PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
PMS, premenstruellt syndrom, drabbar de flesta kvinnor i någon grad. Besvären kan vara fysiska som bröstspänning och huvudvärk, eller psykiska som irritabilitet och nedstämdhet. Med rätt strategier kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.
Sammanfattning
PMS är en samling fysiska och psykiska symtom som uppstår i dagarna före menstruationen och försvinner när mensen börjar. Omkring 75 procent av alla menstruerande kvinnor upplever någon form av PMS, och cirka 3–5 procent har den allvarligare formen PMDS. Vanliga symtom inkluderar bröstömhet, huvudvärk, svullnad, humörsvängningar, irritabilitet och nedstämdhet. Orsaken är troligen ökad känslighet för de hormonella förändringarna som sker efter ägglossningen. Behandlingen omfattar livsstilsförändringar, kosttillskott och vid behov läkemedel.
Vad är PMS?
PMS, premenstruellt syndrom, är en samling symtom som uppstår under lutealfasen av menscykeln, det vill säga tiden efter ägglossningen fram till menstruationens start. Symtomen försvinner vanligtvis inom några dagar efter att blödningen börjat.
Majoriteten av alla menstruerande kvinnor upplever någon form av premenstruella besvär. Hos de flesta är symtomen lindriga och påverkar inte vardagen nämnvärt. Omkring 20–30 procent har måttliga till svåra symtom som påverkar livskvaliteten.
PMDS, premenstruell dysforisk störning, är en allvarligare form som drabbar 3–5 procent. Den kännetecknas av uttalade humörförändringar, irritabilitet, depression och ångest som kraftigt påverkar arbete, relationer och daglig funktion.
PMS-symtom kan variera från cykel till cykel och förändras under livets gång. Många upplever förbättring efter graviditet eller när de närmar sig klimakteriet, då de hormonella förändringarna mer liknar dem vid perimenopaus och klimakteriet.
Vad orsakar PMS?
Den exakta orsaken till PMS är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in.
Hormonella förändringar
Efter ägglossningen stiger nivåerna av progesteron medan östrogen sjunker. Dessa hormonsvängningar anses vara grunden för PMS, men det är inte hormonernas absoluta nivåer som avgör utan kroppens känslighet för förändringarna.
Ökad hormonkänslighet
Kvinnor med PMS verkar ha en ökad känslighet för de normala hormonförändringarna under menscykeln. Deras hjärna reagerar starkare på svängningarna, vilket påverkar signalsubstanser som serotonin, och i vissa fall kan en riktad hormonell hälsokontroll för kvinnor ge ytterligare vägledning.
Serotonin och neurotransmittorer
Serotonin, som reglerar humör och känslor, påverkas av könshormoner. Minskade serotoninnivåer kan bidra till nedstämdhet, irritabilitet och sockersug.
Genetik
Det finns en ärftlig komponent. Risken för PMS är högre om mamma eller syster har uttalade besvär.
Livsstilsfaktorer
Stress, sömnbrist, brist på motion och ohälsosam kost kan förvärra symtomen. Hög konsumtion av salt, socker, koffein och alkohol har kopplats till svårare PMS.
Näringsbrister
Brist på magnesium, kalcium och B6-vitamin har associerats med PMS-symtom, och ett riktat vitamin- och mineraltest via blodprov kan ibland hjälpa till att upptäcka sådana brister.
Vilka symtom ger PMS?
PMS kan ge både fysiska och psykiska symtom. Typ och svårighetsgrad varierar mellan olika kvinnor.
Fysiska symtom
Bröstömhet och spänningskänsla är mycket vanligt. Huvudvärk eller migrän kan förekomma. Svullnad och vätskeansamling, ofta i mage, händer och fötter, är vanligt. Led- och muskelvärk drabbar många. Trötthet och sömnstörningar förekommer, och vid uttalad och långvarig trötthet kan det även vara aktuellt att utreda möjliga orsaker till kronisk trötthet. Ökad aptit och sug efter sötsaker eller salt är typiskt, vilket kan påverka sockerbalans och blodsocker. Akne och hudförändringar kan uppstå.
Psykiska symtom
Irritabilitet och kort stubin är bland de vanligaste symtomen. Humörsvängningar med snabba känsloväxlingar förekommer. Nedstämdhet och gråtmildhet är vanligt. Ångest och oro kan uppstå. Koncentrationssvårigheter och tankdimma drabbar många. Minskad sexlust är vanligt. Känslor av att tappa kontrollen kan förekomma.
PMDS
Vid PMDS är de psykiska symtomen så uttalade att de kraftigt påverkar funktion och relationer. Djup depression, uttalad irritabilitet, ångest och känslomässig instabilitet dominerar.
Hur diagnostiseras PMS?
Det finns inget specifikt test för PMS. Diagnosen baseras på symtomens mönster och koppling till menscykeln.
Symtomdagbok
Att föra dagbok över symtom och menscykel under 2–3 månader hjälper till att fastställa sambandet. Symtomen ska uppträda under lutealfasen och försvinna efter mensstart.
Uteslutning av andra orsaker
Andra tillstånd som depression, ångest, sköldkörtelsjukdom och anemi kan ge liknande symtom och bör uteslutas.
PMDS-kriterier
För diagnosen PMDS krävs att symtomen kraftigt påverkar arbete eller relationer och att de uppfyller specifika kriterier enligt diagnosmanual.
Hur behandlas PMS?
Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad och typ.
Livsstilsförändringar
Regelbunden motion, minst 30 minuter de flesta dagar, har visat god effekt på både fysiska och psykiska symtom. Stresshantering genom avslappning, yoga eller meditation hjälper. God sömnhygien är viktigt. Minska intaget av salt, socker, koffein och alkohol, särskilt veckan före mens.
Kostförändringar
Öka intaget av komplexa kolhydrater och fullkorn. Ät små måltider ofta för att hålla jämn blodsockernivå. Öka intaget av kalciumrika livsmedel och grönsaker.
Kosttillskott
Kalcium har visat god effekt i studier. Magnesium kan lindra symtom som svullnad och humörpåverkan, och dess roll för sömn, muskler och energi gör det centralt för många kroppsfunktioner. B6-vitamin kan hjälpa mot vissa symtom. Munkpeppar (Vitex) har traditionellt använts och har visst vetenskapligt stöd.
Läkemedel vid behov
Receptfria smärtstillande som ibuprofen eller naproxen lindrar fysiska symtom. Vätskedrivande kan hjälpa vid uttalad svullnad. P-piller kan jämna ut hormonnivåerna och lindra symtomen hos vissa.
Behandling vid PMDS
SSRI-preparat, antidepressiva som påverkar serotonin, är effektiva vid PMDS. De kan tas kontinuerligt eller bara under lutealfasen.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om PMS-symtomen kraftigt påverkar arbete, relationer eller daglig funktion, om du har tecken på PMDS med uttalad depression eller ångest, om egenvårdsåtgärder inte hjälper, eller om symtomen skiljer sig från ditt vanliga mönster.
Sök alltid vård om du har tankar på att skada dig själv, oavsett koppling till menscykeln.
Vanliga frågor
Är PMS en riktig sjukdom?
Ja, PMS och särskilt PMDS är erkända medicinska tillstånd med biologisk grund. Symtomen är verkliga och inte inbillade.
Kan PMS bli värre med åldern?
Många upplever att PMS förändras över tid. En del får värre symtom i 30–40-årsåldern medan andra upplever förbättring, särskilt efter graviditet.
Hjälper p-piller mot PMS?
P-piller hjälper vissa kvinnor genom att jämna ut hormonsvängningarna. Andra upplever ingen skillnad eller till och med försämring. Det kan behöva prövas individuellt.
Kan män förstå PMS?
PMS handlar om biologiska förändringar som påverkar kropp och sinne. Öppen kommunikation och information kan hjälpa partner att förstå och ge stöd.
Försvinner PMS efter klimakteriet?
Ja, när menstruationen upphör försvinner även PMS eftersom de hormonella cyklerna upphör. Under perimenopausen kan dock symtomen vara instabila.
Hälsokontroller
Kvinna
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på kvinnohälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
1 850 kr
Kvinna Plus
Vår största och mest omfattande hälsokontroll som ger en djup medicinsk bedömning för dig som är kvinna. Samtal med barnmorska specialiserad på klimakteriet ingår för dig som är 40-60 år.
Pris
3 995 kr
Medlemspris
3 350 kr
Artiklar (Kvinnohälsa)
Klimakteriet – vad du behöver veta om tiden före, under och efter
Läs mer
Kvinnans hormoner i balans - nyckeln till energi, välmående och långsiktig hälsa
Läs mer
Förklimakteriet - så påverkas kroppen
Läs mer
Werlabs longevity guide för kvinnor - Lev bättre längre
Läs mer
Torra slemhinnor i underlivet - Östrogenbrist vanligaste orsaken
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Kvinnohälsa)
Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet
Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.
Läs mer
Förklimakteriet – symtom, orsaker och hormonella förändringar
Förklimakteriet är en naturlig del av åldrandet, men för många kommer förändringarna smygande och kan vara svåra att tolka. Trötthet, oregelbunden mens eller förändrad sömn kan lätt förklaras av stress eller vardag, trots att det i själva verket handlar om hormonella förändringar. Genom att förstå kroppens signaler blir det enklare att skapa balans och fatta informerade beslut om hälsa och uppföljning.
Läs mer
Klimakteriet – symtom, orsaker och hur du mår bättre
Klimakteriet är en naturlig övergång i livet som påverkar hormonbalans, energi och kroppens funktioner. För vissa är förändringarna milda, medan andra upplever tydliga symtom som påverkar vardagen. Eftersom processen sker gradvis kan det vara svårt att förstå vad som händer i kroppen. Genom att få kunskap om klimakteriet blir det lättare att tolka symtomen och hitta rätt stöd i rätt tid.
Läs mer
Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling
Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.
Läs mer
PCOS – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas
PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är en vanlig hormonell sjukdom som påverkar var tionde kvinna i fertil ålder. Tillståndet kan ge oregelbunden mens, ökad behåring, akne och svårigheter att bli gravid. Med rätt behandling kan symtomen lindras betydligt.
Läs mer
Oregelbunden mens – orsaker, symtom och när du ska utreda
Oregelbunden mens är vanligt och kan bero på allt från stress och livsstilsfaktorer till hormonella obalanser och underliggande sjukdomar. Att förstå vad som är normalt och när man bör söka vård hjälper dig att ta hand om din menstruella hälsa.
Läs mer