Leukocyter (LPK)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Leukocyter är kroppens vita blodkroppar och en viktig del av immunförsvaret. De hjälper kroppen att bekämpa infektioner och reagera på inflammation och andra främmande ämnen.

LPK står för leukocytpartikelkoncentration och är ett blodprov som mäter antalet vita blodkroppar per liter blod. Analysen ingår vanligtvis i blodstatus och används för att upptäcka förändringar i immunförsvaret och blodbildningen.

Ett högt LPK-värde kan bland annat förekomma vid infektion eller inflammation, medan ett lågt värde kan bero på exempelvis virusinfektioner, läkemedel eller påverkan på benmärgen.

Ett avvikande leukocytvärde innebär däremot inte automatiskt att du har en sjukdom. Resultatet behöver tolkas tillsammans med andra blodprover, eventuella symtom och din medicinska bakgrund.

Sammanfattning

Leukocyter, eller vita blodkroppar, är immunceller som hjälper kroppen att försvara sig mot bakterier, virus, svamp och andra främmande ämnen. Blodprovet Leukocyter (LPK) mäter det totala antalet vita blodkroppar och ingår vanligtvis i en blodstatus. Ett högt eller lågt värde behöver alltid bedömas tillsammans med andra blodprover, symtom och sjukdomshistoria, eftersom många olika faktorer kan påverka resultatet.

Vad är leukocyter (LPK)?

Leukocyter, även kallade vita blodkroppar, är immunceller som skyddar kroppen mot infektioner och andra hot.

De bildas framför allt i benmärgen och finns både i blodet och i kroppens vävnader.

Det finns flera typer av leukocyter med olika uppgifter:

  • Neutrofila granulocyter: Bekämpar framför allt bakterier och är viktiga i kroppens tidiga försvar mot infektioner.

  • Lymfocyter: Deltar bland annat i immunförsvarets riktade försvar mot virus och andra smittämnen.

  • Monocyter: Kan utvecklas till makrofager som tar hand om mikroorganismer och skadade celler.

  • Eosinofila granulocyter: Har betydelse vid vissa allergiska reaktioner och parasitinfektioner.

  • Basofila granulocyter: Deltar bland annat i allergiska och inflammatoriska reaktioner.

Ett vanligt LPK-prov visar det totala antalet vita blodkroppar, men inte hur många som finns av varje celltyp.

För att undersöka fördelningen mellan olika typer av leukocyter kan läkaren beställa en differentialräkning.

Läs mer om leukocyternas olika typer och deras funktion i immunförsvaret.

Varför mäter man leukocyter (LPK)?

Leukocyter analyseras för att bedöma antalet vita blodkroppar och identifiera förändringar som kan vara kopplade till infektioner, inflammation eller sjukdomar som påverkar blodbildningen.

Blodprovet kan vara aktuellt vid:

  • Misstanke om infektion

  • Långvarig eller återkommande feber

  • Återkommande infektioner

  • Misstanke om inflammatorisk sjukdom

  • Utredning av vissa blodsjukdomar

  • Uppföljning av läkemedel som påverkar immunförsvaret eller benmärgen

  • Hälsokontroller där blodstatus ingår

LPK är en ospecifik markör. Det innebär att provet kan visa att antalet vita blodkroppar avviker, men inte ensamt förklara varför.

Vad är ett normalt leukocytvärde (LPK)?

Ett normalt leukocytvärde hos vuxna ligger ofta omkring 3,5–8,8 × 10⁹/L, men referensintervallet varierar mellan laboratorier och bedöms vanligen som en del av ett samlat blodstatus som visar flera blodkomponenter.

LPK anges som antalet vita blodkroppar per liter blod.

  • Lågt LPK: Antalet vita blodkroppar ligger under laboratoriets referensintervall.

  • Normalt LPK: Antalet ligger inom referensintervallet.

  • Högt LPK: Antalet vita blodkroppar ligger över referensintervallet.

Hos barn kan referensintervallen skilja sig från vuxnas. Även graviditet kan påverka leukocytvärdet.

Ett värde som ligger något utanför referensintervallet behöver inte innebära sjukdom. Det är viktigt att bedöma resultatet tillsammans med andra blodvärden och eventuella symtom.

Vad innebär höga leukocyter (högt LPK)?

Högt LPK innebär att antalet vita blodkroppar i blodet är högre än normalt. Detta kallas leukocytos.

En vanlig orsak är att immunförsvaret reagerar på en infektion eller inflammation.

Andra möjliga orsaker till förhöjda leukocyter är:

  • Infektioner: Framför allt bakterieinfektioner, men även vissa virusinfektioner.

  • Inflammation: Exempelvis vid inflammatoriska sjukdomar.

  • Fysisk eller psykisk stress: Kan ge en tillfällig ökning av antalet vita blodkroppar.

  • Rökning: Kan bidra till ett långvarigt lätt förhöjt leukocytvärde.

  • Läkemedel: Exempelvis kortison kan öka antalet leukocyter i blodet.

  • Graviditet: Kan ge en fysiologisk ökning av vita blodkroppar.

  • Blodsjukdomar: Vissa sjukdomar i benmärgen kan orsaka kraftigt eller långvarigt förhöjda värden.

Ett högt LPK-värde betyder inte automatiskt att du har en bakterieinfektion eller en allvarlig sjukdom.

För att förstå orsaken kan läkaren behöva analysera vilka typer av vita blodkroppar som är förhöjda.

Läs mer om leukocytos, dess orsaker och symtom.

Vad innebär låga leukocyter (lågt LPK)?

Lågt LPK innebär att antalet vita blodkroppar är lägre än laboratoriets referensintervall. Detta kallas leukopeni.

Ett lågt leukocytvärde kan uppstå när kroppen producerar färre vita blodkroppar eller när blodkropparna förbrukas, bryts ned eller omfördelas.

Möjliga orsaker är:

  • Virusinfektioner: Vissa virusinfektioner kan tillfälligt sänka leukocytvärdet.

  • Läkemedel: Vissa läkemedel kan påverka produktionen av vita blodkroppar.

  • Vitaminbrist: Uttalad brist på vitamin B12 eller folat kan påverka blodbildningen.

  • Autoimmuna sjukdomar: Immunförsvaret kan i vissa fall bidra till att vita blodkroppar bryts ned.

  • Benmärgssjukdomar: Kan försämra produktionen av blodkroppar.

  • Cytostatikabehandling: Kan minska antalet vita blodkroppar genom att påverka benmärgen.

Ett lätt sänkt LPK kan ibland vara en individuell normalvariant. Risken för allvarliga infektioner beror framför allt på hur lågt antalet neutrofila granulocyter är, snarare än på det totala leukocytvärdet. Därför kan en differentialräkning vara viktig vid lågt LPK.

Vilka symtom kan avvikande leukocyter ge?

Ett högt eller lågt leukocytvärde ger vanligtvis inga specifika symtom i sig. Symtomen beror i stället på den bakomliggande orsaken.

Vid infektion eller inflammation kan exempelvis följande förekomma:

  • Feber

  • Trötthet

  • Sjukdomskänsla

  • Muskelvärk

  • Lokala tecken på infektion

Vid vissa tillstånd med kraftigt nedsatt antal neutrofila granulocyter kan kroppen få svårare att bekämpa bakterieinfektioner. Det är därför viktigt att inte bedöma ett avvikande LPK-värde enbart utifrån symtom eller provresultatet.

Vad är skillnaden mellan leukocyter, neutrofiler och lymfocyter?

Leukocyter är samlingsnamnet för alla vita blodkroppar. Neutrofiler och lymfocyter är två olika typer av leukocyter, och med ett riktat blodstatus- och B‑cellstest kan man bedöma B‑cellernas roll i immunförsvaret.

  • Leukocyter (LPK): Visar det totala antalet vita blodkroppar.

  • Neutrofiler: Är särskilt viktiga för försvaret mot bakterieinfektioner.

  • Lymfocyter: Har en central roll i immunförsvarets riktade försvar, bland annat mot virus.

Ett normalt LPK innebär inte nödvändigtvis att alla typer av vita blodkroppar ligger inom sina respektive referensintervall. Genom en differentialräkning kan läkaren undersöka fördelningen mellan de olika celltyperna och få en mer detaljerad bild av immunförsvaret.

Vilka blodprover analyseras tillsammans med leukocyter?

LPK ingår ofta i blodstatus och kan kompletteras med analyser av andra markörer såsom vita blodkroppar och järn beroende på frågeställningen.

Vanliga kompletterande blodprover är:

  • Neutrofiler: Viktiga för att bedöma infektionsförsvaret, särskilt vid lågt LPK.

  • Lymfocyter: Ger information om en annan viktig del av immunförsvaret.

  • Monocyter, eosinofiler och basofiler: Kan bidra till att förklara förändringar i leukocytfördelningen.

  • CRP: En inflammationsmarkör som kan stiga vid infektion och inflammation.

  • Hemoglobin (Hb): Visar koncentrationen av hemoglobin i blodet.

  • Trombocyter (TPK): Visar antalet blodplättar som är viktiga för blodets koagulation.

Om flera markörer i blodstatus är avvikande samtidigt kan det ge viktig information om möjliga bakomliggande orsaker.

Vilka faktorer kan påverka leukocytvärdet?

Antalet vita blodkroppar kan förändras tillfälligt utan att det behöver bero på en allvarlig sjukdom.

Faktorer som kan påverka LPK är:

Infektioner: Kan ge både förhöjda och sänkta leukocytvärden beroende på infektionstyp och sjukdomsförlopp.

Stress: Kraftig fysisk eller psykisk stress kan tillfälligt öka antalet leukocyter.

Träning: Intensiv fysisk aktivitet kan ge en övergående ökning av leukocytvärdet.

Rökning: Kan bidra till ett långvarigt lätt förhöjt LPK.

Graviditet: Leukocytvärdet kan vara högre än hos personer som inte är gravida.

Läkemedel: Exempelvis kortison kan höja leukocytvärdet, medan vissa andra läkemedel kan sänka det.

Ett enskilt provsvar visar leukocytvärdet vid provtagningstillfället. Vid avvikande resultat kan uppföljande prover hjälpa till att avgöra om förändringen är tillfällig eller kvarstående.

Hur går ett blodprov för leukocyter till?

Leukocyter mäts genom ett vanligt blodprov som oftast tas från en ven i armen.

Analysen ingår vanligtvis i blodstatus och kräver normalt ingen fasta.

Om leukocyter analyseras tillsammans med andra blodprover kan särskilda förberedelser behövas beroende på vilka analyser som ingår.

Resultatet anges i × 10⁹/L och jämförs med laboratoriets referensintervall.

När bör ett avvikande LPK-värde följas upp?

Ett lätt förhöjt eller sänkt LPK-värde behöver inte innebära sjukdom. Däremot kan ytterligare utredning behövas om värdet är tydligt avvikande, förändras över tid eller förekommer tillsammans med symtom.

Vid högt LPK kan läkaren exempelvis komplettera med CRP och differentialräkning för att undersöka om förändringen kan bero på infektion eller inflammation.

Vid lågt LPK är det särskilt viktigt att bedöma antalet neutrofila granulocyter, eftersom kraftigt sänkta neutrofiler kan innebära ökad infektionsrisk.

Om du har känd neutropeni och utvecklar feber behöver du kontakta vården skyndsamt. Vid kraftigt nedsatt allmäntillstånd, andningssvårigheter eller andra tecken på allvarlig infektion ska du söka akut vård.

Kontrollera leukocyter (LPK) hos Werlabs

Hos Werlabs ingår leukocyter i flera blodprover och hälsokontroller. Genom att analysera LPK tillsammans med andra blodstatusmarkörer får du en bredare bild av blodbildningen och eventuella avvikelser. Dina provsvar visas digitalt tillsammans med laboratoriets referensintervall och granskas av läkare. Vid avvikande resultat får du en individuell kommentar och information om eventuell fortsatt uppföljning.

Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn

  • Ferritin

    Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.

  • Järn

    Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.

  • Transferrin

    Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.

  • Transferrinmättnad

    Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.

  • Hemoglobin (Hb)

    Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.

  • Hematokrit (EVF)

    Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.

  • Erytrocyter (EPK)

    Lär dig om EPK – vad höga och låga värden innebär för din hälsa.

  • Medelcellvolym (MCV)

    MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.

  • Hemoglobinmassa (MCH)

    MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.

  • Trombocyter (TPK)

    Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.

  • Basofiler

    Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.

  • Eosinofiler

    Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.

  • Lymfocyter

    Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.

  • Monocyter

    Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.

  • Neutrofiler

    Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.

  • Retikulocyter

    Retikulocyter är unga, omogna röda blodkroppar som bildas i benmärgen. Genom att mäta antalet retikulocyter i blodet får man en tydlig bild av benmärgens förmåga att producera nya blodkroppar, vilket är viktigt vid utredning av blodbrist.

Sjukdomar & besvär (Blod & Järn)

Yrsel – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård

Nästan alla människor upplever yrsel någon gång i livet. För vissa känns det som att omgivningen snurrar, medan andra beskriver en ostadighetskänsla, svaghet eller känslan av att vara nära att svimma. Eftersom yrsel kan uppstå vid många olika tillstånd är det viktigt att bedöma hur besvären känns, hur länge de varar och om de förekommer tillsammans med andra symtom. En noggrann utredning gör det oftast möjligt att identifiera orsaken och välja rätt behandling.

Läs mer

Restless legs – symtom, orsaker och hur du lindrar besvären

Restless legs syndrom, även kallat Willis-Ekboms sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd som orsakar obehagliga känslor i benen och ett starkt behov att röra på dem. Besvären uppstår främst vid vila och kan störa sömnen påtagligt. Med rätt utredning och behandling går symtomen ofta att lindra.

Läs mer

Polycytemi – symtom, orsaker och behandling vid för högt blodvärde

Polycytemi är ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar, vilket gör blodet tjockare och ökar risken för blodproppar. Tillståndet kan vara primärt, som vid polycytemia vera, eller sekundärt till andra sjukdomar. Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv.

Läs mer

Perniciös anemi – symtom, orsaker och behandling av B12-brist

Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där kroppen inte kan ta upp vitamin B12 från maten. Detta leder till blodbrist och kan orsaka nervskador om det inte behandlas. Med tidig diagnos och livslång B12-behandling kan de flesta leva ett helt normalt liv.

Läs mer

Järnbrist – symtom, orsaker, blodprov och behandling

Järnbrist innebär att kroppens tillgång på järn inte räcker för behovet. Bristen utvecklas ofta gradvis och kan bero på exempelvis blodförlust, otillräckligt järnintag eller nedsatt upptag. Trötthet och nedsatt ork är vanliga besvär, men järnbrist kan också finnas utan tydliga symtom. Med blodprov går det att bedöma järndepåerna och se om även blodbildningen har påverkats.

Läs mer

Anemi (blodbrist) – symtom, orsaker och blodprov

Anemi, eller blodbrist, innebär att kroppen har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin för att transportera tillräckligt med syre till vävnaderna. Tillståndet ger symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta former av anemi åtgärdas effektivt.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök