Lågt ferritin – vanliga orsaker till låga järndepåer

Vad betyder lågt ferritin?

Ferritin är ett protein som lagrar järn och används som en viktig markör för kroppens järndepåer. Ett lågt ferritinvärde är en stark indikator på minskade eller uttömda järndepåer.

Det betyder däremot inte att ferritin i sig är en sjukdom. Ett lågt värde är ett fynd som kan hjälpa till att identifiera bristande järntillgång, men nästa fråga är varför järndepåerna har minskat.

I grunden kan lågt ferritin ofta förklaras av att kroppen förlorar mer järn, får i sig eller tar upp för lite järn, eller har ett ökat järnbehov. I vissa situationer kan flera faktorer förekomma samtidigt.

Vill du först förstå mer om själva proteinet och dess roll i kroppen kan du läsa vad ferritin är och hur kroppens järndepåer fungerar.

Vilka är de vanligaste orsakerna till lågt ferritin?

Lågt ferritin uppstår när kroppens järndepåer successivt minskar. Det kan ske av flera anledningar, men orsakerna kan förenklat delas in i några huvudgrupper:

• Blodförlust – exempelvis genom rikliga menstruationer eller blödning från mag-tarmkanalen.

• Otillräckligt järnintag – när kosten under längre tid ger mindre järn än kroppen behöver.

• Nedsatt järnupptag – exempelvis vid vissa sjukdomar i mag-tarmkanalen.

• Ökat järnbehov – när kroppens behov av järn är större än vanligt.

• Blodgivning eller annan återkommande blodförlust – där järn lämnar kroppen tillsammans med blodet.

Vilken förklaring som är mest sannolik varierar mellan individer. Ålder, menstruation, kost, läkemedel, sjukdomar och tidigare blodförluster är exempel på faktorer som kan behöva vägas in.

Blodförlust är en vanlig orsak till lågt ferritin

Eftersom en stor del av kroppens järn finns i hemoglobinet i de röda blodkropparna innebär blodförlust samtidigt en förlust av järn.

Om förlusten är större än den mängd järn kroppen kan ersätta genom kosten och återvinningen av järn börjar järndepåerna gradvis minska. Ferritin kan då sjunka.

Blodförlust kan vara tydlig, exempelvis vid rikliga menstruationer, men den kan också vara mindre uppenbar. Återkommande eller långvariga blödningar från mag-tarmkanalen kan exempelvis bidra till järnbrist.

Ett lågt ferritin bör därför inte alltid förklaras med kosten. Vid konstaterad järnbrist kan det vara viktigt att bedöma om det finns en bakomliggande blodförlust, särskilt när orsaken inte är uppenbar.

Rikliga menstruationer kan tömma järndepåerna

Menstruation innebär regelbunden blod- och därmed järnförlust. Hur stor förlusten blir varierar, och personer med rikliga menstruationsblödningar har en ökad risk för järnbrist.

Om mängden järn som förloras under menstruationerna över tid är större än mängden som kan ersättas kan ferritin gradvis sjunka. Det är möjligt att järndepåerna minskar innan Hb blir lågt.

Det är därför relevant att se menstruationsmönstret som en del av helheten när lågt ferritin utreds. Mycket rikliga eller förändrade menstruationsblödningar kan samtidigt behöva bedömas medicinskt för att förstå orsaken till blödningen.

Lågt ferritin ska alltså inte automatiskt betraktas som ett normalt tillstånd bara för att du menstruerar. Ett avvikande värde behöver bedömas utifrån både provresultat, eventuella symtom och möjliga orsaker.

Kan kosten orsaka lågt ferritin?

Ja, ett otillräckligt intag av järn kan bidra till att järndepåerna minskar, särskilt om behovet samtidigt är högt eller om järn förloras genom exempelvis menstruation.

Järn finns både i animaliska och vegetabiliska livsmedel. Kroppen tar generellt upp hemjärn från animaliska livsmedel lättare än icke-hemjärn från vegetabiliska källor. Det innebär inte att en vegetarisk eller vegansk kost automatiskt leder till lågt ferritin, men sammansättningen av kosten och det totala järnintaget blir viktigare.

Även andra delar av måltiden påverkar upptaget. Vitamin C kan förbättra upptaget av icke-hemjärn, medan vissa ämnen i exempelvis te och kaffe kan minska upptaget när de konsumeras i samband med järninnehållande måltider.

För konkreta livsmedel och råd om järn i kosten kan du läsa järnrik mat och livsmedel som innehåller järn.

Nedsatt upptag av järn kan ge låga järndepåer

Det räcker inte att få i sig järn – kroppen behöver också kunna ta upp järnet från mag-tarmkanalen.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan försämra upptaget och därmed bidra till att järndepåerna minskar. Ett exempel är celiaki, där tunntarmens slemhinna skadas av gluten hos personer med sjukdomen. Det kan försämra upptaget av flera näringsämnen, däribland järn.

Även andra sjukdomar i mag-tarmkanalen och vissa operationer som påverkar magsäck eller tarm kan påverka järnupptaget.

Nedsatt upptag blir särskilt relevant att överväga när lågt ferritin eller järnbrist kvarstår eller återkommer trots att järnintaget bedöms vara tillräckligt.

Kan ett ökat järnbehov orsaka lågt ferritin?

I vissa perioder och situationer behöver kroppen mer järn. Om järntillgången inte motsvarar behovet kan järndepåerna minska.

Graviditet är ett tydligt exempel på en situation där järnbehovet ökar betydligt. Under graviditeten ökar bland annat blodvolymen och järn behövs för både den gravida och fostrets utveckling. Järnstatus följs därför inom mödrahälsovården.

Även andra situationer kan innebära att järntillgång och järnbehov behöver bedömas tillsammans. Det viktiga är att ett lågt ferritin inte tolkas enbart utifrån själva siffran, utan utifrån varför kroppens järnreserver kan ha minskat.

Blodgivning kan påverka ferritin

När du lämnar blod förlorar kroppen både röda blodkroppar och järn. Kroppen bildar nya blodkroppar efter blodgivningen, vilket kräver järn och kan minska järndepåerna.

Personer som ger blod återkommande kan därför få sjunkande ferritin, särskilt om järndepåerna från början är små eller om det samtidigt finns andra järnförluster.

Blodcentralen har rutiner för bedömning av blodgivare och kan ge individuella råd om bland annat järntillskott efter blodgivning. Ett normalt Hb utesluter inte alltid att järndepåerna är små.

Kan mycket träning bidra till lågt ferritin?

Personer som tränar mycket, framför allt inom uthållighetsidrott, kan ha ökad risk för låga järndepåer. Det finns flera möjliga förklaringar, och menstruationsblödningar, kostens sammansättning och energiintag kan samtidigt spela stor roll.

Träning är därför sällan en tillräcklig förklaring till ett lågt ferritin på egen hand. Om ferritin är lågt är det viktigt att även överväga andra möjliga orsaker till minskade järndepåer.

För den som tränar regelbundet kan järnstatus vara särskilt relevant vid nytillkommen och ihållande nedsättning av ork eller prestationsförmåga, men sådana symtom kan ha många andra orsaker.

Kan man ha lågt ferritin trots normalt Hb?

Ja. Lågt ferritin och normalt Hb kan förekomma samtidigt.

Järndepåerna kan minska innan järntillgången blivit så begränsad att hemoglobinproduktionen påverkas. Det innebär att ferritin kan vara lågt trots att Hb fortfarande ligger inom laboratoriets referensintervall.

Om järnbristen fortskrider kan tillgången på järn till blodbildningen så småningom bli otillräcklig och anemi utvecklas.

Det är därför viktigt att skilja mellan låga järndepåer, järnbrist och järnbristanemi. Vill du läsa mer om själva tillståndet, dess symtom, diagnostik och behandling kan du gå vidare till Werlabs sida om järnbrist

När behöver orsaken till lågt ferritin utredas?

Ett lågt ferritin visar att järndepåerna är små eller uttömda, men provsvaret förklarar inte varför. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på att höja ferritinvärdet, utan också på att förstå orsaken bakom de minskade järndepåerna.

Vid lågt ferritin kan en medicinsk bedömning vara särskilt viktig om värdet är tydligt lågt, om det fortsätter att sjunka eller om järnbristen återkommer. Detsamma gäller om det saknas en tydlig förklaring till järnförlusten eller om du samtidigt har symtom eller andra avvikande blodvärden.

Vilken utredning som behövs beror på situationen. Menstruationsblödningar, kost, blodgivning, mag-tarmbesvär, läkemedel och andra möjliga orsaker till blodförlust eller nedsatt järnupptag kan behöva vägas in.

Hos vuxna män och personer som inte menstruerar är det särskilt viktigt att inte automatiskt förklara järnbrist med kosten. Bakomliggande blodförlust, exempelvis från mag-tarmkanalen, kan behöva uteslutas.

Vad gör man om ferritin är lågt?

Vad som är lämpligt att göra vid lågt ferritin beror på varför värdet är lågt och om det finns en konstaterad järnbrist.

I vissa fall kan kosten vara en del av förklaringen och då kan ett tillräckligt järnintag vara viktigt. Vid konstaterad järnbrist kan behandling med järn bli aktuell, men behandling och uppföljning bör anpassas efter graden av brist och den bakomliggande orsaken.

Det är därför inte alltid lämpligt att börja ta järntillskott enbart utifrån ett enskilt provsvar. Onödigt eller för högt intag av järn kan vara olämpligt, och en behandling som höjer ferritinvärdet löser inte en eventuell bakomliggande blödning eller annan orsak till järnbristen.

För en fördjupning om symtom, diagnostik, behandling och uppföljning kan du läsa om järnbrist.

Hur bedöms lågt ferritin tillsammans med andra blodvärden?

Ferritin är en viktig markör för kroppens järndepåer, men beroende på situationen kan andra blodprover bidra till helhetsbilden.

Hemoglobin (Hb) kan visa om anemi föreligger. Andra delar av blodstatus, exempelvis MCV, kan ge ytterligare information om de röda blodkropparna. Järn, transferrin och transferrinmättnad kan också användas för att bedöma järnstatus.

Ferritin påverkas dessutom av inflammation. Eftersom ferritin är ett akutfasprotein kan värdet stiga vid inflammation och därmed bli svårare att tolka. I vissa situationer kan därför även inflammationsmarkörer behöva vägas in.

Vill du förstå hur olika analyser hänger ihop kan du läsa så tolkar du blodstatus och järnvärden.

Behöver lågt ferritin alltid ge symtom?

Nej. Låga järndepåer behöver inte alltid ge tydliga symtom, och upplevelsen kan variera mellan personer.

Trötthet, nedsatt ork och koncentrationssvårigheter kan förekomma vid järnbrist, men dessa besvär är ospecifika och kan ha många andra orsaker. Symtom kan därför inte användas för att avgöra om ferritin är lågt – och ett lågt ferritinvärde innebär inte heller automatiskt att alla symtom beror på järnbrist.

Det är ytterligare en anledning till att provresultatet behöver sättas i sitt sammanhang.

Om du framför allt vill veta mer om symtombilden, gå vidare till järnbrist – symtom, orsaker och behandling.

När kan ferritin vara relevant att kontrollera?

Ferritin kan analyseras när man vill bedöma kroppens järndepåer. Det kan exempelvis vara relevant vid misstänkt järnbrist, vid uppföljning av tidigare låga järndepåer eller när det finns faktorer som kan öka risken för järnförlust.

Det kan bland annat handla om rikliga menstruationer, återkommande blodgivning eller vissa mag-tarmsjukdomar. Vid långvariga symtom där järnbrist är en möjlig förklaring kan ferritin också ingå tillsammans med andra blodprover.

Ett ferritinprov ger däremot inte ensamt svar på orsaken till ett lågt värde.

Vill du veta mer om själva analysen och vad provsvaret mäter kan du läsa om ferritin som blodmarkör.

Lågt ferritin hos Werlabs

Hos Werlabs kan ferritin analyseras genom blodprov. Ferritin ingår också i tester där flera järnrelaterade markörer analyseras tillsammans.

Om syftet är att få en bredare bild av järnstatus kan flera markörer ge mer information än ferritin ensamt. Beroende på test kan exempelvis ferritin, järn, transferrin, transferrinmättnad och blodstatus ingå.

Dina provsvar presenteras digitalt och granskas av läkare. Vid avvikande resultat får du en individuell kommentar och information om eventuell fortsatt uppföljning.

Se Werlabs järnbristtest och blodprover