Yrsel – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård

Vad är yrsel?

Yrsel är ett samlingsnamn för olika upplevelser av att balansen eller orienteringsförmågan är störd. Det är ett symtom och inte en sjukdom i sig.

Balansen styrs av ett samspel mellan flera delar av kroppen:

• balansorganen i innerörat

• synen

• känseln i muskler och leder

• hjärnan och nervsystemet

• hjärtats och blodkärlens förmåga att försörja hjärnan med blod

Om någon del av detta system påverkas kan yrsel uppstå.

Läkare brukar dela in yrsel i olika typer eftersom de ofta har olika orsaker.

Karusellyrsel (vertigo)

Vertigo innebär att det känns som om du själv eller omgivningen snurrar eller roterar.

Denna typ av yrsel orsakas oftast av sjukdomar i balansorganet eller balansnerven, till exempel:

• kristallsjuka (BPPV)

• vestibularisneurit (balansnervsinflammation)

• Ménières sjukdom

Ostadighetsyrsel

Många beskriver istället att de känner sig ostadiga eller har svårt att hålla balansen.

Denna typ av yrsel är vanligare hos äldre och kan bero på:

• nedsatt balansfunktion

• neurologiska sjukdomar

• påverkan på syn eller känsel

• vissa läkemedel

Presynkope – känslan av att svimma

En del upplever istället att det svartnar för ögonen eller att de håller på att svimma.

Detta beror ofta på att hjärnan tillfälligt får för lite blod.

Vanliga orsaker är:

• lågt blodtryck

• vätskebrist

• hjärtrytmrubbningar

• blodbrist (anemi)

Att beskriva vilken typ av yrsel du upplever hjälper vården att hitta rätt orsak.

Vilka symtom kan yrsel ge?

Hur yrsel känns varierar mellan olika personer och beror på den bakomliggande orsaken.

Vanliga symtom är:

• känsla av att rummet snurrar

• ostadighet eller balanssvårigheter

• svårighet att gå rakt

• illamående eller kräkningar

• kallsvettning

• svimningskänsla

• dimsyn eller att det svartnar för ögonen

• trötthet och koncentrationssvårigheter, ibland kopplat till blodvärden som påverkar hjärnan

Vid sjukdomar i innerörat kan yrseln även kombineras med:

• lockkänsla i örat

• tinnitus

• hörselnedsättning

Om yrseln istället orsakas av hjärt-kärlsjukdom kan den förekomma tillsammans med:

• hjärtklappning

• andfåddhet

• bröstsmärta

Neurologiska symtom som dubbelseende, talsvårigheter, svaghet eller domningar i ena kroppshalvan är däremot varningssignaler som alltid kräver omedelbar medicinsk bedömning.

Vad orsakar yrsel?

Yrsel kan ha många olika orsaker. De flesta är godartade, men vissa behöver utredas snabbt.

Kristallsjuka (BPPV)

Kristallsjuka är den vanligaste orsaken till karusellyrsel.

Små kalkkristaller i innerörat lossnar och hamnar i balansgångarna där de stör balanssignalerna till hjärnan.

Typiska kännetecken är:

• korta attacker som varar sekunder

• utlöses när huvudet vrids

• kraftig karusellyrsel

• illamående

Tillståndet är obehagligt men ofarligt och kan ofta behandlas med särskilda lägesmanövrar.

Balansnervsinflammation

Vestibularisneurit orsakas sannolikt av en virusutlöst inflammation i balansnerven.

Den ger ofta:

• plötslig kraftig yrsel

• illamående

• kräkningar

• svårigheter att stå eller gå

Besvären förbättras successivt under dagar till veckor.

Ménières sjukdom

Ménières sjukdom orsakas av ett ökat vätsketryck i innerörat.

Typiska symtom är:

• återkommande yrselattacker

• lockkänsla i örat

• tinnitus

• varierande hörselnedsättning

Attackerna kan pågå från 20 minuter upp till flera timmar.

Lågt blodtryck

När blodtrycket sjunker tillfälligt får hjärnan mindre blod, vilket kan ge yrsel, och vid mer uttalade eller ihållande besvär kan det röra sig om lågt blodtryck.

Vanliga orsaker är:

• snabb uppresning

• vätskebrist

• vissa läkemedel

• långvarigt stående

Detta kallas ortostatisk hypotension och är särskilt vanligt hos äldre.

Vätskebrist

Redan en måttlig vätskebrist kan påverka blodtrycket och blodcirkulationen, och återkommande vätskebrist kan ibland hänga ihop med vitamin- och mineralbrist med olika symtom och orsaker.

Yrsel vid vätskebrist uppträder ofta tillsammans med:

• törst

• torr mun

• huvudvärk

• mörk urin

• trötthet

Blodbrist (anemi)

Vid blodbrist minskar blodets förmåga att transportera syre till kroppens organ, och blodbrist (anemi) kan behöva utredas när yrsel och trötthet inte går över.

Vanliga symtom är:

• yrsel

• trötthet

• blekhet

• hjärtklappning

• andfåddhet, vilket är typiskt vid järnbrist med symtom, orsaker och behandling och tidiga symtom på järnbrist som kan vara lätta att missa

Blodbrist kan bland annat bero på järnbrist,vitamin B12-brist eller kroniska sjukdomar, och anemi (blodbrist) fastställs ofta genom blodprov och tolkning av blodstatus och järnvärden sammantaget.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärtats pumpförmåga och hjärtrytmen är viktiga för blodflödet till hjärnan.

Yrsel kan därför förekomma vid exempelvis:

• hjärtrytmrubbningar

• hjärtsvikt

• klaffsjukdom

• hjärtinfarkt

Särskilt om yrseln kombineras med bröstsmärta, hjärtklappning eller svimning behöver orsaken utredas skyndsamt.

Neurologiska sjukdomar

Mer ovanliga men viktiga orsaker är sjukdomar som påverkar hjärnan eller nervsystemet.

Stroke är den allvarligaste orsaken och kan ge plötslig yrsel tillsammans med:

• talsvårigheter

• dubbelseende

• balanssvårigheter

• svaghet i arm eller ben

• domningar

Vid dessa symtom ska du alltid söka akutsjukvård omedelbart.

Hur diagnostiseras yrsel?

Utredningen börjar med att läkaren ställer frågor om hur yrseln känns, när den uppstår och hur länge den varar. Även andra symtom, tidigare sjukdomar och läkemedel är viktiga för att kunna identifiera orsaken.

Eftersom yrsel kan bero på många olika tillstånd finns det inget enskilt test som passar alla. Istället kombineras sjukdomshistoria, kroppsundersökning och ibland blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomshistoria och undersökning

Läkaren bedömer bland annat:

• om yrseln känns som att det snurrar eller som en ostadighetskänsla

• om den utlöses av huvudrörelser eller uppresning

• hur länge attackerna varar

• om du samtidigt har hörselpåverkan, hjärtklappning eller neurologiska symtom

Vid undersökningen kontrolleras ofta:

• blodtryck och puls, både liggande och stående

• ögonrörelser

• balans och gång

• neurologisk funktion

• hörsel och öron

Vid misstanke om kristallsjuka kan läkaren göra ett särskilt lägestest (Dix–Hallpikes test), som kan framkalla den typiska yrseln och hjälpa till att ställa diagnosen.

Blodprover

Blodprover kan inte diagnostisera själva yrseln, men de kan hjälpa till att identifiera bakomliggande orsaker, till exempel vitamin- och mineralbrist med olika symtom och orsaker som kan utredas vidare med ett vitamin- och mineraltest som mäter nivåer av viktiga näringsämnen.

Beroende på symtom kan läkaren rekommendera analyser av:

• Blodstatus – för att upptäcka blodbrist (anemi) och kartlägga symtom på blodbrist och hur anemi märks i kroppen, något som kan bedömas mer detaljerat med ett blodstatusprov som visar flera blodkomponenter.

• Ferritin och järnstatus – för att bedöma om järnbrist kan bidra till yrsel och trötthet, något som kan utredas vidare med ett järnbristtest som mäter olika blodmarkörer och genom en guide till blodstatus och järnvärden.

• Vitamin B12 och folat – brist kan påverka nervsystemet och ge balansproblem, och vitamin B12 – symtom, brist och hur du påverkas är viktigt att känna till vid långvariga besvär, inte minst eftersom hjärntrötthet och kognitiva symtom kan hänga ihop med blodvärden.

• Glukos och HbA1c – för att upptäcka högt eller lågt blodsocker samt diabetes.

• Elektrolyter – exempelvis natrium och kalium, som är viktiga för nerv- och muskelfunktion.

• Sköldkörtelprover (TSH och fritt T4) – både över- och underfunktion i sköldkörteln kan ge yrsel, och blodprover som sköldkörtelprov som visar hur sköldkörteln mår ingår ofta i en bredare utredning av sköldkörtel och blodprov som kan ge svar på hormonrubbningar, där det kan vara värdefullt att göra ett större sköldkörtelprov med flera hormoner och antikroppar och samtidigt lära sig steg för steg hur sköldkörtelprover tolkas.

• CRP – kan ge information om pågående inflammation eller infektion.

Om blodproverna är normala och symtomen talar för en sjukdom i balansorganet kan ytterligare utredning hos öron-, näs- och halsspecialist eller neurolog bli aktuell.

EKG och hjärtundersökning

Om yrseln uppträder tillsammans med hjärtklappning, svimning eller bröstsmärta kan hjärtat behöva undersökas.

Då kan utredningen kompletteras med:

• EKG

• långtidsregistrering av hjärtrytmen (Holter-EKG)

• ultraljud av hjärtat

• arbetsprov

Syftet är att utesluta hjärtrytmrubbningar eller annan hjärtsjukdom.

Bilddiagnostik

Datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) behövs endast i vissa situationer, exempelvis om läkaren misstänker stroke, tumör eller annan sjukdom i hjärnan.

Hur behandlas yrsel?

Behandlingen beror helt på vad som orsakar yrseln.

Kristallsjuka

Kristallsjuka behandlas oftast med särskilda lägesmanövrar där de lösa kristallerna förs tillbaka till rätt plats i innerörat. Många blir besvärsfria redan efter en eller några behandlingar.

Balansnervsinflammation

Vid balansnervsinflammation rekommenderas tidig mobilisering och balansövningar. I vissa fall används läkemedel mot illamående under de första dagarna.

Lågt blodtryck och vätskebrist

Om yrseln beror på lågt blodtryck eller vätskebrist kan följande hjälpa:

• drick tillräckligt med vätska

• res dig långsamt från sittande eller liggande

• undvik långvarigt stillastående

• använd stödstrumpor om läkare rekommenderar det

Blodbrist

Om orsaken är blodbrist behandlas den bakomliggande orsaken, exempelvis järnbrist eller vitamin B12-brist. När blodvärdet förbättras brukar även yrseln minska.

Sköldkörtelsjukdom

Vid över- eller underfunktion i sköldkörteln behandlas hormonrubbningen, vilket ofta leder till att yrsel och andra symtom förbättras, och en fördjupad förståelse för sköldkörtelrubbningar med symtom, orsaker och diagnos och TSH-värdets roll i att styra sköldkörteln kan vara hjälpsam.

Hjärt- och kärlsjukdom

Om yrseln orsakas av hjärtrytmrubbningar eller annan hjärtsjukdom riktas behandlingen mot det underliggande tillståndet.

Balansträning

Vid långvariga balansbesvär kan fysioterapi med balansövningar hjälpa hjärnan att anpassa sig och minska yrseln. Detta kallas vestibulär rehabilitering och har god effekt vid flera sjukdomar i balansorganet.

När bör du söka vård?

Yrsel är vanligt och oftast inte farligt, men ibland kan den vara ett tecken på ett tillstånd som behöver bedömas av läkare.

Kontakta vårdcentral om du:

• har återkommande yrsel utan tydlig förklaring

• upplever yrsel tillsammans med trötthet eller oförklarlig viktnedgång, särskilt om du även har typiska sköldkörtelsymtom hos kvinnor

• har balansproblem som inte går över

• ofta känner dig svimfärdig

• har yrsel som påverkar vardagen eller arbetsförmågan

Sök akut vård omedelbart om yrsel uppstår tillsammans med:

• plötslig svaghet eller domningar i ansikte, arm eller ben

• talsvårigheter

• dubbelseende

• kraftig huvudvärk

• medvetslöshet eller svimning

• bröstsmärta

• andfåddhet

• ihållande kräkningar och svårigheter att stå eller gå

Dessa symtom kan vara tecken på exempelvis stroke eller allvarlig hjärt-kärlsjukdom och ska alltid bedömas skyndsamt.