Kreatinin

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är kreatinin?

Kreatinin är ett ämne som normalt bildas i muskulaturen och som utsöndras via urinen och används som en markör för att analysera njurarnas funktion. Kreatinin bildas när kroppen bryter ner musklernas energireserv (kreatinfosfat). Värdet kan variera från person till person eftersom värdet är relaterat till kroppens muskelmassa.

Muskulösa personer kan ha något högre värden än andra utan att det betyder att njurfunktionen är sämre. Kreatininvärdet kan dessutom tillfälligt öka om du har ätit mycket kött, särskilt kokt kött.

Varför analyserar man kreatinin?

Liksom många andra ämnen så filtreras kreatinin från ditt blod i njurarna och utsöndras sedan via urinen. Om dina njurar är skadade och inte kan arbeta normalt, går mängden kreatinin i blodet går upp. Därför är kreatinin en markör som används för att analysera njurarnas funktion.

Ett blodprov med kreatinin görs alltså för att se om njurarna fungerar normalt, samt hur bra njurarna fungerar hos personer som tar kosttillskott och mediciner som kan orsaka njurskador.

Det finns idag också andra blodprover som används för att bedöma njurfunktionen (t.ex. Cystatin C). Kreatinin är dock en markör som går snabbt att analysera och används därför fortfarande ofta.

Vad innebär ett högt kreatininvärde?

Ett förhöjt kreatininvärde är en signal om att njurarna inte fungerar som de ska. Men det är inte alltid så att njurarna in fungerar som de ska, utan det finnas en mängd olika anledningar till varför det är så. Det kan bero på:

  • Du har en stor muskelmassa

  • Vätskebrist och uttorkning

  • Inflammation i njurarna

  • Stopp i urinvägarna (ex. njursten eller svår prostataförstoring)

  • Om du har ätit mycket kött (särskilt kokt kött) för provtagningen

  • Vissa läkemedel

  • Nedsatt blodtillförsel (ex. hjärtsvikt eller förträngningar i kärlen som för blod till njurarna)

  • Kosttillskott som innehåller kreatin samt hård träning dagen innan blodtest.

Vad innebär ett lågt kreatininvärde?

Låga kreatininvärden har oftast liten klinisk betydelse. Det kan bero på en rad olika anledningar:

  • Liten muskelmassa

  • Hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln)

  • Tidigt stadie av diabetesrelaterat njurproblem

  • Graviditet - på grund av att njurarnas filtrering av blodet är mer effektiv.

Om du får behandling för låga kreatininvärden så behandlas orsaken bakom det.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

Urea (Karbamid)

Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

Cystatin C

Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

eGFR (Cystatin C)

eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

eGFR (Kreatinin)

eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

eGFR (medel)

eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

Natrium

Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

Kalium

Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

Kalcium

Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

Fosfat

Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

Klorid

Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

Kreatinkinas (CK)

Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.