Omega-6/Omega-3-kvot

Publicerad: 2025-11-21

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Omega-6/omega-3-kvoten visar förhållandet mellan omega-6- och omega-3-fettsyror i blodet. Båda är viktiga för kroppens normala funktion och ingår bland annat i cellmembran och bildningen av signalämnen.

Kvoten ger information om fettsyrasammansättningen, men kan inte ensam avgöra om du har inflammation eller förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Läs mer om omega-3 och dess funktioner i kroppen.

Sammanfattning

Omega-6 och omega-3 är båda viktiga fettsyror, men balansen mellan dem spelar stor roll för kroppens inflammationsnivåer och långsiktiga hälsa. I dagens västerländska kost är omega-6/omega-3-kvoten ofta hög, främst på grund av processad mat och lågt intag av omega-3.

Varför analyserar man omega-6/omega-3-kvoten?

Omega-6/omega-3-kvoten används för att undersöka förhållandet mellan olika fleromättade fettsyror i blodet.

Analysen kan ge information om hur kostvanor påverkar fettsyrasammansättningen och kan användas för att följa förändringar över tid.

Läs mer om hur du tolkar ditt omega-3-resultat.

Vad är en normal omega-6/omega-3-kvot?

Det finns inget allmänt accepterat medicinskt normalvärde eller någon fastställd optimal omega-6/omega-3-kvot.

Resultatet beror bland annat på vilka fettsyror som ingår i analysen och vilken provtyp som används.

En lägre kvot är därför inte automatiskt bättre, och ett högt värde innebär inte i sig att du har en sjukdom.

Vad innebär en hög omega-6/omega-3-kvot?

En hög kvot innebär att andelen uppmätta omega-6-fettsyror är stor i förhållande till omega-3-fettsyrorna.

Det kan exempelvis bero på ett lågt intag av omega-3, särskilt EPA och DHA från fet fisk.

Ett högt värde betyder däremot inte automatiskt att kroppen har för mycket omega-6 eller att inflammationen är förhöjd.

Läs mer om omega-3 och inflammation.

Vad innebär en låg omega-6/omega-3-kvot?

En låg kvot innebär att andelen omega-6 är mindre i förhållande till omega-3.

Det kan exempelvis ses vid ett högre intag av EPA och DHA från fisk eller omega-3-tillskott.

En låg kvot är inte i sig ett bevis på bättre hälsa. Resultatet behöver bedömas tillsammans med de enskilda fettsyranivåerna.

Läs mer om omega-3 och hjärthälsa.

Vad påverkar omega-6/omega-3-kvoten?

Kvoten påverkas bland annat av:

  • Intaget av omega-3 från fisk, alger och andra livsmedel.

  • Intaget av omega-6 från exempelvis vegetabiliska oljor, nötter och frön.

  • Användning av omega-3-tillskott.

  • Individuella skillnader i fettsyraomsättningen.

Det är vanligtvis inte nödvändigt att minska intaget av hälsosamma omega-6-källor för att förbättra sina kostvanor.

Läs mer om omega-3-tillskott och när de inte alltid är rätt val.

Hur mäts omega-6/omega-3-kvoten?

Kvoten analyseras genom ett blodprov där mängden eller andelen av utvalda omega-6- och omega-3-fettsyror mäts.

Tillsammans med omega-3-index kan resultatet ge en bredare bild av fettsyrasammansättningen.

Läs mer om Werlabs omega-3-blodprov.

Andra hälsomarkörer inom Vitaminer & Mineraler

  • Vitamin B12 (Kobalamin)

    Vitamin B12 som också kallas kobalamin. Behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Kroppen själv kan inte tillverka detta vitamin utan det måste intas via kosten.

  • Folat (Folsyra - Vitamin B9)

    Folat som också kallas för Vitamin B9. Viktigt för tillväxt och en förutsättning för att de röda blodkropparna och kroppens andra celler ska bildas. Folat är också viktigt hos gravida kvinnor för fosterutveckling och stimulering av mjölkproduktionen.

  • Homocystein

    Homocystein är en aminosyra och en viktig byggsten i kroppens proteiner. Homocystein omvandlas till andra typer av aminosyror i kroppen, men för att detta skall kunna ske krävs tillräckliga nivåer av vitaminerna B6 (pyridoxin), B9 (folat) och B12 (kobalamin) samt av de enzymer som behövs för att denna process skall kunna ske. Höga nivåer av homocystein i blodet ses därför vid brist på dessa B-vitaminer, men även vid vissa sjukdomstillstånd som njursjukdom, underfunktion av sköldkörtel (hypotyreos), hudsjukdomen psoriasis och vid intag av vissa läkemedel (såsom Omeprazol, statiner och metformin samt vissa antiepileptika). Det finns studier som tyder på att förhöjdt homocystein i blodet kan tyda på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har man inte kunnat visat att man med tillskott av dessa B-vitaminer kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos personer med högt homocystein. I nuläget krävs därför mer forskning inom detta område innan rekommendationer kan ges.

  • Vitamin D (25-OH)

    D-vitamin skiljer sig från övriga vitaminer genom att även vara ett så kallat steroidhormon och har en central roll i regleringen av kroppens kalcium- och fosfatbalans. Vitaminet krävs för uppbyggnad av vårt skelett men har också betydelse för att kroppens celler skall kunna dela sig normalt och för ett välfungerande immunförsvar. Låga D-vitaminnivåer har sammankopplats med förekomsten av en rad tillstånd såsom vinter- och vårdepressioner, trötthet, fibromyalgi samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

  • Magnesium

    Magnesium är ett spårämne som har stor betydelse för flertalet funktioner i kroppen och behövs för att våra nerver och muskler skall fungera, för att vår energiomsättning skall fungera normalt och för att våra gener skall kunna bildas på ett korrekt sätt. Magnesium kan inte produceras av kroppen utan måste intas via maten. En brist beror som regel på att man fått i sig för lite magnesium via kosten eller att man äter läkemedel som försämrar upptaget av magnesium i tarmen. 60% av allt magnesium i vår kropp finns i skelettet, 39% i våra celler, varav hälften av detta i våra muskelceller och 1% utanför cellerna t.ex. i blodet där det kan mätas. Eftersom magnesium deltar i många olika processer i kroppen kan en brist ge upphov till symtom från många olika organ. Symtom uppkommer dock ofta sent i förloppet och dessa är ofta diffusa. Exempel på sådana symtom kan vara mental påverkan med trötthet, förvirring, håglöshet och depression, rytmrubbningar i hjärtat och muskelkramper.

  • Zink

    Zink är ett mineral som finns i celler i hela kroppen och behövs för att kroppens immunförsvar ska fungera ordentligt. Zink fyller också en funktion vid celldelning, celltillväxt, sårläkning och påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater och fett. Zink spelar också en viktig roll i ämnesomsättningen.

  • Mättade/omättade fettsyror-kvot

    Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror ger en översikt av balansen mellan dessa två huvudtyper av fett i blodet. Denna balans är en viktig indikator för kostens kvalitet och har stor betydelse för cellmembranens funktion och för hjärt-kärlhälsan.

  • Omega-3-index

    Omega-3-index mäter den procentuella andelen av de marina omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i de röda blodkropparnas membran. Det är en etablerad och stark riskmarkör för hjärt-kärlhälsa och speglar ditt intag över flera månader.

Sjukdomar & besvär (Vitaminer & Mineraler)

Zink – symtom, nivåer och kroppens viktiga funktioner

Zink är ett mineral som kroppen behöver i små mängder men som har stor betydelse för många funktioner. Det är särskilt viktigt för immunförsvaret, hudens hälsa och kroppens förmåga att läka. Eftersom kroppen inte kan lagra större mängder zink behöver det tillföras regelbundet via kosten. Obalans i nivåerna kan påverka hur du mår, ofta på ett sätt som är svårt att direkt koppla till just zink.

Läs mer

Vitaminbrist – symtom, orsaker och hur du återställer balansen

Vitaminer är nödvändiga för att kroppen ska fungera normalt, men de behöver tillföras regelbundet via kosten eftersom kroppen inte själv kan producera de flesta av dem. När nivåerna blir för låga kan det påverka flera av kroppens system. Vitaminbrist utvecklas ofta gradvis och symtomen kan vara svåra att tolka. Därför är det viktigt att förstå vad som ligger bakom och hur du kan återställa balansen.

Läs mer

Magnesium - vad påverkar magnesiumbalansen?

Magnesium är ett livsnödvändigt mineral som behövs för bland annat musklernas, nervsystemets och hjärtats normala funktion. Kroppen reglerar magnesiumnivåerna genom upptag från maten och utsöndring via njurarna. När balansen påverkas kan magnesiumhalten i blodet bli för låg eller för hög.

Här går vi igenom vad som påverkar magnesiumbalansen, varför nivåerna kan förändras och när ett blodprov kan vara relevant.

Läs mer

Kalcium – vad dina nivåer säger om kroppens balans

Kalcium är ett mineral som de flesta förknippar med skelettet, men det spelar en mycket större roll i kroppen än så. Det behövs för att muskler ska fungera, nerver ska kunna skicka signaler och för att hjärtat ska slå normalt. Kalciumhalten i blodet är noggrant reglerad, och även små avvikelser kan ge viktig information om kroppens inre balans.

Läs mer

Folat – vad låga och höga nivåer betyder för kroppen

Folat är ett viktigt vitamin som kroppen behöver varje dag för att fungera optimalt. Det spelar en central roll i bildningen av blod och i kroppens cellförnyelse. Eftersom kroppen inte kan lagra stora mängder folat krävs ett regelbundet intag via kosten. När nivåerna blir för låga kan det påverka både energi, blodvärden och allmänt välbefinnande.

Läs mer

Homocystein – vad höga värden betyder för din hälsa

Homocystein är ett blodvärde som ger viktig information om kroppens ämnesomsättning och näringsstatus. Det är inte lika känt som kolesterol eller blodsocker, men spelar en central roll i hur kroppen fungerar på lång sikt. När nivåerna av homocystein är förhöjda kan det påverka blodkärlen och bidra till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt är det ett värde som ofta går att påverka.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök