Hur påverkar snus hälsan? Skillnader mellan olika sorters snus

Vad är snus?

Snus är en produkt som placeras under läppen, där ämnen från snuset tas upp genom munslemhinnan. I Sverige används framför allt två huvudtyper: tobakssnus och nikotinsnus, där det senare ofta kallas vitt snus.

Den viktigaste gemensamma nämnaren är vanligtvis nikotin. Nikotin är ett starkt beroendeframkallande ämne som påverkar nervsystemet och kan ge kortvariga förändringar i bland annat puls och blodtryck.

Hur mycket nikotin man får i sig beror bland annat på produktens nikotinhalt, hur länge snuset ligger under läppen och hur ofta det används. Nikotinhalten kan skilja sig betydligt mellan olika produkter.

Vilka olika typer av snus finns?

Det är framför allt viktigt att skilja mellan tobakssnus och tobaksfritt nikotinsnus, eftersom innehållet och kunskapen om deras långsiktiga hälsoeffekter skiljer sig.

Tobakssnus

Traditionellt svenskt snus innehåller tobak och nikotin. Det finns både som lössnus och portionssnus.

Förutom nikotin innehåller tobakssnus olika ämnen som kommer från tobaken eller uppstår vid tillverkningen. Det kan bland annat handla om tobakspecifika nitrosaminer, metaller och andra kemiska ämnen.

Eftersom tobakssnus har använts under lång tid finns betydligt mer forskning om dess långsiktiga hälsoeffekter än om nyare nikotinprodukter.

Vitt snus eller nikotinsnus

Vitt snus innehåller inte tobaksblad. Produkterna består vanligtvis av växtfibrer med tillsatt nikotin samt exempelvis smakämnen, sötningsmedel och pH-reglerande ämnen.

Att produkten är tobaksfri innebär däremot inte att den är nikotinfri eller riskfri. Nikotinhalten varierar mellan produkter och kan vara hög.

Vitt snus är dessutom en relativt ny produkt. Därför finns ännu inte lika omfattande forskning om långtidseffekterna som för traditionellt tobakssnus. Frånvaro av långvariga studier innebär inte att långsiktiga hälsorisker kan uteslutas.

Lössnus och portionssnus

Lössnus och portionssnus är främst olika sätt att använda tobakssnus. Lössnus formas av användaren själv medan portionssnus kommer i färdiga portionspåsar.

Ur hälsoperspektiv är det framför allt innehållet, nikotinhalten och användningsmönstret som är relevant snarare än om snuset är löst eller portionsförpackat.

Hur påverkar nikotin kroppen?

Nikotin tas snabbt upp genom munslemhinnan och når därefter blodcirkulationen och hjärnan. Där binder nikotin till särskilda receptorer och påverkar flera signalsystem.

Det kan bland annat göra att:

• pulsen ökar

• blodtrycket tillfälligt stiger

• blodkärlen påverkas

• stresshormoner frisätts

• hjärnans belöningssystem aktiveras.

Effekterna bidrar också till att nikotin kan skapa ett starkt beroende. När kroppen vänjer sig vid regelbunden tillförsel kan frånvaro av nikotin ge abstinenssymtom som sug, irritation, rastlöshet och koncentrationssvårigheter.

Hur påverkar snus hjärta och blodkärl?

Nikotin aktiverar det sympatiska nervsystemet och kan tillfälligt öka både puls och blodtryck. Snusning kan också påverka blodkärlens förmåga att vidgas.

Forskningen kring de långsiktiga effekterna är mer komplex. Snus innebär inte samma exponering för förbränningsprodukter som cigarettrökning och riskerna ska därför inte likställas med rökning.

Det finns däremot forskning som talar för att personer som använder tobakssnus kan ha en ökad risk för vissa negativa hjärt-kärlutfall. Därför bör snus inte betraktas som en riskfri nikotinprodukt.

Kan snus påverka blodsockret?

Forskning har visat ett samband mellan hög konsumtion av tobakssnus och ökad risk för typ 2-diabetes. En möjlig förklaring är nikotinets påverkan på bland annat insulinets funktion och kroppens ämnesomsättning.

Det betyder inte att alla som snusar utvecklar diabetes. Typ 2-diabetes påverkas av många faktorer, där exempelvis ärftlighet,kroppssammansättning, fysisk aktivitet, kost och andra levnadsvanor spelar betydande roller.

Sambandet är ändå relevant eftersom det visar att snusets effekter inte är begränsade till munnen eller hjärt-kärlsystemet.

Hur påverkar snus munnen?

Eftersom snuset ligger direkt mot munslemhinnan kan regelbunden användning ge lokala förändringar där prillan vanligtvis placeras.

Tobakssnus kan bland annat orsaka förändringar i slemhinnan och påverka tandköttet. Långvarig användning på samma plats kan bidra till att tandköttet drar sig tillbaka.

Även nikotinsnus ligger i direkt kontakt med slemhinnan. Forskningen om dess långsiktiga effekter på munhälsan är dock betydligt mer begränsad.

Är vitt snus bättre för hälsan än vanligt snus?

Vitt snus innehåller inte tobak och innebär därför inte exakt samma exponering för tobaksrelaterade ämnen som traditionellt snus.

Men det går inte att dra slutsatsen att vitt snus är ofarligt.

Produkterna innehåller vanligtvis nikotin, ibland i höga koncentrationer. Nikotin är beroendeframkallande och påverkar bland annat hjärt-kärlsystemet. Eftersom vitt snus har funnits under betydligt kortare tid saknas dessutom fortfarande tillräcklig forskning för att säkert bedöma flera möjliga långtidseffekter.

För den som inte använder nikotin finns därför ingen hälsomässig anledning att börja använda vitt snus.

Hur påverkar snus graviditet?

Nikotin kan passera moderkakan och nå fostret. Snusning undergraviditet har kopplats till ökad risk för bland annat för tidig födsel och andra graviditetskomplikationer.

Det gäller även nikotinprodukter utan tobak eftersom nikotinet i sig kan påverka fostrets utveckling.

Den som är gravid eller planerar graviditet rekommenderas därför att undvika nikotinprodukter.

Är snus mindre skadligt än cigaretter?

Generellt är cigarettrökning betydligt mer skadlig än användning av svenskt snus. Vid rökning förbränns tobak och användaren exponeras för ett stort antal giftiga och cancerframkallande ämnen som bland annat ökar risken för cancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom.

Det innebär däremot inte att snus är hälsosamt.

Ett mer korrekt sätt att beskriva skillnaden är därför att snus och cigaretter har olika riskprofiler och att rökning generellt medför betydligt större hälsorisker – samtidigt som snus fortfarande innebär hälsorisker och risk för nikotinberoende.

Kan snus påverka blodprover?

Nikotinets effekter på kroppen innebär att regelbunden snusning kan vara relevant när man bedömer vissa hälsomarkörer, framför allt sådana som är kopplade till hjärt-kärlhälsa och ämnesomsättning.

Ett enskilt blodprov kan däremot inte visa om någon snusar eller avgöra hur mycket snusningen påverkar den individuella hälsan.

Blodtryck, blodfetter, blodsocker och andra hälsomarkörer behöver istället bedömas tillsammans med exempelvis ålder, ärftlighet, kroppssammansättning, läkemedel och övriga levnadsvanor.

Vad händer när man slutar snusa?

När nikotintillförseln upphör kan abstinens uppstå. Vanliga besvär är nikotinsug, irritation, rastlöshet, koncentrationssvårigheter och förändrad aptit.

Besvären är ofta tydligast under den första tiden och minskar successivt när kroppen vänjer sig vid att inte få nikotin.

Att sluta snusa innebär samtidigt att den återkommande nikotinexponeringen upphör. För den som vill minska sina nikotinrelaterade hälsorisker är det därför bättre att sluta helt än att enbart byta från en nikotinprodukt till en annan.