Kortisol och vikt - kan stress påverka bukfett och viktuppgång?

Vad är kortisol?

Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken och har flera viktiga funktioner i kroppen.

Kortisol bidrar bland annat till att:

• reglera tillgången till energi

• påverka omsättningen av kolhydrater, fett och protein

• bidra till regleringen av blodtrycket

• påverka immunförsvaret och inflammatoriska processer

• hjälpa kroppen att anpassa sig till fysisk och psykisk belastning

Kortisol varierar dessutom naturligt under dygnet och påverkas av flera faktorer. Det är därför missvisande att se kortisol som ett hormon som bör vara så lågt som möjligt.

Läs mer om kortisol, höga och låga värden och provtagning.

Hur påverkar kortisol ämnesomsättningen?

Kortisol hjälper kroppen att säkerställa att energi finns tillgänglig när den behövs. Hormonet påverkar bland annat leverns glukosproduktion och omsättningen av fett och protein. Under exempelvis fysisk belastning eller annan stress är detta en del av kroppens normala anpassning. Att kortisol har metabola funktioner betyder däremot inte att varje tillfällig ökning leder till fettinlagring eller viktuppgång. Det är viktigt att skilja mellan kroppens normala variation i kortisol och långvarigt sjukligt kortisolöverskott.

Kan högt kortisol orsaka viktuppgång?

Vid långvarigt patologiskt kortisolöverskott kan kroppssammansättning och metabolism påverkas. Ett tydligt exempel är Cushings syndrom, där kroppen under längre tid exponeras för för mycket kortisol. Det kan bland annat ge förändrad fettfördelning med ökad central fettansamling, samtidigt som andra symtom och kliniska tecken kan förekomma. Cushings syndrom är dock ovanligt och ska inte likställas med vanlig stress eller vanlig viktuppgång. Att en person går upp i vikt under en stressig period betyder alltså inte att viktuppgången orsakas av sjukligt höga kortisolnivåer.

Läs mer om högt kortisol, symtom och orsaker.

Vad är "kortisolmage"?

"Kortisolmage" är ett populärt uttryck som används för att beskriva ökad fettansamling runt midjan som antas bero på stress eller högt kortisol. Det är däremot inte en medicinsk diagnos.

Bukfett kan påverkas av många faktorer, bland annat:

• ålder

• genetik

• energiintag och matvanor

• fysisk aktivitet

• sömn

• alkohol

• hormonella förändringar

• vissa läkemedel och sjukdomar

Det går därför inte att titta på var fett lagras på kroppen och avgöra om en person har för högt kortisol. Det gäller även om viktökningen har inträffat under en period med mycket stress.

Kan stress göra att man går upp i vikt?

Det kan finnas ett samband, men det ser inte likadant ut för alla. Stress kan påverka beteenden och fysiologiska processer som i sin tur har betydelse för vikten. En stressig period kan exempelvis påverka:

• sömnen

• aptiten och matval

• alkoholvanor

• fysisk aktivitet

• återhämtning

Vissa äter mer under stress, medan andra får minskad aptit. Viktförändringen kan därför gå åt olika håll. Kortisol är en del av kroppens stressrespons, men det är för förenklat att beskriva kortisol som den direkta orsaken till all stressrelaterad viktuppgång.

Läs mer om kortisol och kroppens stressrespons.

Påverkar kortisol blodsocker och insulin?

Kortisol påverkar glukosmetabolismen och kan bland annat bidra till ökad glukostillgänglighet. Vid sjukligt långvarigt kortisolöverskott kan detta bidra till försämrad glukosreglering och ökad risk för bland annat insulinresistens och diabetes. Men detta betyder inte att normala variationer i kortisol eller vardagsstress automatiskt orsakar insulinresistens. Insulinresistens och typ 2-diabetes påverkas av flera faktorer och ska bedömas utifrån etablerade metoder för glukosreglering, inte utifrån antagandet att en person har "för mycket stresshormon".

Påverkar stress aptiten?

Ja, stress kan påverka aptit och matvanor, men responsen varierar mellan individer. En del personer upplever ökad aptit eller större intag av energität mat under perioder av stress. Andra får i stället minskad aptit. Både hjärnans belöningssystem, sömn, levnadsvanor och flera hormonella signaler kan vara involverade. Det är därför mer korrekt att beskriva aptitförändringar vid stress som multifaktoriella än som en direkt effekt av kortisol.

Hur hänger sömn, stress och vikt ihop?

Sömn är ytterligare en del av helheten. Otillräcklig eller störd sömn kan påverka bland annat aptit, energibalans, glukosreglering och möjligheten att vara fysiskt aktiv. Stress kan samtidigt göra det svårare att sova.

Läs mer om kortisol och sömn.

Kan träning påverka kortisol och vikt?

Fysisk aktivitet har flera positiva effekter på hälsan och är viktig för bland annat hjärt-kärlhälsa, muskelmassa och metabol hälsa. Träning kan samtidigt ge en tillfällig ökning av kortisol. Det är en normal fysiologisk reaktion och betyder inte att träningen motverkar viktreglering. Det finns därför ingen anledning att undvika effektiv träning enbart för att den tillfälligt kan höja kortisol.

Läs mer om hur träning påverkar kortisol.

Kan lågt kortisol orsaka viktuppgång?

Vid primär binjurebarksvikt, exempelvis Addisons sjukdom, förekommer i stället ofta symtom som trötthet, svaghet, minskad aptit och viktnedgång. Vanlig trötthet eller låg fysisk ork ska däremot inte användas för att dra slutsatsen att kortisol är lågt.

Kan man gå ner i vikt om man är stressad?

Ja. Stress gör inte viktnedgång fysiologiskt omöjlig genom att kroppen går in i ett särskilt "beredskapsläge" där den vägrar använda lagrad energi.

Däremot kan långvarig stress göra viktreglering svårare för vissa genom exempelvis:

• sämre sömn

• förändrade matvanor

• minskad fysisk aktivitet

• mindre återhämtning

• ökad alkoholkonsumtion hos vissa

Att arbeta med stress och återhämtning kan därför vara relevant för både hälsa och levnadsvanor, även om målet inte är att "sänka kortisol för att bränna fett".

Läs mer om vad du själv kan påverka vid stress och kortisol.

Behöver man testa kortisol vid viktuppgång eller bukfett?

Vanligtvis inte.

Ett kortisolprov är inte ett generellt test för att utreda:

• viktuppgång

• bukfett

• svårigheter att gå ner i vikt

• stressrelaterat ätande

• trötthet i kombination med viktförändring

Om det finns klinisk misstanke om ett tillstånd med onormal kortisolproduktion behöver utredningen anpassas efter den specifika frågeställningen. Vid misstanke om Cushings syndrom används dessutom särskilda diagnostiska metoder. Ett slumpmässigt kortisolvärde i blodet används inte ensamt för att diagnostisera tillståndet.

Läs mer om hur kortisolprov och kortisolvärden tolkas.

När bör viktuppgång bedömas av vården?

Viktförändringar kan ha många orsaker. Det kan vara relevant att kontakta vården om du exempelvis har en tydlig eller snabb oförklarad viktförändring eller om viktförändringen förekommer tillsammans med andra nytillkomna symtom. Om det finns flera mer specifika tecken på långvarigt kortisolöverskott kan det också finnas anledning till medicinsk bedömning. Det är den samlade symtombilden, inte bukfett i sig, som avgör om vidare utredning är relevant.

Sammanfattning

Kortisol påverkar kroppens energiomsättning och långvarigt sjukligt kortisolöverskott kan påverka både fettfördelning och blodsocker. Men vanlig viktuppgång, svårigheter att gå ner i vikt eller ökat bukfett visar inte att kortisol är för högt. Begreppet "kortisolmage" är inte en medicinsk diagnos. Stress kan påverka vikten genom flera olika vägar, exempelvis sömn, aptit, matvanor och fysisk aktivitet. Därför behöver både viktförändringar och misstänkta kortisolavvikelser bedömas i ett bredare sammanhang.