravid eller göra någon gravid.
Infertilitet – utebliven graviditet efter minst 12 månaders regelbundna oskyddade samlag.
Ofrivillig barnlöshet – den vardagliga benämningen på infertilitet.
Fertilitet och ålder – när är man som mest fertil?
Ålder är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar fertiliteten, framför allt hos kvinnor. Kvinnor föds med alla de ägg de kommer att ha under livet. Antalet ägg och deras kvalitet minskar successivt med åren.
Den biologiska fertiliteten är som högst i början till mitten av 20-årsåldern. Från omkring 32 års ålder börjar fertiliteten minska långsammare och efter cirka 35 år blir minskningen tydligare. Samtidigt ökar risken för missfall och kromosomavvikelser.
Det betyder inte att det är ovanligt att bli gravid efter 35 eller 40 års ålder. Många blir gravida naturligt även senare i livet, men det tar i genomsnitt längre tid.
Hos män sker förändringen mer gradvis. Spermieproduktionen fortsätter hela livet, men spermiernas kvalitet och rörlighet försämras successivt, framför allt efter 40–45 års ålder.
Fertilitet i olika åldrar
Kvinnor 20–29 år
Högst fertilitet
God äggkvalitet
Lägst risk för missfall
Kvinnor 30–34 år
Fertiliteten är fortfarande hög
Något längre tid till graviditet jämfört med 20-årsåldern
Kvinnor 35–39 år
Fertiliteten minskar tydligare
Risken för missfall ökar
Fertilitetsutredning rekommenderas redan efter cirka 6 månaders försök
Kvinnor 40 år och äldre
Sannolikheten att bli gravid per menscykel är betydligt lägre
Risken för missfall och kromosomavvikelser ökar ytterligare
Män
Fertiliteten påverkas mindre av åldern än hos kvinnor
Spermiekvalitet och DNA-kvalitet försämras successivt från omkring 40–45 års ålder
Chansen att bli gravid vid olika åldrar
Hur stor chansen är att bli gravid varierar mellan individer, men stora studier visar ungefär följande genomsnitt.
Chans att bli gravid per menscykel
20–25 år: cirka 20–25 %
30 år: cirka 15–20 %
35 år: cirka 10–15 %
40 år: cirka 5–10 %
Hur många blir gravida inom ett år?
Hos friska par gäller ungefär:
omkring 70–80 % blir gravida inom 6 månader
omkring 80–90 % blir gravida inom 12 månader
Efter 35 års ålder blir tiden till graviditet ofta längre, även om fertiliteten fortfarande kan vara god.
Det är också viktigt att komma ihåg att det är normalt att det tar flera månader innan ett positivt graviditetstest, även hos helt friska par.
När bör man söka vård?
Kvinna under 35 år: efter cirka 12 månaders regelbundna försök.
Kvinna 35 år eller äldre: efter cirka 6-12 månaders försök.
Vid känd sjukdom, oregelbunden mens eller tidigare fertilitetsproblem kan det vara klokt att söka tidigare.
Menscykel, ägglossning och fertila dagar
För att en graviditet ska kunna uppstå behöver ett moget ägg frigöras från äggstocken. Detta sker vid ägglossningen.
En genomsnittlig menscykel är omkring 28 dagar, men allt mellan 21 och 35 dagar räknas som normalt.
Ägglossningen sker vanligtvis cirka 14 dagar före nästa mens, inte nödvändigtvis dag 14 i cykeln.
Det fertila fönstret omfattar ungefär sex dagar.
Så fungerar de fertila dagarna
Spermier kan överleva upp till 5 dygn i kvinnans fortplantningsorgan
Ägget kan befruktas i cirka 12–24 timmar efter ägglossningen
Störst chans till graviditet finns från cirka fem dagar före till ett dygn efter ägglossningen
Det innebär att samlag redan några dagar före ägglossningen kan leda till graviditet.
När kan menscykeln påverka fertiliteten?
En oregelbunden menscykel behöver inte alltid betyda att fertiliteten är nedsatt, men kan ibland vara ett tecken på att ägglossningen inte sker regelbundet.
Exempel på förändringar som kan behöva utredas är:
Utebliven mens
Mycket långa cykler
Mycket korta cykler
Stora variationer mellan cyklerna
Det kan bland annat bero på PCOS, sköldkörtelsjukdom eller andra hormonella avvikelser.
Hur kan man hitta sina mest fertila dagar?
Det finns flera sätt att uppskatta när ägglossningen sker. Ingen metod kan garantera graviditet, men de kan hjälpa dig att bättre förstå din menscykel, och kompletterande blodprover i ett fertilitetspaket med fertilitetstest kan ge mer information om hormonbalans och äggreserv.
Kalender
Genom att registrera mensens första dag under flera månader kan du uppskatta när ägglossningen brukar ske.
Ägglossningstest
LH-stickor mäter ökningen av hormonet LH, som vanligtvis sker 24–36 timmar före ägglossningen.
Livmoderhalssekret
När ägglossningen närmar sig blir sekretet ofta genomskinligt, halt och elastiskt, ungefär som rå äggvita.
Basal kroppstemperatur
Efter ägglossningen stiger kroppstemperaturen något. Metoden används främst för att kartlägga tidigare cykler, medan hormonprover som mäter nivåer av FSH – ett viktigt hormon för fortplantningsförmågan kan säga mer om kroppens förutsättningar för befruktning.
Fertilitetsappar
Appar kan hjälpa till att följa menscykeln och uppskatta fertila dagar, men bygger på tidigare registreringar och kan inte förutsäga ägglossning med säkerhet.
Om graviditet uteblir trots lång tids försök är det viktigare att söka vård än att fortsätta finjustera hemmatester.
Vanliga frågor
Hur vet jag om min fertilitet är normal?
Det går inte att avgöra fertiliteten enbart utifrån symtom. Regelbunden mens och ägglossning är positiva tecken hos kvinnor, men ger ingen garanti för fertilitet. Om du vill få en bättre bild av hormonella faktorer som kan påverka fertiliteten kan ett fertilitetstest med blodprov vara ett bra första steg.
Kan jag testa min fertilitet med ett blodprov?
Ja, blodprov kan ge viktig information om hormoner som påverkar fertiliteten, till exempel AMH, FSH, LH, östradiol, progesteron och prolaktin hos kvinnor samt testosteron hos män. Blodprov kan däremot inte ensamt avgöra om du kan bli gravid och bör alltid tolkas tillsammans med övriga faktorer.
När är det dags att göra en fertilitetsutredning?
Om du är under 35 år och inte blivit gravid efter 12 månaders regelbundna oskyddade samlag rekommenderas fertilitetsutredning. Är du 35 år eller äldre bör utredning påbörjas redan efter cirka 6 månader. Vid oregelbunden mens, misstänkt PCOS eller andra kända riskfaktorer kan det vara klokt att söka tidigare.
Kan jag förbättra min fertilitet genom mina levnadsvanor?
Ja, hälsosamma levnadsvanor kan förbättra kroppens förutsättningar för graviditet. Regelbunden fysisk aktivitet, en varierad kost, normal kroppsvikt, rökstopp och begränsad alkoholkonsumtion kan ha positiv betydelse för fertiliteten hos både kvinnor och män. Ålderns påverkan på fertiliteten kan däremot inte påverkas av levnadsvanor.
Vilka blodprover kan Werlabs erbjuda vid frågor om fertilitet?
Hos Werlabs finns flera analyser som kan ge information om faktorer som påverkar fertiliteten, bland annat AMH, FSH, LH, östradiol, progesteron, prolaktin, testosteron, SHBG samt sköldkörtelprover. Tillsammans med en digital läkarbedömning kan proverna ge en bättre förståelse för din hormonella hälsa och vara ett värdefullt underlag inför en eventuell fertilitetsutredning.
Fler artiklar (Fertilitet & Graviditet)
Näring under graviditeten: Viktiga ämnen för dig och ditt barn
Läs mer
Blodprov efter graviditet – vilka värden kan förändras?
Läs mer
Blodprover inför graviditet – vilka analyser kan vara bra att ta?
Läs mer
Fertilitetstest – blodprov, AMH och hur fertilitet kan utredas
Läs mer
Fertilitet – hormoner, levnadsvanor och fertilitetsutredning
Läs mer
Föräldrars levnadsvanor före graviditeten påverkar barnets hälsa
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Fertilitet & Graviditet)
Graviditetsdiabetes – symtom, orsaker och behandling
Under graviditeten sker stora förändringar i kroppen, bland annat i hur blodsockret regleras. För vissa räcker inte kroppens insulin till, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Detta kallas graviditetsdiabetes. Tillståndet är oftast tillfälligt men kräver noggrann uppföljning för att säkerställa en trygg graviditet och förlossning.
Läs mer
Sammandragningar under graviditet – Braxton Hicks eller förvärkar?
Sammandragningar under graviditet är ett vanligt fenomen som de flesta gravida upplever. De flesta sammandragningar är ofarliga övningsvärkar som kallas Braxton Hicks. Det är viktigt att kunna skilja dessa från riktiga förvärkar för att veta när det är dags att kontakta vården.
Läs mer
Moderkaksavlossning – symtom, orsaker och varför snabb vård är viktigt
Moderkaksavlossning innebär att moderkakan helt eller delvis lossnar från livmoderväggen före förlossningen. Det är ett akut tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård eftersom det kan vara livshotande för både mamma och barn.
Läs mer
Missfall – symtom, orsaker och vad du behöver veta
Missfall är en ofrivillig förlust av graviditeten före vecka 22. Det är en vanlig upplevelse som drabbar upp till var sjätte graviditet, oftast under de första tolv veckorna. Missfall beror nästan aldrig på något den gravida har gjort eller kunnat förhindra.
Läs mer
Havandeskapsförgiftning – symtom, orsaker och när du ska söka vård
Havandeskapsförgiftning, även kallad preeklampsi, är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter vecka 20 i graviditeten. Tillståndet kännetecknas av högt blodtryck och påverkan på olika organ. Med tidig upptäckt och rätt vård kan de flesta graviditeter med preeklampsi hanteras väl.
Läs mer
Blödning under graviditet – orsaker och när du bör söka vård
Blödning under graviditet är relativt vanligt, särskilt under de första veckorna. I de flesta fall är blödningen ofarlig och påverkar inte graviditeten negativt. Det är ändå viktigt att känna till skillnaden mellan harmlösa blödningar och de som kräver snabb medicinsk bedömning.
Läs mer