Kortisol och stress - så fungerar kroppens stressrespons

Vad är kortisol?

Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken. Hormonet har flera funktioner och är nödvändigt även när kroppen inte befinner sig i en stressituation.

Kortisol bidrar bland annat till att:

• reglera tillgången till energi och blodsocker

• påverka omsättningen av fett och protein

• bidra till regleringen av blodtrycket

• påverka immunförsvaret och inflammatoriska processer

• hjälpa kroppen att anpassa sig till fysisk och psykisk belastning

Vill du läsa mer om kortisol som hälsomarkör, höga och låga värden och provtagning? Läs mer om kortisol och hur ett kortisolvärde tolkas.

Vad händer med kortisol när du blir stressad?

När hjärnan uppfattar en situation som belastande aktiveras flera system i kroppen. Ett av dem är HPA-axeln, som består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Signaler mellan dessa delar leder till att binjurebarken frisätter kortisol. Kortisol bidrar då till kroppens anpassning genom att bland annat påverka energitillgång, cirkulation och immunfunktion.

Detta är inte något negativt i sig. Stressresponsen är en normal del av kroppens fysiologi och hjälper oss att hantera olika former av belastning. När belastningen förändras regleras också stressystemets aktivitet genom återkoppling mellan kortisol, hjärnan och binjurarna.

Är kortisol samma sak som stress?

Nej. Kortisol är ett hormon, medan stress är kroppens och hjärnans respons på krav eller belastning.

Kortisol är en del av stressresponsen, men stressystemet omfattar betydligt mer än ett enda hormon. Bland annat deltar det autonoma nervsystemet och signalämnen som adrenalin och noradrenalin. Det innebär också att ett kortisolvärde inte kan användas som ett enkelt mått på hur stressad en person är. Två personer som upplever liknande stress kan ha olika fysiologiska reaktioner, och kortisol påverkas samtidigt av många andra faktorer.

Vad händer med kortisol vid långvarig stress?

Här behöver sambandet nyanseras.

Vid akut stress kan kortisol öka. Vid långvarig stress är regleringen mer komplex och påverkas bland annat av typen av belastning, hur länge den pågår, sömn, tid på dygnet och individuella faktorer. Det är därför missvisande att utgå från att en person som upplever långvarig stress alltid har ett konstant förhöjt kortisol.

Forskning om långvarig stress undersöker bland annat förändringar i HPA-axelns reglering och hur kortisol utsöndras över tid. Resultaten kan variera mellan olika typer av stress och mellan individer. Därför bör besvär som uppstår vid långvarig stress inte automatiskt förklaras med "för högt kortisol".

Vilka symtom kan stress ge?

Långvarig stress kan ge både psykiska och kroppsliga besvär. Det kan exempelvis handla om:

• sömnsvårigheter

• trötthet

• koncentrationssvårigheter

• irritabilitet eller oro

• muskelspänningar

• huvudvärk

• mag-tarmbesvär

• hjärtklappning

Sådana symtom är inte specifika för kortisol och kan ha många andra orsaker.

Att uppleva flera av dem innebär därför inte att du har för högt kortisol.

Om du i stället söker information om tecken på verklig långvarig överexponering för kortisol kan du läsa högt kortisol - symtom, orsaker och vad ett prov kan visa.

Hur påverkar dygnsrytmen kortisol?

Kortisol styrs inte bara av stress. Hormonet har en tydlig dygnsrytm.

Nivåerna är normalt högre på morgonen och sjunker under dagen för att vara lägre under kvällen och natten. Dygnsrytmen är en viktig anledning till att ett kortisolvärde måste bedömas utifrån när provet togs.

Sömn och dygnsrytm samspelar också med kroppens stressystem, vilket gör sambandet mer komplext än att dålig sömn automatiskt skulle innebära "för högt kortisol".

Läs mer om kortisol, dygnsrytm och varför tiden för provtagning spelar roll.

Hur påverkar träning kortisol?

Fysisk aktivitet är en form av fysisk belastning och kan tillfälligt öka kortisolnivån. Hur stor responsen blir påverkas bland annat av träningens intensitet och varaktighet.

Det innebär inte att en kortisolökning vid träning är skadlig. Den är en del av kroppens normala anpassning till fysisk aktivitet.

Träning har samtidigt många positiva effekter på hälsan, och en tillfällig förändring av kortisol ska inte tolkas isolerat från dessa effekter.

Läs mer om hur träning påverkar kortisol och kroppens återhämtning.

Hur hänger kortisol och sömn ihop?

Kortisol och sömn är kopplade till kroppens dygnsreglering. Normalt är kortisolnivån låg under delar av natten och ökar inför och efter uppvaknandet. Sömnbrist och förändrade sovtider kan påverka kroppens stressystem, samtidigt som stress kan göra det svårare att sova. Sambandet går alltså åt båda hållen. Däremot går det inte att dra slutsatsen att exempelvis nattliga uppvaknanden, dålig sömn eller att vakna stressad beror på ett specifikt kortisolmönster.

Läs mer om sambandet mellan kortisol och sömn.

Kan ett kortisolprov visa om du är stressad?

Nej. Ett enskilt kortisolprov kan inte avgöra hur stressad en person är.

Kortisol varierar naturligt över dygnet och påverkas av bland annat:

• tidpunkten för provtagningen

• sömn och dygnsrytm

• fysisk aktivitet

• akut sjukdom

• vissa läkemedel

• fysisk och psykisk belastning

Ett blodprov ger därför information om kortisolnivån vid provtagningstillfället, men är inte ett generellt test för psykisk eller långvarig stress. Kortisolprov används framför allt när det finns en medicinsk frågeställning kring kroppens kortisolproduktion eller reglering.

Läs mer om vad ett kortisolvärde kan visa och hur det tolkas.

Är högt kortisol samma sak som att vara stressad?

Nej.

Kortisol kan förändras vid stress, men medicinska tillstånd med långvarig överexponering för kortisol är något annat än vardagsstress eller långvarig psykisk belastning.

Cushings syndrom är ett ovanligt tillstånd där kroppen exponeras för för mycket kortisol under längre tid. Det kan bero på kroppens egen hormonproduktion eller på behandling med glukokortikoider.

Det ska inte likställas med att känna sig stressad.

Läs mer om symtom och orsaker vid långvarigt högt kortisol.

Kan man påverka kroppens stressrespons?

Återhämtning, sömn, fysisk aktivitet och andra levnadsvanor är viktiga för hälsan och kan påverka hur vi reagerar på och återhämtar oss från belastning. Men målet är inte att hålla kortisol så lågt som möjligt. Kortisol är ett nödvändigt hormon vars nivå naturligt varierar. Det är därför mer relevant att arbeta med den samlade belastningen och återhämtningen än att försöka "optimera" ett enskilt hormonvärde.

Läs mer om hur man kan påverka kortisol och stress i vardagen.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om stressrelaterade besvär är långvariga, förvärras eller påverkar din vardag och funktion. Det gäller exempelvis uttalade sömnproblem, ihållande trötthet, psykiska besvär eller andra kroppsliga symtom som inte går över.

En medicinsk bedömning kan hjälpa till att värdera helheten och vid behov undersöka andra möjliga orsaker till symtomen.

Sammanfattning

Kortisol är ett livsviktigt hormon och en del av kroppens normala stressrespons. Vid akut belastning kan kortisolnivån öka för att hjälpa kroppen att anpassa sig.

Sambandet mellan långvarig stress och kortisol är däremot komplext. Långvarig stress innebär inte automatiskt att kortisol är konstant förhöjt, och vanliga stressymtom kan inte användas för att avgöra kortisolnivån. Kortisol är därför en del av kroppens stressystem, men inte ett enkelt mått på hur stressad du är.