Lästid: 3 minuter

Uppdaterad: 2025-10-10

Gikt: Symtom, orsaker och hur blodprov kan hjälpa dig

Gikt är en vanlig ledsjukdom som orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra i blodet. Den kan ge plötslig och smärtsam ledinflammation, ofta i stortån. Werlabs erbjuder blodprov som mäter urinsyra och andra relevanta markörer, vilket kan hjälpa dig att upptäcka risk i tid, följa upp behandling och göra livsstilsförändringar. Genom att testa regelbundet och kombinera resultaten med hälsosamma vanor kan du minska risken för nya anfall och förbättra din livskvalitet.

Vad är gikt?

Gikt är en form av artrit (ledinflammation) som orsakas av att urinsyra kristalliseras i lederna. När halterna av urinsyra i blodet blir för höga kan små, nålliknande kristaller bildas och orsaka en kraftig inflammatorisk reaktion i leden. Detta leder ofta till svullnad, rodnad, värme och mycket stark smärta.

Symtom och tecken att vara uppmärksam på

Ett giktanfall startar ofta plötsligt, ofta på natten, och når maximal smärta inom 12–24 timmar. Vanliga tecken:

  • Kraftig smärta i en led, ofta stortåns basled.

  • Rodnad, värme och svullnad i området.

  • Stelhet och känslighet även vid lätt beröring.

  • Ibland feber och allmän sjukdomskänsla vid kraftiga anfall.

Varför får man gikt?

Orsaken är förhöjda nivåer av urinsyra i blodet (hyperurikemi). Detta kan bero på:

  • Kost med mycket puriner (rött kött, skaldjur, inälvsmat)

  • Hög alkoholkonsumtion, särskilt öl och sprit

  • Övervikt och metabola syndromet

  • Nedsatt njurfunktion, vilket minskar utsöndringen av urinsyra

  • Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande

  • Ärftliga faktorer

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen baseras på en kombination av symtom, fysisk undersökning och blodprov som mäter urinsyra (urat). I vissa fall analyseras ledvätska för att påvisa uratkristaller.

Vilka hälsomarkörer kan mäta gikt?

Werlabs erbjuder blodprover som kan ge en helhetsbild av gikt och dess bakomliggande orsaker:

  • Urat (urinsyra) – huvudmarkören för att upptäcka och följa hyperurikemi.

  • Kreatinin & eGFR – för att bedöma njurfunktionen, då njursvikt kan ge förhöjd urinsyra.

  • CRP (C-reaktivt protein) – för att upptäcka aktuell inflammation i kroppen.

  • Blodstatus – ger en översikt av blodkroppar och kan indikera om inflammationen påverkar blodbilden.

  • Blodfetter (kolesterol, triglycerider) – då höga blodfetter ofta ses vid metabolt syndrom, vilket ökar risken för gikt.

  • Blodsocker & HbA1c – högt blodsocker/diabetes är en vanlig riskfaktor för gikt.

Genom att analysera dessa markörer tillsammans kan du få en tydligare bild av din hälsosituation och förebygga komplikationer.

Förebyggande och behandling

Behandling av gikt syftar till att lindra akuta anfall och förebygga nya.

Akut behandling: Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kolkicin eller kortison.

Förebyggande:

  • Drick tillräckligt med vatten

  • Begränsa purinrik mat och alkohol

  • Gå ner i vikt om du har övervikt

  • Motionera regelbundet

  • Följ dina urinsyravärden

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskad av: Omid Hajimirsadeghi, legitimerad läkare, Werlabs