Fertilitet – hormoner, levnadsvanor och fertilitetsutredning

Lästid: 3 minuter

Publicerad: 2026-07-11

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Fertiliteten påverkas av betydligt fler faktorer än bara ålder. Hormoner, ägglossning, spermiekvalitet, levnadsvanor och vissa sjukdomar kan alla påverka möjligheten att bli gravid. Samtidigt finns mycket som går att utreda och ibland också behandla. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste orsakerna till nedsatt fertilitet, vilka blodprover som kan vara aktuella och när det är dags att söka vård.

Sammanfattning

Hormoner, levnadsvanor och olika sjukdomstillstånd kan påverka fertiliteten hos både kvinnor och män. Vanliga orsaker är utebliven ägglossning, PCOS, endometrios eller nedsatt spermiekvalitet. Regelbundna blodprover och fertilitetsutredning kan ofta identifiera bakomliggande orsaker. Ju tidigare en utredning påbörjas vid utebliven graviditet, desto större är möjligheten att hitta rätt behandling och planera nästa steg.

Vad påverkar fertiliteten?

Fertiliteten är resultatet av ett samspel mellan flera biologiska processer. För att en graviditet ska uppstå krävs bland annat:

  • regelbunden ägglossning

  • fungerande äggledare

  • en livmoder som kan ta emot ett befruktat ägg

  • tillräckligt många spermier med god rörlighet

  • fungerande hormonproduktion hos både kvinna och man

I ungefär en tredjedel av fallen beror nedsatt fertilitet främst på kvinnliga faktorer, i en tredjedel på manliga faktorer och i resterande fall på en kombination eller en orsak som inte kan fastställas.

Vanliga orsaker till nedsatt fertilitet hos kvinnor

Oregelbunden eller utebliven ägglossning

Den vanligaste orsaken till nedsatt fertilitet hos kvinnor är att ägglossningen inte sker regelbundet.

Det kan bero på:

  • PCOS

  • kraftig undervikt eller övervikt

  • mycket intensiv träning

  • stress

  • hormonella avvikelser

  • sjukdom i sköldkörteln

  • förhöjt prolaktin

Vid utebliven ägglossning kan graviditet fortfarande vara möjlig, men sannolikheten minskar.

PCOS

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en av de vanligaste hormonella orsakerna till nedsatt fertilitet.

Vanliga symtom är:

  • oregelbunden mens

  • utebliven ägglossning

  • ökad hårväxt

  • akne

  • svårigheter att bli gravid

Många kvinnor med PCOS blir gravida, ibland spontant och ibland med hjälp av läkemedel som stimulerar ägglossningen.

Endometrios

Endometrios innebär att livmoderslemhinna-liknande vävnad växer utanför livmodern.

Tillståndet kan ge:

  • kraftig mensvärk

  • smärta vid samlag

  • kronisk bäckensmärta

  • nedsatt fertilitet

Endometrios påverkar inte alla kvinnor på samma sätt, men förekommer hos många som genomgår fertilitetsutredning.

Minskad äggreserv

Äggreserven beskriver hur många ägg som finns kvar i äggstockarna.

Den minskar naturligt med åldern men kan också påverkas av:

  • tidigare operationer

  • cellgiftsbehandling

  • vissa genetiska tillstånd

AMH (Anti-Müllerskt hormon) används ofta som markör för att uppskatta äggreserven, och tillsammans med hormoner som FSH och LH kan det ge viktig information om fertilitetsstatus.

Det är viktigt att komma ihåg att AMH inte visar sannolikheten att bli gravid under en enskild månad, utan ger information om mängden kvarvarande ägg.

Vanliga orsaker till nedsatt fertilitet hos män

Hos män handlar fertilitet framför allt om spermiernas antal, rörlighet och form, men även hormonbalansen, särskilt testosteronnivåer och relaterade markörer samt testosteronets påverkan på energi, humör och ämnesomsättning, spelar en viktig roll.

Vanliga orsaker till nedsatt spermiekvalitet är:

  • varikocele (åderbråck i pungen)

  • hormonella avvikelser

  • infektioner

  • övervikt

  • rökning

  • hög alkoholkonsumtion

  • vissa läkemedel

  • tidigare cellgiftsbehandling

Även hög ålder kan gradvis påverka spermiernas kvalitet.

Den viktigaste undersökningen hos mannen är spermaanalys.

Hur påverkar levnadsvanor fertiliteten?

Levnadsvanor kan inte stoppa det naturliga åldrandet, men de kan påverka kroppens förutsättningar för graviditet.

Vikt

Både övervikt och undervikt kan påverka hormonproduktionen och ägglossningen, eftersom hormoner är en central del av kroppens funktion och vårt välbefinnande.

Hos män kan övervikt påverka testosteronnivåer och spermiekvalitet.

Fysisk aktivitet

Regelbunden motion är positiv för fertiliteten.

Däremot kan mycket intensiv träning tillsammans med lågt energiintag leda till utebliven ägglossning hos kvinnor.

Rökning

Rökning är en av de levnadsvanor som tydligast påverkar fertiliteten negativt.

Hos kvinnor kan rökning:

Hos män kan rökning försämra spermiernas kvalitet.

Alkohol

Hög alkoholkonsumtion kan påverka fertiliteten hos både kvinnor och män.

Vid graviditetsplanering rekommenderas låg eller ingen alkoholkonsumtion.

Kost

En varierad kost med tillräckligt energiintag och näringsämnen ger kroppen bättre förutsättningar.

Det finns ingen enskild "fertilitetskost", men forskning talar för att ett kostmönster liknande Medelhavskosten kan vara gynnsamt som en del i att optimera fertilitet och förutsättningar för graviditet.

Vilka blodprover kan vara aktuella?

Blodprover kan ge viktig information om hormonproduktionen och hjälpa till att identifiera orsaker till nedsatt fertilitet.

Hos kvinnor analyseras ofta olika hormoner, och ett hormonpaket för kvinnor kan ge en bred överblick över den hormonella balansen:

Dessa prover ger information om sköldkörtelns funktion, och ett riktat sköldkörtelprov eller en bredare genomgång av sköldkörtel och blodprov kan vara aktuellt när man utreder hormonella orsaker till nedsatt fertilitet.

Att förstå hur dessa kvinnliga könshormoner ska tolkas i blodprovssvar är avgörande för en korrekt bedömning av fertiliteten.

Vid behov analyseras även mer specifika hormoner, till exempel genom ett riktat FSH- och östrogentest:

För män kan det dessutom vara värdefullt att veta hur man tolkar hormonprover som testosteron, LH och SHBG.

Hos män kan bland annat följande analyseras:

  • Testosteron

  • SHBG

  • LH

  • FSH

  • Prolaktin

Blodproverna tolkas alltid tillsammans med symtom, ålder och övriga undersökningar.

Hur går en fertilitetsutredning till?

Om graviditet uteblir trots regelbundna försök görs ofta en fertilitetsutredning.

Utredningen omfattar vanligtvis:

  • genomgång av sjukdomshistoria

  • kartläggning av menscykel

  • blodprover

  • ultraljud av äggstockar och livmoder

  • spermaanalys

  • ibland undersökning av äggledarnas passage

Målet är att identifiera behandlingsbara orsaker.

Hos många par hittar man en eller flera faktorer som kan förbättras.

När bör man söka hjälp?

Du bör kontakta vården om:

  • graviditet inte uppnåtts efter 12 månaders regelbundna försök, och du vill få en första överblick genom till exempel ett fertilitetspaket med blodprov och rådgivning eller andra tester kopplade till fertilitet och graviditet

  • kvinnan är över 35 år och graviditet uteblivit efter 6 månader

  • mensen är mycket oregelbunden eller uteblir

  • du misstänker PCOS eller endometrios

  • mannen tidigare haft nedsatt spermiekvalitet eller testikelsjukdom

  • du genomgått cellgiftsbehandling eller annan behandling som kan påverka fertiliteten

Tidigare utredning kan öka möjligheten att hitta en behandlingsbar orsak.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Hos Werlabs finns flera blodprov som kan ge information om faktorer som påverkar fertiliteten, från hormonella hälsokontroller till exempelvis graviditetstest via blodprov som mäter hCG.

Beroende på frågeställning kan analyser av exempelvis AMH, FSH, LH, östradiol, progesteron, prolaktin, testosteron, SHBG och sköldkörtelhormoner bidra med värdefull information inför en eventuell fertilitetsutredning, där mer riktade tester som östrogentest som mäter östradiol, progesterontest för att bedöma ägglossning och lutealfas eller särskilda blodprover vid misstänkt PCOS ibland är motiverade.

Blodprover kan dock inte ensamma avgöra fertiliteten. De behöver alltid tolkas tillsammans med symtom, menscykel, ålder och ibland kompletteras med ultraljud eller spermaanalys.

Vanliga frågor

Kan blodprov visa om jag är fertil?

Blodprover kan ge viktig information om hormoner och äggreserv, men de kan inte ensamma avgöra om du kan bli gravid. Fertiliteten påverkas av flera faktorer.

Vad visar AMH?

AMH är ett hormon som används för att uppskatta äggreserven, alltså hur många ägg som finns kvar i äggstockarna. Det säger däremot inte exakt hur lätt det är att bli gravid.

Kan levnadsvanor förbättra fertiliteten?

Ja. Att sluta röka, begränsa alkohol, hålla en hälsosam vikt, motionera regelbundet och äta en varierad kost kan förbättra kroppens förutsättningar för graviditet.

Kan män också ha nedsatt fertilitet?

Ja. Ungefär en tredjedel av all ofrivillig barnlöshet beror främst på manliga faktorer, oftast nedsatt spermiekvalitet.

Kan stress göra det svårare att bli gravid?

Långvarig stress kan påverka hormonbalansen och menscykeln hos vissa personer, men är sällan den enda orsaken till nedsatt fertilitet.

När bör jag göra en fertilitetsutredning?

Om graviditet uteblivit efter ett års regelbundna försök, eller efter sex månader om kvinnan är 35 år eller äldre, rekommenderas fertilitetsutredning. Sök tidigare vid oregelbunden mens, misstänkt hormonell sjukdom eller andra kända riskfaktorer.

Sjukdomar & besvär (Fertilitet & Graviditet)

Graviditetsdiabetes – symtom, orsaker och behandling

Under graviditeten sker stora förändringar i kroppen, bland annat i hur blodsockret regleras. För vissa räcker inte kroppens insulin till, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Detta kallas graviditetsdiabetes. Tillståndet är oftast tillfälligt men kräver noggrann uppföljning för att säkerställa en trygg graviditet och förlossning.

Läs mer

Sammandragningar under graviditet – Braxton Hicks eller förvärkar?

Sammandragningar under graviditet är ett vanligt fenomen som de flesta gravida upplever. De flesta sammandragningar är ofarliga övningsvärkar som kallas Braxton Hicks. Det är viktigt att kunna skilja dessa från riktiga förvärkar för att veta när det är dags att kontakta vården.

Läs mer

Moderkaksavlossning – symtom, orsaker och varför snabb vård är viktigt

Moderkaksavlossning innebär att moderkakan helt eller delvis lossnar från livmoderväggen före förlossningen. Det är ett akut tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård eftersom det kan vara livshotande för både mamma och barn.

Läs mer

Missfall – symtom, orsaker och vad du behöver veta

Missfall är en ofrivillig förlust av graviditeten före vecka 22. Det är en vanlig upplevelse som drabbar upp till var sjätte graviditet, oftast under de första tolv veckorna. Missfall beror nästan aldrig på något den gravida har gjort eller kunnat förhindra.

Läs mer

Havandeskapsförgiftning – symtom, orsaker och när du ska söka vård

Havandeskapsförgiftning, även kallad preeklampsi, är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter vecka 20 i graviditeten. Tillståndet kännetecknas av högt blodtryck och påverkan på olika organ. Med tidig upptäckt och rätt vård kan de flesta graviditeter med preeklampsi hanteras väl.

Läs mer

Blödning under graviditet – orsaker och när du bör söka vård

Blödning under graviditet är relativt vanligt, särskilt under de första veckorna. I de flesta fall är blödningen ofarlig och påverkar inte graviditeten negativt. Det är ändå viktigt att känna till skillnaden mellan harmlösa blödningar och de som kräver snabb medicinsk bedömning.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök