Laktosintolerans – vanliga symtom och hur det upptäcks

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans innebär att kroppen har svårt att bryta ner laktos, det naturliga mjölksocker som finns i mjölk och många mejeriprodukter. För att kunna bryta ner laktos behövs enzymet laktas, som bildas i tunntarmen. När nivåerna av laktas är låga passerar laktosen vidare till tjocktarmen utan att brytas ner ordentligt. Där börjar bakterier i tarmen fermentera laktosen, vilket kan leda till gasbildning och andra magbesvär.

Laktosintolerans är mycket vanligt globalt och graden av besvär varierar från person till person. Många kan tåla mindre mängder laktos utan problem, medan andra reagerar tydligt även på små mängder.

Varför får man laktosintolerans?

Primär laktosintolerans

Den vanligaste formen är primär laktosintolerans. Då minskar kroppens produktion av laktas gradvis med åldern.

Detta är en naturlig genetisk variation och inte en sjukdom i sig.

Primär laktosintolerans är vanligare i många delar av världen, särskilt i:

• Asien

• Afrika

• Sydamerika

• södra Europa

I Norden är laktosintolerans mindre vanligt jämfört med många andra delar av världen, men förekommer fortfarande hos en betydande del av befolkningen.

Sekundär laktosintolerans

Laktosintolerans kan också uppstå tillfälligt efter att tunntarmen blivit irriterad eller skadad, och vissa kan först tolka besvären som mer generella magproblem och återkommande ont i magen.

Detta kallas sekundär laktosintolerans och kan uppstå vid olika tarmsjukdomar, till exempel glutenintolerans (celiaki) med påverkan på tunntarmen:

• mag-tarminfektioner

• inflammatorisk tarmsjukdom

• celiaki

• långvarig inflammation i tarmen

När tarmen läker kan förmågan att bryta ner laktos ibland återkomma.

Symtom på laktosintolerans

Symtomen kommer ofta från mag-tarmkanalen och uppstår vanligtvis inom några timmar efter intag av laktos.

Vanliga symtom är:

• uppblåst mage

• gaser

• magknip

• diarré

• bubblande mage

• illamående

• känsla av obehag efter måltid

Hur kraftiga symtomen blir beror bland annat på:

• hur mycket laktos som intagits

• hur mycket laktas kroppen producerar

• tarmens känslighet

Vissa personer märker endast milda besvär medan andra får tydliga symtom.

Laktosintolerans eller mjölkallergi?

Laktosintolerans och mjölkallergi är två olika tillstånd.

Laktosintolerans

Vid laktosintolerans handlar besvären om att kroppen inte kan bryta ner mjölksocker ordentligt.

Tillståndet involverar inte immunförsvaret.

Mjölkallergi

Vid mjölkallergi reagerar immunförsvaret mot proteiner i mjölk, det som kallas komjölksallergi eller mjölkproteinallergi.

Mjölkallergi är vanligast hos barn och kan ge många olika symtom, vilket beskrivs mer utförligt i vår genomgång av mjölkproteinallergi – symtom, orsaker och behandling:

• hudutslag

• andningsbesvär

• kräkningar

• allergiska reaktioner

Det är viktigt att skilja mellan dessa tillstånd eftersom utredning och behandling skiljer sig åt.

Hur diagnostiseras laktosintolerans?

Diagnosen baseras ofta på symtom och hur kroppen reagerar på förändringar i kosten.

Kostförändring och symtom

Många märker att symtomen förbättras när mängden laktos minskar. Om besvären återkommer när laktos återintroduceras kan det tala för laktosintolerans.

Laktosbelastningstest

I vissa fall används laktosbelastningstest där man mäter hur kroppen reagerar efter intag av laktos.

Utredning vid andra misstänkta orsaker

Eftersom symtomen kan likna andra mag-tarmbesvär behöver ibland andra tillstånd uteslutas, exempelvis matallergier där ett blodbaserat matallergitest för vanliga livsmedel kan vara ett steg i utredningen, samt:

• IBS

• celiaki

• inflammatorisk tarmsjukdom

Blodprov och andra undersökningar kan därför vara relevanta vid långvariga eller oklara symtom, till exempel mer omfattande hälsokontroller och enskilda blodprover.

Hur behandlas laktosintolerans?

Behandlingen handlar framför allt om att anpassa mängden laktos i kosten.

Anpassad kost

Många kan fortsätta äta mindre mängder laktos utan större problem.

Vanliga strategier är att:

• välja laktosfria produkter

• minska mängden mjölkprodukter

• fördela intaget över dagen

• kombinera mejeriprodukter med annan mat

Många hårdostar innehåller naturligt mycket lite laktos och tolereras ofta väl.

Laktasenzym

Det finns även produkter med laktasenzym som kan hjälpa kroppen att bryta ner laktos vid måltider.

Näringsbalans

Vid minskat intag av mejeriprodukter är det viktigt att säkerställa tillräckligt intag av:

• kalcium

• vitamin D

• protein

En varierad kost kan oftast täcka behovet.

När bör du kontakta vården?

Du bör kontakta vården om:

• magbesvären är långvariga

• du går ner i vikt utan förklaring

• du har blod i avföringen

• du har nattliga symtom

• du får kraftig diarré eller uttalad trötthet

• symtomen påverkar vardagen tydligt

Det är viktigt att andra orsaker till magbesvär utesluts vid oklara eller svåra symtom.

Hur kan Werlabs hjälpa?

Blodprov kan inte direkt diagnostisera laktosintolerans, men de kan bidra till att identifiera andra orsaker till magbesvär eller upptäcka följder av långvariga problem från mage och tarm.

Hos Werlabs finns möjlighet att analysera markörer kopplade till immunförsvar och blodvärden, som vita blodkroppar och järnstatus, samt:

• inflammation i kroppen som kan spegla autoimmuna tillstånd

• näringsstatus

• järn

• vitamin B12

• vitamin D

• celiaki

Det kan ge en bredare bild av hur kroppen påverkas och hjälpa till att avgöra om vidare utredning behövs.

Sammanfattning

Laktosintolerans innebär att kroppen har svårt att bryta ner mjölksocker på grund av låga nivåer av enzymet laktas. Vanliga symtom är gaser, uppblåsthet, diarré och magont efter intag av mjölkprodukter. Tillståndet är vanligt och oftast ofarligt, men symtomen kan påverka vardagen och likna andra mag-tarmbesvär. Genom att anpassa kosten och vid behov göra vidare utredning går det ofta att minska besvären betydligt och förbättra maghälsan över tid.