
BMI, övervikt och fetma – vad siffrorna egentligen betyder
Lästid: 3 minuter
Publicerad: 2026-06-15
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
BMI används världen över som ett enkelt verktyg för att bedöma om en person har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma. Samtidigt väcker BMI många frågor. Hur tillförlitligt är måttet? Vad säger det om hälsan? Och kan man vara frisk trots ett högt BMI? Här går vi igenom vad BMI är, hur övervikt och fetma definieras samt varför BMI bör ses som en del av en större helhetsbedömning av hälsa.
Sammanfattning
BMI, Body Mass Index, är ett mått som relaterar kroppsvikt till längd. Det används för att klassificera undervikt, normalvikt, övervikt och fetma på befolkningsnivå. Ett BMI mellan 25 och 29,9 klassas som övervikt och BMI 30 eller högre som fetma. BMI är användbart som screeningverktyg men säger inte allt om hälsan eftersom det inte skiljer mellan fettmassa och muskelmassa. Midjemått, blodprover, blodtryck och levnadsvanor är också viktiga faktorer att ta hänsyn till.
Vad är BMI?
BMI står för Body Mass Index och är ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat.
Formeln ser ut så här:
BMI = vikt (kg) / längd² (m)
En person som väger 75 kilo och är 1,75 meter lång får ett BMI på 24,5.
BMI utvecklades som ett statistiskt verktyg för att identifiera viktrelaterade hälsorisker i större grupper. Idag används det inom sjukvård, forskning och folkhälsoarbete över hela världen.
Hur klassificeras BMI?
Världshälsoorganisationen (WHO) använder följande klassificering för vuxna:
Undervikt: BMI under 18,5
Normalvikt: BMI 18,5–24,9
Övervikt: BMI 25–29,9
Fetma grad 1: BMI 30–34,9
Fetma grad 2: BMI 35–39,9
Fetma grad 3: BMI 40 eller högre
Klassificeringen används för att uppskatta risken för olika hälsotillstånd på gruppnivå.
Vad är skillnaden mellan övervikt och fetma?
Övervikt och fetma definieras utifrån BMI, men de innebär olika nivåer av hälsorisk.
Övervikt innebär ett BMI mellan 25 och 29,9. Fetma innebär ett BMI på 30 eller högre.
Generellt ökar risken för flera sjukdomar successivt i takt med att BMI stiger, särskilt när det kombineras med ökad mängd bukfett.
Det är dock viktigt att komma ihåg att hälsa är mer komplext än en enskild siffra. Två personer med samma BMI kan ha helt olika hälsostatus beroende på kroppssammansättning, fysisk aktivitet, blodtryck, blodfetter och andra faktorer.
Vilka hälsorisker är kopplade till fetma?
Forskning visar att fetma kan öka risken för flera sjukdomar och hälsotillstånd.
Exempel inkluderar:
högt blodtryck
sömnapné
artros
vissa cancerformer
Risken varierar dock mellan individer. Genetik, levnadsvanor, ålder och fettfördelning spelar också stor roll.
BMI säger inte allt om hälsan
Trots att BMI är ett användbart verktyg har det flera begränsningar.
BMI mäter inte:
kroppsfettets fördelning
muskelmassa
benmassa
fysisk kondition
metabola hälsomarkörer
En vältränad person med mycket muskler kan exempelvis ha ett BMI som klassas som övervikt trots att kroppsfettprocenten är låg.
Samtidigt kan en person med normalt BMI ha en hög andel kroppsfett och förhöjd risk för vissa sjukdomar.
Därför bör BMI alltid tolkas tillsammans med andra hälsomått.
Varför är bukfett viktigt?
Var kroppsfettet sitter har stor betydelse för hälsan.
Fett som lagras runt de inre organen i buken, så kallat visceralt fett, är starkare kopplat till hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar än fett som lagras på exempelvis höfter eller lår.
Därför används ofta midjemått som ett komplement till BMI.
Ett förhöjt midjemått kan vara en signal om ökad hälsorisk även om BMI ligger inom normalintervallet.
Vilka andra hälsomarkörer är viktiga?
För att få en mer komplett bild av hälsan kan flera faktorer behöva bedömas samtidigt.
Exempel på viktiga hälsomarkörer och hälsokontroller är:
blodtryck
blodsocker
HbA1c
kolesterolvärden
triglycerider
levervärden
inflammationsmarkörer
fysisk aktivitetsnivå
sömn
levnadsvanor
Det är därför blodprover och hälsokontroller ofta kan ge mer information än vikten ensam.
Vad påverkar kroppsvikten?
Kroppsvikt påverkas av en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Några exempel är:
genetik
aptitreglering
sömn
stress
fysisk aktivitet
kostvanor
läkemedel
ålder
Viktreglering är därför betydligt mer komplex än enbart balansen mellan energiintag och energiförbrukning.
Är det alltid nödvändigt att gå ner i vikt?
Inte alltid.
För vissa personer kan fokus på bättre levnadsvanor ge betydande hälsovinster även om vikten förändras relativt lite.
Forskning visar att förbättrad fysisk aktivitet, bättre kondition, näringsrik kost och god sömn kan förbättra hälsomarkörer oavsett om vikten minskar eller inte.
Målet bör därför ofta vara bättre hälsa snarare än en specifik siffra på vågen.
Hur kan man följa sin hälsa vid övervikt eller fetma?
Om du har övervikt eller fetma kan det vara värdefullt att följa flera olika hälsomarkörer över tid.
Exempel på parametrar som kan ge viktig information är:
blodtryck
kolesterol
blodsocker
HbA1c
levervärden
midjemått
Genom regelbundna hälsokontroller kan du få en bredare bild av hur kroppen mår och vilka områden som eventuellt behöver extra uppmärksamhet.
Vanliga frågor
Vad är ett normalt BMI?
För vuxna definieras normalvikt som ett BMI mellan 18,5 och 24,9 enligt WHO:s klassificering.
När räknas man som överviktig?
Övervikt definieras som ett BMI mellan 25 och 29,9.
När räknas man som att ha fetma?
Fetma definieras som ett BMI på 30 eller högre.
Är BMI ett bra mått på hälsa?
BMI är användbart som ett screeningverktyg men ger inte hela bilden av hälsan. Det bör kompletteras med andra hälsomarkörer och individuella bedömningar.
Kan man vara frisk trots högt BMI?
Ja. Hälsa påverkas av många faktorer. En person med högt BMI kan ha normala blodfetter, normalt blodtryck och god fysisk kondition.
Kan man ha ohälsosamma värden trots normalt BMI?
Ja. Det förekommer att personer med normalt BMI har förhöjda blodfetter, insulinresistens eller andra riskfaktorer.
Är midjemått viktigare än BMI?
Midjemått ger information om bukfett och kan vara ett viktigt komplement till BMI när man bedömer hälsorisker.
Hälsokontroller

Standard
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning av din hälsa.
Pris
0 kr

Kvinna
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på kvinnohälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
1 850 kr

Man
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på manlig hälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
1 850 kr
Fler artiklar (Levnadsvanor)

Biologiska förklaringar till din prestation i träningen
Läs mer

5 vanor som minskar stress och ökar fokus
Läs mer

4 saker du behöver veta om en hälsokontroll via blodprov och dina resultat
Läs mer

Tröttheten visade sig vara en tumör – Lukas blodprov avslöjade ovanlig diagnos
Läs mer

Samuel, 36, levde i åratal med svår trötthet – hälsokontrollen gav äntligen svaren
Läs mer

Ultraprocessad mat: Hur den påverkar din hälsa och dina blodvärden
Läs mer