Sköldkörtel

Sköldkörteln är en liten körtel belägen i halsen, precis under struphuvudet. Trots dess storlek är sköldkörteln en central del av kroppens hormonsystem. Sköldkörteln producerar sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Dessa hormoner reglerar bland annat kroppens ämnesomsättning, hjärtfrekvens och temperatur.

Vad är sköldkörtelrubbning?

Om sköldkörteln inte fungerar som den ska kan det orsaka en mängd olika hälsoproblem såsom trötthet, viktökning eller viktminskning, hjärtproblem, menstruationsproblem och infertilitet. Två vanliga sköldkörtelrubbningar är hypotyreos och hypertyreos.

Hypotyreos

Hypo betyder under och tyroidea betyder sköldkörtel och hypotyreos innebär en underfunktion av sköldkörteln där sköldkörteln bildar för lite sköldkörtelhormon. Det gör att ämnesomsättningen i kroppen påverkas bland annat genom att kroppens organ och celler jobbar långsammare. Sköldkörtelns tillverkning av hormoner kan också påverkas av graviditet och i klimakteriet. Hypotyreos är den vanligaste formen av sköldkörtelsjukdom.

Hypertyreos

Hyper betyder över och tyroidea betyder sköldkörtel och hypertyreos innebär en överfunktion av sköldkörteln där kroppen producerar ett överskott av sköldkörtelhormon. Det gör att kroppens celler och organ jobbar mer än normalt.

Orsaker till sköldkörtelrubbningar

Orsaken bakom sköldkörtelrubbning är i de flesta fall okänd, men i västvärlden beror detta oftast på en autoimmun sjukdom.

En riskfaktor till sköldkörtelrubbningar är ärftlighet. Om någon i din släkt eller familj haft någon sköldkörtelsjukdom finns det risk till att du också kan ha sköldkörtelrubbning. Däremot är det inte alltid beroende på ärftlighet.

Det är också oftast vanligare bland kvinnor och vid större hormonella förändringar såsom graviditet eller klimakteriet. Risken ökar också vid stigande ålder.

Symtom på sköldkörtelrubbningar

Rubbningar i sköldkörteln kan ge många olika symtom och utvecklas oftast långsamt under flera månader. Det kan vara svårt att veta om symtomen är relaterade till just sköldkörtelrubbningar, då flera av symptomen är ospecifika och därmed vanliga även på grund av andra anledningar.

Hypotyreos: kan yttra sig i trötthet, frusenhet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, viktökning, menstruationsrubbning och låg puls.

Hypertyreos: kan yttra sig i trötthet, hjärtklappning och hög puls, ofrivillig viktnedgång, svettningar, depression, muskelsvaghet, nervositet, irritation, oro, menstruationsrubbningar, aptitlöshet, håravfall och hudproblem. Hypertyreos kan också orsaka ögonproblem, såsom svidande och torra ögon, dubbelseende, uppspärrade ögon eller svullnad runt ögonen.

Hur diagnostiseras sköldkörtelrubbningar?

Sköldkörtelrubbningar diagnostiseras genom en kombination av blodprover, symtombedömning och ibland även bilddiagnostik.

Blodprover:

• TSH (tyreoideastimulerande hormon)
  Det viktigaste testet. Höga TSH-nivåer tyder på underfunktion (hypotyreos), medan låga nivåer tyder på överfunktion (hypertyreos).

• Fritt T4 (tyroxin)
  Mäter nivån av det aktiva hormonet T4. Lågt T4 tyder på underfunktion, medan högt T4 pekar mot överfunktion.

• Fritt T3 (trijodtyronin)
  Ibland mäts även T3, särskilt vid misstänkt hypertyreos.

• Antikroppar (TPOAk, TRAK)
  Analyseras vid misstanke om autoimmuna sköldkörtelsjukdomar (t.ex. Hashimotos tyreoidit eller Graves sjukdom).

Förebygga sköldkörtelrubbningar

Både hypo- och hypertyreos i sin vanligaste form är autoimmuna sjukdomar vilket innebär att immunförsvaret bildar antikroppar som skadar sköldkörteln. Det finns i dagsläget ingen förklaring till varför immunförsvaret bildar antikroppar och det finns därför inga kända sätt att förebygga sköldkörtelrubbningar.

Däremot, genom att kontrollera sköldkörteln via regelbundna hälsokontroller så kan eventuella sköldkörtelrubbningar uppmärksammas tidigt och rätt behandling kan sättas in. Behandling sker oftast med läkemedel i tablettform.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Genom att kontrollera viktiga hälsomarkörer för sköldkörteln kan du tidigt upptäcka rubbningar i sköldkörtelfunktionen, minska risken för komplikationer och förbättra din hormonella balans, hälsa och livskvalitet.