Kortisol och dygnsrytm - varför spelar tidpunkten roll?

Vad är dygnsrytm?

Dygnsrytmen är en biologisk rytm på ungefär 24 timmar som hjälper kroppen att anpassa olika funktioner efter dag och natt.

Den centrala biologiska klockan finns i hjärnans suprachiasmatiska kärna, SCN, och synkroniseras framför allt av ljus och mörker.

Dygnsrytmen påverkar bland annat:

• sömn och vakenhet

• hormonfrisättning

• kroppstemperatur

• ämnesomsättning

• flera funktioner i immunförsvaret

Kortisol är ett av hormonerna som uppvisar en tydlig dygnsvariation.

Hur varierar kortisol under dygnet?

Kortisolnivån börjar normalt stiga under de senare delarna av natten och är hög kring morgonen. Därefter sjunker nivån gradvis under dagen och är vanligtvis lägre under kvällen och delar av natten.

Detta mönster är en normal del av kroppens fysiologi.

Det innebär också att det inte finns ett enda kortisolvärde som kan bedömas oberoende av när på dygnet provet togs.

För mer information om själva markören kan du läsa om kortisol, höga och låga värden och provtagning.

Vad är cortisol awakening response?

Cortisol awakening response, ofta förkortat CAR, är den ökning av kortisol som hos många sker under ungefär de första 30-45 minuterna efter uppvaknandet.

Den ska skiljas från kortisolets övergripande dygnsrytm. Kortisolnivån har redan börjat stiga före uppvaknandet, medan CAR beskriver den ytterligare förändring som sker efter att man vaknat.

Hur stor denna respons är varierar mellan individer och kan påverkas av flera faktorer.

Det är därför för förenklat att säga att en "stark morgontopp" automatiskt betyder att man är pigg och välmående eller att en mindre uttalad respons förklarar morgontrötthet.

Varför är tidpunkten viktig när kortisol mäts?

Eftersom kortisol varierar naturligt under dygnet måste tidpunkten för provtagningen vägas in när resultatet bedöms. Ett kortisolvärde kan alltså inte tolkas på samma sätt oavsett om provet är taget på morgonen eller senare under dagen.

Även andra faktorer kan påverka resultatet, exempelvis:

• läkemedel

• akut sjukdom

• fysisk aktivitet

• sömn och dygnsrytm

• graviditet och östrogenbehandling

• fysisk och psykisk belastning

Referensintervall och tolkning behöver därför anpassas efter analysmetod, provtagningstid och den medicinska frågeställningen.

Betyder högt kortisol på morgonen att något är fel?

Inte nödvändigtvis. Kortisol är normalt högre på morgonen än senare under dagen. Ett högre morgonvärde ska därför inte automatiskt tolkas som "för mycket stress" eller sjukligt högt kortisol. På motsvarande sätt behöver ett enskilt värde bedömas utifrån provtagningstid, laboratoriets referensintervall och varför provet togs.

Om du söker information om förhöjt kortisol kan du läsa högt kortisol - symtom, orsaker och vad ett prov kan visa.

Kan stress förändra kortisolets dygnsrytm?

Stress kan påverka HPA-axeln och kortisolutsöndringen, men sambandet är mer komplext än att långvarig stress alltid ger högt kortisol på kvällen eller lågt kortisol på morgonen.

Kortisol påverkas av typen av belastning, hur länge den pågår, sömn, tid på dygnet och individuella faktorer. Studier av långvarig stress kan därför visa olika förändringar i kortisolmönstret hos olika grupper.

Det går inte att avgöra hur en persons kortisolkurva ser ut enbart utifrån att personen känner sig stressad.

Läs mer om kortisol och kroppens stressrespons.

Hur hänger kortisol och sömn ihop?

Kortisol och sömn påverkar varandra och är båda nära kopplade till dygnsrytmen. Kortisolnivån är normalt relativt låg under delar av natten och börjar sedan öka inför morgonen. Samtidigt påverkas sömn och vakenhet av många andra biologiska system. Sömnbrist, förändrade sovtider och skiftarbete kan påverka kroppens dygnsreglering. Omvänt kan stress och andra faktorer göra det svårare att sova. Det betyder däremot inte att insomningssvårigheter visar att kvällskortisolen är för hög eller att morgontrötthet visar att kortisolet är för lågt.

Läs mer om kortisol och sömn.

Kortisol och melatonin har olika dygnsmönster

Både kortisol och melatonin är kopplade till kroppens dygnsrytm, men de regleras genom olika system och har olika funktioner. Melatonin ökar normalt på kvällen under mörka förhållanden och bidrar till kroppens biologiska signal om natt. Kortisol har ett annat dygnsmönster och ökar normalt inför morgonen. Det är därför förenklat att beskriva dem som två hormoner som enbart "motverkar" varandra. Ljus är en särskilt viktig signal för kroppens centrala biologiska klocka och påverkar därigenom flera dygnsreglerade processer.

Kan morgontrötthet betyda lågt kortisol?

Morgontrötthet kan ha många orsaker och kan inte användas för att avgöra om kortisol är lågt.

Detsamma gäller:

• behov av kaffe på morgonen

• energidippar under dagen

• dålig återhämtning

• låg stresstolerans

• svårigheter att vakna

Sådana besvär är ospecifika och säger inte hur kortisolnivån ser ut.

Medicinsk kortisolbrist, exempelvis vid binjurebarksvikt, är något annat än att vara trött eller ha svårt att komma igång på morgonen och behöver utredas utifrån en medicinsk helhetsbild.

Kan kvällsoro eller sömnproblem betyda högt kortisol?

Inte heller det går att avgöra utifrån symtom. Kortisol kan påverkas av stress och sömn, men insomningssvårigheter, rastlöshet eller känslan av att vara "uppvarvad" har många möjliga orsaker. Det är därför inte tillförlitligt att använda sådana symtom för att dra slutsatsen att kortisol är för högt på kvällen.

Hur kan man stödja en stabil dygnsrytm?

Flera vanor kan bidra till en stabil sömn- och dygnsrytm. Exempel är:

• regelbundna sov- och uppstigningstider

• dagsljus under dagen, särskilt på morgonen

• regelbunden fysisk aktivitet

• att begränsa starkt ljus sent på kvällen

• att skapa förutsättningar för tillräcklig sömn

Detta är goda vanor för dygnsrytm och sömn generellt.

För mer praktiska råd kan du läsa hur man kan påverka stress och kortisol genom levnadsvanor.

Kan ett kortisolprov visa om dygnsrytmen är rubbad?

Ett enstaka blodprov visar kortisolnivån vid ett visst provtagningstillfälle. Det ger inte i sig en fullständig bild av hur kortisol varierar under hela dygnet.

Vilken provtagning som är relevant beror på den medicinska frågeställningen. Vid utredning av olika sjukdomar i kortisolproduktionen kan vården använda olika typer av prov och funktionstester.

Ett kortisolprov ska därför inte användas som ett generellt test för att avgöra om trötthet, sömnproblem eller stress beror på en "rubbad kortisolrytm".

Läs mer om hur ett kortisolvärde tolkas.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du har långvariga sömnproblem, uttalad eller nytillkommen trötthet eller andra besvär som påverkar din vardag.

Sådana symtom kan ha många orsaker. En medicinsk bedömning bör därför utgå från hela symtombilden snarare än antagandet att besvären orsakas av kortisol.

Sammanfattning

Kortisol följer en tydlig dygnsrytm. Nivån är normalt högre kring morgonen och sjunker under dagen för att vara lägre under kvällen och delar av natten.

Tidpunkten för provtagningen är därför viktig när ett kortisolvärde ska tolkas. Kortisol påverkas samtidigt av flera andra faktorer, och ett enskilt värde visar inte hur hormonet varierar under hela dygnet.

Morgontrötthet, sömnproblem eller känslan av att vara uppvarvad på kvällen kan inte användas för att avgöra om kortisol är för lågt eller för högt vid en viss tidpunkt.