Sömnhormonerna som styr natten – melatonin, kortisol och serotonin

Vad gör melatonin?

Melatonin är kroppens sömnsignal. Det bildas när ljuset minskar på kvällen och berättar för kroppen att det är dags att varva ner. Melatonin:

• Hjälper dig somna

• Reglerar dygnsrytmen

• Sänker kroppstemperaturen inför nattvilan

• Stödjer återhämtning under natten

Lågt melatonin kan göra att du känner dig pigg sent på kvällen eller får svårt att somna trots trötthet. Skärmljus, oregelbundna sovtider och stress påverkar kroppen att bilda mindre melatonin, och förändrade levnadsvanor kan samtidigt hjälpa till att sänka kortisol naturligt i vardagen.

Vad gör kortisol?

Kortisol är kroppens naturliga vakenhetshormon. Det ska vara högt på morgonen och lågt på kvällen. Om kurvan ser annorlunda ut kan sömnen påverkas. Kortisol:

• Hjälper dig vakna

• Ger fokus och energi under dagen

• Påverkas av stress, träning och kroppens återhämtning

• Ska sjunka inför kvällen för att melatonin ska stiga

Om du har högt kortisol på kvällen kan du känna dig uppvarvad eller få svårt att slappna av, något som ofta hänger ihop med hur kortisol och sömn påverkar varandra vid stress. Om kortisolet är för lågt på morgonen kan du känna dig ovanligt trött eller långsam att komma igång.

Vad gör serotonin?

Serotonin är ett hormon och signalsubstans som påverkar:

• Humör

• Stresshantering

• Matlust

• Dagsenergi

Det är också förstadiet till melatonin. Om serotoninbalansen rubbas kan melatoninproduktionen påverkas, vilket gör att insomningen förändras.

Serotonin påverkas av flera faktorer, bland annat dagsljus, fysisk aktivitet, kost och vitamin D, där levnadsvanor och stressbalans har stor betydelse för kortisolrytmen. Studier visar att låga D-vitaminnivåer kan kopplas till lägre serotoninaktivitet.

Därför kan ett D-vitamintest som mäter 25-hydroxyvitamin D vara värdefullt vid sömnproblem, trötthet eller nedstämdhet.

Varför spelar TSH roll för sömn?

Även andra hormoner än TSH kan bidra till sömnproblem, till exempel progesteron som har en lugnande effekt på nervsystemet.

TSH är inte ett sömnhormon, men sköldkörteln påverkar hela kroppens energiomsättning, puls och temperatur. Sköldkörtel- och TSH-blodprov kan ge viktig information och vid både låg och hög sköldkörtelfunktion kan sömnen påverkas.

Tecken på att TSH kan vara inblandat i sömnproblemen:

• Trötthet trots lång sömn

• Nattliga uppvaknanden

• Hjärtklappning

• Temperaturkänslighet

• Energibrist på dagen

Hur vet man om hormonbalansen påverkar sömnen?

Det kan vara svårt att bedöma på egen hand eftersom symtomen kan överlappa med stress, livsstilsfaktorer eller tillfällig sömnstörning.

En kombination av följande blodprov kan ge viktig information:

• Kortisol – visar stressnivåer och dygnsrytm via blodprov

• TSH – indikerar sköldkörtelns funktion genom TSH-värde i blodprov

• Vitamin D – påverkar serotonin och energi under dagen

Så hänger hormonerna ihop

Förutom deras betydelse för sömn och energi kan hormonerna också påverka ämnesomsättning och vikt, där särskilt kortisol har en viktig roll för vikt och metabolism.

En förenklad förklaring:

Morgon

• Kortisol är högt

• Serotonin stiger i dagsljus

• Melatonin är lågt

Kväll

• Kortisol sjunker

• Serotonin omvandlas till melatonin

• Melatonin stiger och kroppen gör sig redo för sömn

Natt

• Melatonin är högt

• Kortisol är lågt

• Kroppen återhämtar sig

När detta samspel störs kan sömnen bli ytlig, oregelbunden eller svår att styra, och sömn och återhämtning kan då också påverka dina blodvärden.