Mättade/omättade fettsyror-kvot
Publicerad: 2025-11-21
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror visar balansen mellan olika typer av fett i kroppen och kan ge viktig information om kostens kvalitet och påverkan på hälsan. Ett högt intag av mättat fett i förhållande till omättat fett har i forskning kopplats till högre nivåer av LDL-kolesterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Mättade fetter finns främst i animaliska produkter som smör, ost och rött kött, medan omättade fetter finns i exempelvis olivolja, avokado, nötter och fet fisk. Genom att mäta balansen mellan dessa fettsyror i blodet kan man få en bättre bild av kroppens långsiktiga fettsyreprofil och hur kosten påverkar hjärta, blodkärl och metabolism.
Sammanfattning
Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror beskriver hur stor andel av kroppens fett som består av mättade respektive omättade fetter. Ett högt värde innebär att andelen mättat fett är hög i förhållande till omättat fett, vilket i forskning kopplats till högre LDL-kolesterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ett lägre värde ses generellt som mer gynnsamt och är ofta kopplat till ett högre intag av olivolja, nötter, frön och fet fisk.
Vad är Mättade/Omättade fettsyror-kvoten?
Mättade/omättade fettsyror-kvoten jämför den totala mängden mättade fettsyror med den totala mängden omättade fettsyror i kroppen.
Mättade fettsyror
Mättade fetter finns främst i:
smör
ost
feta mejeriprodukter
rött kött
charkprodukter
kokosolja och palmolja
Vanliga mättade fettsyror är:
palmitinsyra
stearinsyra
Omättade fettsyror
Omättade fetter delas in i:
enkelomättade fetter
fleromättade fetter
De finns bland annat i:
olivolja
avokado
nötter och frön
fet fisk
omega-3 och omega-6
Vanliga omättade fettsyror är:
oljesyra
EPA
DHA
Varför är kvoten viktig?
Fettsyror är viktiga byggstenar i kroppens cellmembran och påverkar, bland annat via balansen mellan omega-3 och omega-6 och tolkning av dessa kvoter:
blodfetter
inflammation
blodkärlens funktion
hjärt-kärlhälsa
En hög andel mättat fett i förhållande till omättat fett kan göra cellmembranen stelare och påverka kroppens ämnesomsättning negativt.
Forskning visar att ett högt intag av mättat fett ofta är kopplat till:
ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
sämre blodfettsprofil
Omättade fetter är däremot generellt kopplade till mer gynnsamma effekter på:
blodkärl
kolesterolnivåer
hjärthälsa
Vad innebär ett högt värde?
Ett högt värde betyder att andelen mättade fettsyror är hög i förhållande till omättade fettsyror.
Det kan bero på:
högt intag av smör och feta mejeriprodukter
mycket rött kött och processad mat
lågt intag av fisk, nötter och vegetabiliska oljor
Ett högt värde har i forskning kopplats till:
högre LDL-kolesterol, vilket också speglas i en ogynnsam ApoB/A1-kvot som markör för hjärt-kärlrisk
ökad risk för åderförkalkning
ökad hjärt-kärlrisk
Det betyder inte automatiskt att man är sjuk, men det kan vara ett tecken på att fettsyrebalansen kan förbättras.
Vad innebär ett lågt värde?
Ett lägre värde innebär att andelen omättade fetter är högre i relation till mättade fetter.
Det ses ofta hos personer som:
äter mer fisk
använder olivolja
äter mer nötter och frön
har en kost med mindre ultraprocessad mat
Ett lägre värde är generellt kopplat till:
bättre blodfettsprofil
lägre LDL-kolesterol
bättre hjärt-kärlhälsa, delvis genom effekter från EPA- och DHA-omega-3-fettsyror på hjärtats funktion
Hur påverkar mättade och omättade fetter kroppen?
Hjärt-kärlsystemet
Omättade fetter kan bidra till:
förbättrade kolesterolnivåer
bättre kärlfunktion
minskad hjärt-kärlrisk
Cellmembran
Fettsyror påverkar cellernas:
flexibilitet
signalering
funktion
Inflammation
Vissa omättade fetter, särskilt omega-3, är kopplade till antiinflammatoriska effekter.
Hur förbättrar man sin fettsyrebalans?
Du kan förbättra kvoten genom att:
Äta mer omättat fett
Till exempel:
olivolja
avokado
nötter
frön
fet fisk, som är rik på omega-3-fettsyror som skyddar hjärtat
Minska mängden mättat fett
Framför allt från:
processad mat
feta charkprodukter
stora mängder smör och feta mejerier
Prioritera hel mat
En kost rik på:
grönsaker
baljväxter
fisk
nötter, som tillsammans med omega-3-fettsyror kan bidra till en starkare hudbarriär och bättre hudhälsa
är ofta kopplad till en mer gynnsam fettsyreprofil.
Kan man mäta kvoten i blodet?
Ja. Genom ett blodprov kan man analysera kroppens fettsyraprofil och få information om balansen mellan mättade och omättade fetter över tid.
Ett specifikt Omega-3-test som mäter fettsyrebalans i blodet kan ge mer detaljerad information om dina nivåer. Testet kan ge vägledning kring:
kostmönster
hjärt-kärlhälsa
fettsyrebalans
livsstilsförändringar
Eftersom fettsyrorna speglar långsiktigt intag ger analysen ofta en mer tillförlitlig bild än att bara uppskatta kosten.
Sammanfattning
Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror är en viktig markör för kroppens fettsyrebalans och kan påverka hjärt-kärlhälsa, blodfetter och inflammation.
Ett högt värde innebär ofta ett högt intag av mättat fett och kan vara kopplat till högre LDL-kolesterol och ökad hjärt-kärlrisk. Ett lägre värde ses generellt som mer gynnsamt och är ofta kopplat till en kost rik på fisk, olivolja, nötter och andra omättade fetter.
Genom att förbättra balansen mellan olika fetter kan många stödja både hjärta, blodkärl och långsiktig hälsa.
Andra hälsomarkörer inom Vitaminer & Mineraler
Vitamin B12 (Kobalamin)
Vitamin B12 som också kallas kobalamin. Behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Kroppen själv kan inte tillverka detta vitamin utan det måste intas via kosten.
Folat (Folsyra - Vitamin B9)
Folat som också kallas för Vitamin B9. Viktigt för tillväxt och en förutsättning för att de röda blodkropparna och kroppens andra celler ska bildas. Folat är också viktigt hos gravida kvinnor för fosterutveckling och stimulering av mjölkproduktionen.
Homocystein
Homocystein är en aminosyra och en viktig byggsten i kroppens proteiner. Homocystein omvandlas till andra typer av aminosyror i kroppen, men för att detta skall kunna ske krävs tillräckliga nivåer av vitaminerna B6 (pyridoxin), B9 (folat) och B12 (kobalamin) samt av de enzymer som behövs för att denna process skall kunna ske. Höga nivåer av homocystein i blodet ses därför vid brist på dessa B-vitaminer, men även vid vissa sjukdomstillstånd som njursjukdom, underfunktion av sköldkörtel (hypotyreos), hudsjukdomen psoriasis och vid intag av vissa läkemedel (såsom Omeprazol, statiner och metformin samt vissa antiepileptika). Det finns studier som tyder på att förhöjdt homocystein i blodet kan tyda på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har man inte kunnat visat att man med tillskott av dessa B-vitaminer kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos personer med högt homocystein. I nuläget krävs därför mer forskning inom detta område innan rekommendationer kan ges.
Vitamin D (25-OH)
D-vitamin skiljer sig från övriga vitaminer genom att även vara ett så kallat steroidhormon och har en central roll i regleringen av kroppens kalcium- och fosfatbalans. Vitaminet krävs för uppbyggnad av vårt skelett men har också betydelse för att kroppens celler skall kunna dela sig normalt och för ett välfungerande immunförsvar. Låga D-vitaminnivåer har sammankopplats med förekomsten av en rad tillstånd såsom vinter- och vårdepressioner, trötthet, fibromyalgi samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Magnesium
Magnesium är ett spårämne som har stor betydelse för flertalet funktioner i kroppen och behövs för att våra nerver och muskler skall fungera, för att vår energiomsättning skall fungera normalt och för att våra gener skall kunna bildas på ett korrekt sätt. Magnesium kan inte produceras av kroppen utan måste intas via maten. En brist beror som regel på att man fått i sig för lite magnesium via kosten eller att man äter läkemedel som försämrar upptaget av magnesium i tarmen. 60% av allt magnesium i vår kropp finns i skelettet, 39% i våra celler, varav hälften av detta i våra muskelceller och 1% utanför cellerna t.ex. i blodet där det kan mätas. Eftersom magnesium deltar i många olika processer i kroppen kan en brist ge upphov till symtom från många olika organ. Symtom uppkommer dock ofta sent i förloppet och dessa är ofta diffusa. Exempel på sådana symtom kan vara mental påverkan med trötthet, förvirring, håglöshet och depression, rytmrubbningar i hjärtat och muskelkramper.
Zink
Zink är ett mineral som finns i celler i hela kroppen och behövs för att kroppens immunförsvar ska fungera ordentligt. Zink fyller också en funktion vid celldelning, celltillväxt, sårläkning och påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater och fett. Zink spelar också en viktig roll i ämnesomsättningen.
Omega-6/Omega-3-kvot
Omega-6/Omega-3-kvoten är ett mått på den övergripande balansen mellan totala omega-6- och omega-3-fettsyror i kroppen. En obalanserad kvot är kopplad till ökad risk för kronisk inflammation och sjukdom.
Omega-3-index
Omega-3-index mäter den procentuella andelen av de marina omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i de röda blodkropparnas membran. Det är en etablerad och stark riskmarkör för hjärt-kärlhälsa och speglar ditt intag över flera månader.