Mättade/omättade fettsyror-kvot
Publicerad: 2025-11-21
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror visar balansen mellan olika typer av fett i kroppen och kan ge viktig information om kostens kvalitet och påverkan på hälsan. Ett högt intag av mättat fett i förhållande till omättat fett har i forskning kopplats till högre nivåer av LDL-kolesterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Mättade fetter finns främst i animaliska produkter som smör, ost och rött kött, medan omättade fetter finns i exempelvis olivolja, avokado, nötter och fet fisk. Genom att mäta balansen mellan dessa fettsyror i blodet kan man få en bättre bild av kroppens långsiktiga fettsyreprofil och hur kosten påverkar hjärta, blodkärl och metabolism.
Sammanfattning
Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror beskriver hur stor andel av kroppens fett som består av mättade respektive omättade fetter. Ett högt värde innebär att andelen mättat fett är hög i förhållande till omättat fett, vilket i forskning kopplats till högre LDL-kolesterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ett lägre värde ses generellt som mer gynnsamt och är ofta kopplat till ett högre intag av olivolja, nötter, frön och fet fisk.
Vad är Mättade/Omättade fettsyror-kvoten?
Mättade/omättade fettsyror-kvoten jämför den totala mängden mättade fettsyror med den totala mängden omättade fettsyror i kroppen.
Mättade fettsyror
Mättade fetter finns främst i:
smör
ost
feta mejeriprodukter
rött kött
charkprodukter
kokosolja och palmolja
Vanliga mättade fettsyror är:
palmitinsyra
stearinsyra
Omättade fettsyror
Omättade fetter delas in i:
enkelomättade fetter
fleromättade fetter
De finns bland annat i:
olivolja
avokado
nötter och frön
fet fisk
omega-3 och omega-6
Vanliga omättade fettsyror är:
oljesyra
EPA
DHA
Varför är kvoten viktig?
Fettsyror är viktiga byggstenar i kroppens cellmembran och påverkar, bland annat via balansen mellan omega-3 och omega-6 och tolkning av dessa kvoter:
blodfetter
inflammation
blodkärlens funktion
hjärt-kärlhälsa
En hög andel mättat fett i förhållande till omättat fett kan göra cellmembranen stelare och påverka kroppens ämnesomsättning negativt.
Forskning visar att ett högt intag av mättat fett ofta är kopplat till:
ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
sämre blodfettsprofil
Omättade fetter är däremot generellt kopplade till mer gynnsamma effekter på:
blodkärl
kolesterolnivåer
hjärthälsa
Vad innebär ett högt värde?
Ett högt värde betyder att andelen mättade fettsyror är hög i förhållande till omättade fettsyror.
Det kan bero på:
högt intag av smör och feta mejeriprodukter
mycket rött kött och processad mat
lågt intag av fisk, nötter och vegetabiliska oljor
Ett högt värde har i forskning kopplats till:
högre LDL-kolesterol, vilket också speglas i en ogynnsam ApoB/A1-kvot som markör för hjärt-kärlrisk
ökad risk för åderförkalkning
ökad hjärt-kärlrisk
Det betyder inte automatiskt att man är sjuk, men det kan vara ett tecken på att fettsyrebalansen kan förbättras.
Vad innebär ett lågt värde?
Ett lägre värde innebär att andelen omättade fetter är högre i relation till mättade fetter.
Det ses ofta hos personer som:
äter mer fisk
använder olivolja
äter mer nötter och frön
har en kost med mindre ultraprocessad mat
Ett lägre värde är generellt kopplat till:
bättre blodfettsprofil
lägre LDL-kolesterol
bättre hjärt-kärlhälsa, delvis genom effekter från EPA- och DHA-omega-3-fettsyror på hjärtats funktion
Hur påverkar mättade och omättade fetter kroppen?
Hjärt-kärlsystemet
Omättade fetter kan bidra till:
förbättrade kolesterolnivåer
bättre kärlfunktion
minskad hjärt-kärlrisk
Cellmembran
Fettsyror påverkar cellernas:
flexibilitet
signalering
funktion
Inflammation
Vissa omättade fetter, särskilt omega-3, är kopplade till antiinflammatoriska effekter.
Hur förbättrar man sin fettsyrebalans?
Du kan förbättra kvoten genom att:
Äta mer omättat fett
Till exempel:
olivolja
avokado
nötter
frön
fet fisk, som är rik på omega-3-fettsyror som skyddar hjärtat
Minska mängden mättat fett
Framför allt från:
processad mat
feta charkprodukter
stora mängder smör och feta mejerier
Prioritera hel mat
En kost rik på:
grönsaker
baljväxter
fisk
nötter, som tillsammans med omega-3-fettsyror kan bidra till en starkare hudbarriär och bättre hudhälsa
är ofta kopplad till en mer gynnsam fettsyreprofil.
Kan man mäta kvoten i blodet?
Ja. Genom ett blodprov kan man analysera kroppens fettsyraprofil och få information om balansen mellan mättade och omättade fetter över tid.
Ett specifikt Omega-3-test som mäter fettsyrebalans i blodet kan ge mer detaljerad information om dina nivåer. Testet kan ge vägledning kring:
kostmönster
hjärt-kärlhälsa
fettsyrebalans
livsstilsförändringar
Eftersom fettsyrorna speglar långsiktigt intag ger analysen ofta en mer tillförlitlig bild än att bara uppskatta kosten.
Sammanfattning
Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror är en viktig markör för kroppens fettsyrebalans och kan påverka hjärt-kärlhälsa, blodfetter och inflammation.
Ett högt värde innebär ofta ett högt intag av mättat fett och kan vara kopplat till högre LDL-kolesterol och ökad hjärt-kärlrisk. Ett lägre värde ses generellt som mer gynnsamt och är ofta kopplat till en kost rik på fisk, olivolja, nötter och andra omättade fetter.
Genom att förbättra balansen mellan olika fetter kan många stödja både hjärta, blodkärl och långsiktig hälsa.
Andra hälsomarkörer inom Vitaminer & Mineraler
Artiklar (Vitaminer & Mineraler)

Näringsbrist? Ta reda på om du behöver extra näringstät kost
Läs mer

Frukt och grönsaker – därför är de viktiga för hälsan och välmåendet
Läs mer

Vitaminbrist: Förstå orsakerna och känn igen viktiga symtom
Läs mer

Hälsosam påskbuffé – njut av maten med balans och näring
Läs mer

Effekten av rödbetor på uthållighet
Läs mer

Vitaminer, mineraler och spårämnen – håll koll på din status
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Vitaminer & Mineraler)
Zink – symtom, nivåer och kroppens viktiga funktioner
Zink är ett mineral som kroppen behöver i små mängder men som har stor betydelse för många funktioner. Det är särskilt viktigt för immunförsvaret, hudens hälsa och kroppens förmåga att läka. Eftersom kroppen inte kan lagra större mängder zink behöver det tillföras regelbundet via kosten. Obalans i nivåerna kan påverka hur du mår, ofta på ett sätt som är svårt att direkt koppla till just zink.
Läs mer
Vitaminbrist – symtom, orsaker och hur du återställer balansen
Vitaminer är nödvändiga för att kroppen ska fungera normalt, men de behöver tillföras regelbundet via kosten eftersom kroppen inte själv kan producera de flesta av dem. När nivåerna blir för låga kan det påverka flera av kroppens system. Vitaminbrist utvecklas ofta gradvis och symtomen kan vara svåra att tolka. Därför är det viktigt att förstå vad som ligger bakom och hur du kan återställa balansen.
Läs mer
Magnesium – symtom, nivåer och kroppens viktiga balans
Magnesium är ett mineral som kroppen behöver för att fungera normalt, men som ofta får mindre uppmärksamhet än exempelvis järn eller kalcium. Det deltar i hundratals processer i kroppen, från energiproduktion till musklernas arbete och nervsystemets signaler. Även små förändringar i magnesiumbalansen kan påverka hur du mår, vilket gör det till en viktig pusselbit i helhetsbilden av din hälsa.
Läs mer
Kalcium – vad dina nivåer säger om kroppens balans
Kalcium är ett mineral som de flesta förknippar med skelettet, men det spelar en mycket större roll i kroppen än så. Det behövs för att muskler ska fungera, nerver ska kunna skicka signaler och för att hjärtat ska slå normalt. Kalciumhalten i blodet är noggrant reglerad, och även små avvikelser kan ge viktig information om kroppens inre balans.
Läs mer
Folat – vad låga och höga nivåer betyder för kroppen
Folat är ett viktigt vitamin som kroppen behöver varje dag för att fungera optimalt. Det spelar en central roll i bildningen av blod och i kroppens cellförnyelse. Eftersom kroppen inte kan lagra stora mängder folat krävs ett regelbundet intag via kosten. När nivåerna blir för låga kan det påverka både energi, blodvärden och allmänt välbefinnande.
Läs mer
Homocystein – vad höga värden betyder för din hälsa
Homocystein är ett blodvärde som ger viktig information om kroppens ämnesomsättning och näringsstatus. Det är inte lika känt som kolesterol eller blodsocker, men spelar en central roll i hur kroppen fungerar på lång sikt. När nivåerna av homocystein är förhöjda kan det påverka blodkärlen och bidra till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt är det ett värde som ofta går att påverka.
Läs mer