Våra vanligaste kvinnosjukdomar

Kvinnosjukdomar är, i rent medicinsk bemärkelse, detsamma som gynekologiska sjukdomar. Men fler åkommmor än sådana är vanligt förekommande bland kvinnor idag. Till dem hör bland annat övervikt och fetma, fertilitetsproblem, besvär som uppkommer efter en förlossning och olika slags besvär kopplade till menstruation och menopaus. Läs mer om våra vanligaste kvinnoåkommor, och vilka tester som kan hjälpa fler kvinnor till bättre hälsa.

Övervikt

Vi börjar med övervikt och fetma, ett hälsoproblem som ökar i Sverige. Nära hälften av alla Svenskar lider idag av övervikt eller fetma, mellan 2004 och 2013 ökade andelen personer med kraftig övervikt, alltså fetma, från 11-14 procent enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Övervikt är inte bara en riskfaktor för att drabbas av åkommor som hjärt- kärlsjukdom, för kvinnor kan övervikt också påverka fertiliteten negativt. Övervikt och fetma hos kvinnor är också konstaterat som en riskfaktor vid både graviditet och förlossning. Sverige är ett av de europeiska länder där fetman ökar som snabbast. I en rapport som kom förra året konstaterar världshälsoorganisationen WHO att var femte svensk kvinna (och var fjärde man) kommer vara fet om 15 år.

Fertilitetsproblem

Ungefär vart femte par upplever vissa svårigheter med att få barn. Vår livsstil påverkar risken att drabbas av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärtproblem och diabetes. Men samma livsstilsfaktorer är av stor betydelse för möjligheten att bli gravid. Att förändra sin livsstil åt det hälsosammare hållet ökar möjligheterna att bli gravid, samtidigt minskar det risken för negativa konsekvenser för både mamma och barn i framtiden. Ofrivillig barnlöshet skall alltid utredas av medicinsk personal

Förlossningsskador

Det är fortfarande vanligt att kvinnor som föder barn vaginalt drabbas av förlossningsskador. På senare år har det här problemet uppmärksammats och delvis beforskats, på vissa håll i Sverige har kliniska åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemet men Svenska kvinnor toppar fortfarande den europeiska statistiken över förlossningsskador. En undersökning från Sahlgrenska akademien som kom för några år sedan visade att varannan kvinna som fött vaginalt hade svåra komplikationer så lång tid som tjugo år efter förlossningen, bland annat på grund av bristande eftervård. Smärtor, inkontinensvesvär, samlagssmärtor och svårigheter att hålla avföringen är problem som kan uppstå till följd av förlossningsskador, i synnerhet om de inte tas omhand ordentligt av sakkunnig personal sedan de uppstått. Ansvaret att ta hand om skadorna, den så kallade eftervården, är förstås vårdens.

Förlossningsdepression

Den hormonella omställning det innebär att först bära och föda barn påverkar nästan varje nybliven mamma psykiskt. För de allra flesta påverkar det inte hälsan negativt, men vissa kvinnor drabbas av en depression, som kallas förlossningsdepression. Den kommer oftast inom de första två-tre månaderna efter att barnet fötts, men den kan uppträda när som helst under barnets första år. Orsaken till förlossningsdepression är oklara men risken ökar om man har bipolär sjukdom eller har varit deprimerad tidigare i livet eller under graviditeten. Svåra premenstruella spänningar, alltså humörsvängningar innan mens kan, också påverka. Nedstämdhet, viktproblem – upp eller ned, sömnproblem, bristande självkänsla, ångest och trötthet är några av symptomen som kan tyda på förlossningsdepression. Du skall alltid söka vård om du tror att du drabbats, och det finns vård och behandling, både i form av läkemedel och terapi, som visat sig verkningsfulla.

Stressrelaterade sjukdomar

Långvarig stress och psykisk belastning kan ge besvär, både kroppsliga och själsliga. Kvinnoundersökningen i Göteborg är en studie som genererat flera intressanta fakta om stress och kvinnohälsa. För några år sedan konstaterades bland annat att det fanns ett samband mellan demens och stress. Intressant var också att även de kvinnor som inte kände sig stressade, men som utsatts för stressfaktorer, löpte högre risk att senare i livet drabbas av demens. Det faktum att många kvinnor fortfarande, i långt större utsträckning än män, tar ansvar för barn och hem parallellt med ett lönearbete, gör att kvinnor generellt är mer utsatta för stress i sin vardag. För hög och långvarig stress kan vara en bidragande orsak till att man drabbas av bland andra hjärt- kärlsjukdom men också sexlust, initiativförmåga och humör kan påverkas negativt av stress som aldrig riktigt släpper taget om en.

PMS och PMDS

Dagarna före mens upplever många kvinnor besvär som nedstämdhet, irritabilitet och svullnadskänsla i kroppen. När menstruationen kommer försvinner vanligen symptomen, för att komma tillbaka inför nästa mens. Detta kallas för PMS, premenstruella störningar och tros drabba ungefär 30% av alla fertila kvinnor. PMSD (premenstruellt dysforiskt syndrom) ger mer långtgående besvär, ofta så pass svåra att de påverkar relationer, social funktion och arbetsliv. Ångest, oro, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar är vanliga vid PMSD. Mellan 3-5% av fertila kvinnor lider av PMDS. Orsakerna till dessa besvär är inte känd, men man antar att bland annat hormonet progesteron, som kan ha kraftfulla effekter på hjärnan, är inblandat. I Sverige finns idag bara ett läkemedel som är godkänt specifikt för behandling av PMSD. Mot mildare varianter av PMS kan P-piller för vissa ha en lindrade effekt. Det finns också kvinnor som blir hjälpta av antidepressiva mediciner, så kallade SSRI-preparat. Även livsstilsförändringar som hälsosammare kosthåll och motion har visat sig ha viss positiv effekt på PMS-liknande besvär.

Sköldkörtelfunktion

Sköldkörtelns hormoner stimulerar bland annat ämnesomsättning, tillväxt och nervsystemets mognad. En underfunktion i sköldkörteln orsakar brist på bland annat hormonerna trijodtyronin och tyroxin som i sin tur kan märkas bland annat i form av symptom som slöhet, nedstämdhet, frusenhet, muskelsvaghet, förstoppning, viktökning, torr hud, torrt hår och ökad svullnadsbenägenhet. Sköldkörteln är också inblandade i vår fertilitet och svag sköldkörtelfunktion kan göra det svårare för en kvinna att bli gravid. Det finns läkemedel som hjälper kroppen att få tillbaka sina nivåer av sköldkörtelhormon, behandling med sådana läkemedel är oftast livslång.

Menopaus

Perioden då kvinnan på grund av ålder inte har fått någon mens på 12 månader kallas för menopaus. Omställningsperioden före menopaus, den så kallade övergångsåldern och klimakteriet, kan vara i allt från något upp till tio år och orsaka allt ifrån inga alls - till svåra besvär, både fysiskt och mentalt. Nedstämdhet och känslor av apati är vanliga mentala besvär under den här perioden, torrhet i slemhinnor, viktökning, värmevallningar, inkontinens och ledvärk är bara några av alla de fysiska problem som också kan uppstå under den här perioden. Könshormonet östrogen och halterna av gulkroppshormon minskar i kroppen under den här perioden och vetenskapen är eniga om att det är ett av skälen till att man kan få besvär. Den mest effektiva behandling som finns att tillgå mot klimakteriebesvär är hormonbehandling, Man ska inte behandlas med östrogen om man har haft blodpropp, bröstcancer, leversjukdom eller har oregelbundna blödningar som inte utretts av läkare och behandlingen skall helst inte pågå under mer än fem år.

Åldersrelaterade sjudomstillstånd

Med åldern ökar riskerna att drabbas av vissa sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdom och diabetes. Också risken för depression har en tendens att öka ju äldre vi blir. Hos kvinnor innebär också klimakteriet startskottet för en bentäthetsuttunning som sedan pågår livet ut. Hälsosam livsstil, gott kosthåll och fysisk aktivitet är vetenskapligt bevisat som bra sätt att minimera risken att drabbas av den här typen åldersrelaterade sjukdomar. Även vårt sociala kontaktnät, våra vänner, familj och känsla av sammanhang har visat sig ha stora effekter på vårt välmående och vår hälsa, och det gäller livet ut.

Tester relaterade till kvinnohälsa:

HDL/LDL. Med hjälp av en lipoproteinanalys är det möjligt att se halten av total kolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i kroppen. En viss halt av LDL-kolesterol i blodet är nyttigt eftersom kolesterolet då transporteras ut till kroppsdelar som behöver det. LDL-kolesterol kallas ändå ibland för ”dåligt kolesterol” eftersom en förhöjd nivå i blodet kan medföra en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
ApoA1/ApoB. Apolipoprotein A (apoA) och Apolipoprotein B (apoB) är proteiner som är involverade i ämnesomsättningen av lipider (fetter). De utgör de viktigaste proteinkomponenterna i lipoproteinerna HDL-kolesterol, även kallat ”gott kolesterol”, respektive LDL-kolesterol, som ibland kallas för ”dåligt kolesterol”. Halterna av apoA och apoB brukar samvariera med halterna av gott respektive dåligt kolesterol.
Testosteron. Ett testosterontest kontrollerar nivån på det manliga könshormonet testosteron i blodet. Testosteron påverkar sexuella funktioner och utveckling. Kvinnor har en mycket mindre mängd testosteron i sina kroppar i jämförelse med män. Men testosteron spelar en viktig roll i kroppen hos både män och kvinnor. Det påverkar hjärnan, ben och muskelmassa, fettfördelning, kärlsystemet, energinivåer, genitala vävnader och sexuell funktion.
FSH + Östrogen. Ibland kan det vara svårt att veta om man är i klimakteriet eller förklimakteriet, speciellt om man inte har haft mens på ett par månader eller om mensen är oregelbunden. Ett FSH + östrogen-test kan hjälpa till att avgöra om du fortfarande är i förklimakteriet och bara behöver ersätta progesteron (gulkroppshormonet) eller om du är i klimakteriet och behöver ersätta både östrogen och progesteron.
Kortisol. Även kallat hydrokortisol, är ett stresshormon som är viktig för en mängd olika funktioner i kroppen. Kortisol hjälper till med är att se till att levern kan reglera blodsockernivån och att kroppen håller ett jämnt blodtryck, men kroppen utsöndrar även kortisol när du är stressad och kan vara en indikation på att du lever under allt för stark stress.
TSH, T4 fritt, T3 fritt. TSH, T3 och fritt T4, Tyroxin, T4, och trijodotyronin, T3, bildas och lagras som proteinet tyreoglobulin i sköldkörteln. Att analysera fritt T4 är ett förhållandevis trubbigt sätt att analysera sköldkörtelns funktion. TSH däremot, är ett mycket känsligt mått på förekomst av fritt sköldkörtelhormon. Resultatet av provet för fritt T4 skall därför ses som ett komplement till TSH i syfte att bedöma graden av över- och underfunktion av sköldkörteln. En kombination av provresultaten för TSH och fritt T4 behövs också för att upptäcka fall av så kallad hypofys- och eller hypotalamusinsufficiens, en bristfällig insöndring av hypofys- respektive hypotalamushormoner. Depression, fertilitet samt vikt upp- och nedgång påverkas av dessa nivåer.
HbA1c. Hemoglobin A1c, eller glykohemoglobintestet, mäter hur mycket socker (glukos) som finns i blodet. Glukoset är kopplat till hemoglobinet i de röda blodkropparna. När hemoglobinet och glukosen binds samman formas ett lager av socker på hemoglobinet. Lagret blir tjockare när blodsockernivån stiger. A1c-testet mäter hur tjockt sockerlagret varit under de senaste tre månaderna, lika lång tid som en röd blodkropp lever. Personer som lider av diabetes eller andra sjukdomar som ökar blodsockernivån har ett tjockare lager av socker på hemoglobinet än vad friska människor har. Därför är det möjligt att diagnosticera diabetes med hjälp av testet. Även stressfaktorer kan påverka A1c värdet.
B12/Kobalamin. Ett vitamin B12-test mäter nivån av vitamin B12, eller kobalamin som det också kallas, i blodet. Kroppen behöver detta vitamin för att skapa blodceller och bibehålla ett friskt nervsystem. Vitamin B12 produceras inte av kroppen själv, det måste intas genom födan eller i tablett- eller sprutform. Ett dåligt upptag av B12 från tarmen kan bero på förämrad tarmfunktion.
Järn/ferritin och blodstatus. Järn är ett ämne som normalt sätt tas upp av kroppen när vi äter och större delen av det upptagna järnet finns i vårt blod. Järnet sparas även i kroppens järndepåer. Detta ämne är viktigt för att kroppen ska kunna bilda nya röda blodkroppar. När du har brist på järn i blodet kan kroppen inte producera hemoglobin, vilket i sin tur leder till att kroppen inte kan producera lika många röda blodkroppar. Då heter det blodbrist (anemi) och det gör att kroppen inte får tillräckligt med syre och att du snabbt blir trött, kan känna dig yr och/elelr få hjärtklappning, bland annat. Järnbrist kan bero på många olika faktorer som exempelvis sjukdom, kost, graviditet, menstruation och sjukdomar. Det är främst kvinnor som lider av järnbrist. Symtomen för järnbrist är, precis som vid blodbrist, trötthet, hjärtklappning, yrsel och så vidare. Genom att mäta hemoglobin-värdet i blodet kan vi snabbt se om du har järnbrist i blodet eller i kroppens järndepåer. Det finns många bra sätt att behandla järnbrist på idag, bland annat tabletter och en förändring av kosten. Det kan även vara bra att ta järntillskott under graviditeten.