Högt kortisol - symtom, orsaker och vad ett prov kan visa

Vad innebär högt kortisol?

Kortisol bildas i binjurebarken och produktionen regleras via hypotalamus och hypofysen i hjärnan. Hormonet har flera viktiga uppgifter och är nödvändigt för att kroppen ska fungera normalt.

Kortisolnivån är inte konstant. Den varierar naturligt under dygnet och kan också förändras vid exempelvis fysisk aktivitet, akut sjukdom och psykisk eller fysisk belastning.

Ett tillfälligt förhöjt kortisolvärde behöver därför inte innebära sjukdom.

När man medicinskt talar om sjukligt förhöjd kortisolproduktion handlar det om en annan situation, där kroppen exponeras för för mycket kortisol under längre tid.

Vill du läsa mer om hormonet som markör och hur ett provresultat bedöms? Läs mer om kortisol och hur ett kortisolvärde tolkas.

Vilka symtom kan förekomma vid långvarigt högt kortisol?

Det är viktigt att skilja mellan ospecifika symtom som ofta tillskrivs "högt kortisol" på nätet och den symtombild som kan förekomma vid verklig, långvarig överexponering för kortisol.

Vid Cushings syndrom kan symtom och kliniska tecken bland annat omfatta:

• förändrad fettfördelning med ökad fettansamling centralt på kroppen

• rundare ansiktsform

• muskelsvaghet, särskilt i armar och ben

• tunn och skör hud

• lätt att få blåmärken

• breda rödvioletta hudbristningar

• högt blodtryck

• påverkan på blodsocker

• minskad bentäthet

• psykiska symtom och förändrat stämningsläge

Alla får inte samma symtom, och flera av dessa besvär kan också förekomma av helt andra orsaker.

Det är därför kombinationen av symtom och kliniska fynd, hur de har utvecklats och den medicinska helhetsbilden som avgör om vidare utredning är motiverad.

Hur vet man om man har högt kortisol?

Det går inte att veta om kortisol är för högt enbart utifrån symtom.

Trötthet, sömnsvårigheter, oro, viktförändringar och koncentrationssvårigheter är ospecifika besvär. De förekommer vid många olika tillstånd och även hos personer utan någon sjukdom i kortisolproduktionen.

Därför är det inte tillförlitligt att försöka diagnostisera "högt kortisol" genom en lista över vanliga symtom.

Det är också viktigt att skilja mellan att kortisol tillfälligt stiger, vilket är en normal fysiologisk reaktion, och att kroppen har patologiskt förhöjd kortisolexponering under längre tid.

Kan stress ge högt kortisol?

Kortisol är en del av kroppens stressystem och utsöndringen kan öka vid både fysisk och psykisk belastning. Det är en normal fysiologisk reaktion som bland annat hjälper kroppen att mobilisera energi.

Sambandet mellan långvarig psykisk stress och kortisol är däremot mer komplext än att "mer stress alltid ger mer kortisol". Kortisol regleras genom HPA-axeln och påverkas av bland annat dygnsrytm, sömn, fysisk aktivitet, sjukdom och individuella faktorer.

Långvarig stress ska därför inte likställas med en sjukdom som orsakar patologisk överproduktion av kortisol.

Läs mer om kortisol och kroppens stressrespons.

Är trötthet ett symtom på högt kortisol?

Trötthet kan förekomma vid många olika sjukdomar och tillstånd, men trötthet i sig visar inte att kortisolnivån är för hög.

Detsamma gäller exempelvis sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och en känsla av att vara stressad. Dessa symtom är inte tillräckligt specifika för att avgöra hur kroppens kortisolproduktion fungerar.

Om du har ihållande trötthet behöver orsaken därför bedömas bredare än enbart utifrån kortisol.

Kan högt kortisol orsaka viktuppgång?

Vid Cushings syndrom kan långvarig överexponering för kortisol påverka kroppens fettfördelning och bidra till ökad central fettansamling.

Det betyder däremot inte att bukfett eller viktuppgång hos en i övrigt frisk person visar att kortisol är för högt. Kroppsvikt och fettfördelning påverkas av många faktorer, bland annat ålder, genetik, energiintag, fysisk aktivitet, sömn och andra hälsotillstånd.

Har kvinnor andra symtom vid högt kortisol?

De grundläggande effekterna av långvarigt förhöjd kortisolexponering är inte begränsade till ett visst kön.

Vid Cushings syndrom kan kvinnor bland annat få menstruationsförändringar och ibland ökad hårväxt. Men vanliga besvär som trötthet, sömnproblem, viktuppgång eller stress kan inte användas för att avgöra om en kvinna har högt kortisol.

Det krävs därför samma princip som vid annan misstanke om kortisolöverskott: symtom och kliniska fynd behöver bedömas samlat och vid befogad misstanke följas av riktad medicinsk utredning.

Vad kan orsaka långvarigt förhöjda kortisolnivåer?

Cushings syndrom innebär att kroppen under längre tid exponeras för för mycket kortisol.

En vanlig orsak till Cushing-liknande påverkan är behandling med glukokortikoider, till exempel kortisonläkemedel.

När kroppen själv producerar för mycket kortisol kan orsaken finnas i olika delar av hormonsystemet. Det kan exempelvis handla om förändringar i hypofysen eller binjurarna. När ett ACTH-producerande hypofysadenom orsakar kortisolöverskott kallas tillståndet Cushings sjukdom.

Cushings syndrom är ovanligt och ska inte förväxlas med den normala kortisolökning som kan ske vid tillfällig stress eller fysisk belastning.

Kan man mäta om kortisol är för högt?

Kortisol kan mätas, men utredning av misstänkt kortisolöverskott är mer komplicerad än att kontrollera ett enstaka kortisolvärde.

Ett vanligt serumkortisol taget vid en enstaka tidpunkt används inte ensamt för att diagnostisera Cushings syndrom. Vid klinisk misstanke kan vården använda särskilda undersökningar, exempelvis mätning av fritt kortisol i dygnsurin, sent salivkortisol eller dexametasonhämningstest.

Vilka undersökningar som är lämpliga beror på den medicinska frågeställningen.

För information om själva markören, dygnsvariation och faktorer som påverkar provresultatet, läs vad ett kortisolvärde kan visa.

Vill du läsa om Werlabs provtagning finns information om Kortisolprov.

Varför spelar tiden på dygnet roll?

Kortisol följer en tydlig dygnsrytm. Nivåerna är normalt högre på morgonen och lägre senare under dagen och natten.

Det innebär att ett kortisolvärde måste bedömas med hänsyn till när provet togs. Även sömnmönster och andra faktorer kan påverka dygnsrytmen.

Läs mer om kortisol, dygnsrytm och varför timing vid provtagning är viktig.

Behöver man sänka kortisol?

Kortisol är inte ett skadligt ämne som kroppen behöver "detoxa" eller hålla så lågt som möjligt. Hormonet är livsviktigt och behövs för flera normala kroppsfunktioner.

Om någon har ett medicinskt tillstånd med patologiskt förhöjd kortisolproduktion behöver orsaken utredas och behandlas inom sjukvården. Det är något annat än att arbeta med återhämtning och levnadsvanor vid vardagsstress.

För den senare frågan kan du läsa mer om vad som faktiskt kan påverka kortisol i vardagen.

När bör du kontakta vården?

Kontakta vården om du har flera nytillkomna eller tilltagande symtom som tillsammans skulle kunna tala för kortisolöverskott, särskilt om du samtidigt utvecklar exempelvis tydlig muskelsvaghet, lätt får blåmärken, får breda rödvioletta hudbristningar eller andra uttalade kroppsliga förändringar.

Du bör också kontakta vården om du har ihållande besvär som påverkar din vardag, även om symtomen inte specifikt talar för högt kortisol. Det kan finnas många andra orsaker som behöver bedömas.