Vad kan man göra åt pollenallergi på kort och lång sikt?

Vad är pollenallergi?

Pollenallergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar mot proteiner som finns i pollen och sporer. I Sverige är det framför allt pollen från lövträd såsom björk, al och hassel, samt gräs och gråbo som brukar framkalla allergiska besvär. Vissa kan även drabbas av allergi från sporer från ormbunkar, mossor, alger och svampar.

Trots att pollen är ofarliga bildar kroppen en slags antikroppar, IgE, mot dem. Varje gång man exponeras, till exempel mot björkpollen, kan man få en allergisk reaktion.

Enligt Astma och Allergiförbundet har 30 procent av befolkningen i Sverige pollenallergi. Många utvecklar pollenallergi som barn, men även vuxna kan drabbas.

Vad kan pollenallergi bero på?

Det finns ingen entydig förklaring till pollenallergi vilket innebär att det blir svårt att förebygga. Vad man vet är att genetiska faktorer kan spela in. Risken för pollenallergi ökar om man har släktingar som har eller har haft allergi.

Det finns även teorier om att ökad hygien och det faktum att vi inte längre lever nära natur och djur gör det svårare att till exempel upprätthålla en god mag- och tarmhälsa.

Vilka är de vanligaste symtomen?

Det finns ett antal symtom på pollenallergi. Vanliga symtom är nysningar, rinnande näsa, nästäppa, ögon som rinner, kliar eller svider, klåda i hals och gom, retade luftrör, huvudvärk och trötthet.

Pollenallergi, och även pälsdjursallergi, ökar risken för att utveckla astma. Det är också vanligt med korsallergi hos pollenallergiker, vilket innebär att man kan reagera mot vissa ämnen i maten.

Personer som är allergiska mot björkpollen kan till exempel reagera på livsmedel som äpplen, päron och nötter.

Korsallergi mellan gräspollen och livsmedel är ovanligare men det förekommer korsallergi mellan gräspollen och livsmedel som vete, ärtor, soja och jordnötter.

Den som är allergisk mot gråbo kan även reagera mot till exempel persilja, koriander, selleri och morötter.

I värsta fall kan exponering mot det man är allergisk mot leda till en livshotande anafylaktisk chock. Detta brukar normalt inte uppstå vid pollenallergi utan orsakas oftast av insektsbett, läkemedel eller vissa födoämnen.

Hur kan man minska pollenbesvär?

Ett bra sätt att minska besvären är att minska exponeringen mot pollen när pollensäsongen drar igång på våren. Håll dörrar och fönster stängda dagtid. Vädra på natten efter att det har regnat. Då är pollenhalten lägre i luften. Du kan även använda pollennät till fönstren eller skaffa en luftrenare. Byt kläder när du varit utomhus och skölj pollen ur håret innan du lägger dig. Torka golv och andra ytor ofta. Fler goda råd finns hos Astma och Allergiförbundet.

Det finns både receptfria och receptbelagda behandlingar mot pollenallergi. Bland receptfria preparat finns:

• Tabletter som innehåller olika typer av antihistamin.

• Tillskott med särskilda antioxidanter och andra ämnen som kan ha en dämpande effekt.

• Nässpray med antihistamin eller kortison som kan hjälpa mot snuva och nästäppa.

• Nässprayer eller skölj baserade på saltvatten eller ämnen som eukalyptusolja, sesamolja och mentol.

• Ögondroppar som innehåller antihistamin.

Om besvären inte går över eller är omfattande bör du kontakta vården för att göra en allergiutredning.

Hur tar jag reda på om jag är allergisk mot pollen?

Med hjälp av ett blodprov går det att se om du har höga värden av antikroppar, IgE, i blodet. Ju högre värden desto större sannolikhet att du är pollenallergiker. Vårt pollenallergi-test tillsammans med symtom på allergi kan vägleda dig om du är allergisk mot pollen från olika typer av träd och gräs.