Kronisk inflammation –
när skyddet orsakar oss skada

Kronisk inflammation Beräknad lästid: 7:30 min

När vårt immunförsvar går i baklås skadas våra egna celler och risken för sjukdom ökar kraftigt. Allt fler åkommor och välfärdssjukdomar tycks hänga samman med inflammation, ett tillstånd som kan synas i blodet långt innan du blivit sjuk.

Det mänskliga immunsystemet är ett sofistikerat totalförsvarssystem, ett rörligt skydd mot nästan alla främmande organismer och molekyler. Immunförsvaret är i första hand utvecklat för att skydda oss mot infektioner, men på senare tid har vetenskapen sett att defekter i immunsystemet också kan leda till en ökning av bland annat vissa sällsynta cancertyper, något som talar för att immunsystemet också är inblandat i att skydda oss också mot annat än infektionssjukdom.

Hitta hälsokontrollen för dig baserat på 5 enkla frågor

Svara på frågorna

Autoimmuna sjukdomar

När immunförsvaret utfört sitt uppdrag, att nedkämpa en yttre fiende, är dess uppgift att dra sig tillbaka och lugnt och stilla invänta nästa attack. Vid så kallade autoimmuna sjukdomar har den här mekanismen hängt sig, immunsystemet fortsätter arbeta och orsakar kroniska inflammationer eller allergiska reaktioner i den egna kroppen. Några exempel på autoimmuna sjukdomar som kan vara mycket besvärande är tarmsjukdomen Crohns, ledsjukdomar av typen artrit och den reumatiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).

Kroniska inflammationer intresserar vetenskapen

Kroniska inflammationstillstånd tros också hänga samman med andra sjukdomar, bland annat tidiga stadier av diabetes, så kallad insulinresistens. Just nu pågår en stor mängd forskningsprojekt där vetenskapen tittar närmare på kopplingen mellan kroniska inflammationstillstånd i kroppen och bland andra flera av vår tids stora folksjukdomar. Att med hjälp av ett blodprov ta reda på mer om eventuella pågående inflammationer i kroppen kan vara ett bra sätt att, innan man faktiskt fått fysiska besvär, få reda på mer om hur kroppen faktiskt mår. Livsstilsomläggningar som att motionera regelbundet, äta mer hälsosamt och sluta röka har i studier visat sig ha lindrande effekt på flera inflammationstillstånd i kroppen.

Följande tester kan hjälpa dig att ta reda på mer om ditt immunsystem och eventuella inflammationstillstånd i kroppen:

  • Vita blodkroppar (LPK) – Våra vita blodkroppar, eller leukocyter som de också kallas, används för att ta reda på om ditt immunförsvar arbetar med några inflammationsprocesser inuti kroppen. Men ett högt antal vita blodkroppar, så kallad leukocytos, behöver inte vara kopplat till inflammation. Höga värden kan också bero på ett stort antal andra omständigheter och sjukdomar. Några exempel är infektioner, oftast orsakade av bakterier eller vissa virus, mer sällan av svampar eller parasiter. Även allergiska reaktioner, intensiv träning, svår emotionell eller fysisk stress och graviditet i den sista månaden kan orsaka ett högt LPK-värde. Detsamma gäller för cigarrettrökning. Men, som sagt, inflammation eller inflammatoriska tillstånd, orsakar nästan alltid ett högt LPK-värde.
  • Sänkan (SR) – Ett mått på hur snabbt dina röda blodkroppar, även kallade erytrocyter, sjunker i ett provrör på en timme. När inflammation förekommer i kroppen gör vissa proteiner att de röda blodkropparna klumpar ihop sig. De faller då snabbare än normalt till botten av röret, det kallas för hög sedimentationshastighet. Det finns många möjliga orsaker till en hög sedimentationshastighet. Därför kontrolleras sänkan ofta tillsammans med andra tester för att bekräfta en eventuell diagnos.
  • C-reaktivt protein (CRP) – Vid akuta infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildas ett så kallat akutfasprotein i levern. Proteinet aktiverar något som kanske bäst kan beskrivas som ett komplementsystem, som backar upp immunförsvaret lite extra. Vid akuta infektioner överensstämmer stigande CRP med stigande sänka, men CRP stiger fortare än sänkan och används därför oftare inom sjukvården för att få ett tydligare svar. CRP värdet kan också, tillsammans med andra värden, användas för att kartlägga och övervaka både akuta och kroniska inflammationstillstånd.
  • Hemoglobin (Hb) – Hb är en proteinmolekyl i den röda blodkroppen som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och för tillbaka koldioxid till lungorna. Ett allt för lågt Hb brukar inom sjukvården kallas för anemi, blodbrist. Anemi kan uppstå av flera skäl, ett av dem är en pågående inflammation.
  • Järn – Järn är en livsviktig mineral. Kroppen använder det som en beståndsdel i så kallat hemoglobin, det vill säga proteinet i de röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. Järnbrist kan uppstå av flera olika orsaker, bland annat av pågående inflammation.

Fetma, diabetes och kronisk inflammation

Hos personer med diabetes, men också hos personer som lider av fetma eller som diagnostiserats med förstadiet till diabetes, syns ofta tecken på kronisk inflammation i ett vanligt blodprov. Läkaren David Ludwig vid Harvard Medical School har i sin forskning kunnat bevisa att fetma försätter kroppens fettceller i ett slags stressliknande tillstånd som i sin tur aktiverar immunsystemet. Det här orsakar en ond cirkel av tilltagande kronisk inflammation i kroppens blodkärl, något som i sin tur leder till att artärerna blir för trånga. Så kallad åderförkalkning uppstår, något som kraftigt ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom hos den här typen av kraftigt överviktiga personer.

En kroniskt inflammerad lever kan orsaka hepatit och så kallad skrumplever. I muskeln kan kronisk inflammation orsaka svaghet och på sikt också minskad muskelmassa, i lungorna är astma en vanlig effekt av långvarig lokal inflammation. Neurologiska inflammationstillstånd är just nu högintressanta inom forskningsvärlden, redan nu har man kunnat se kopplingar mellan inflammationstillstånd i hjärnan och sjuklig försämring av psykiska funktioner som exempelvis vid sjukdomen Alzheimers.

Framtidens inflammationsforskning

Sättet som våra celler reagerar på kronisk inflammation tycks vara en viktig pusselbit för att förstå mer om hur inflammatoriska processer kan påverka våra kroppar och vår hälsa. Våra celler reagerar olika på inflammation, somliga reagerar kraftigt, andra reagerar inte alls. Sättet de reagerar på tycks dessutom förändras över tid. De celler som reagerar allt för kraftigt orsakar celldöd, en slags självutsläckning. Den typen av reaktion slår allra hårdast mot hjärnan, som inte alls i lika snabb takt som exempelvis en muskel, kan bilda nya celler för att ersätta de som försvunnit.

Men det finns också celler som reagerar tvärtom på inflammation, exempelvis är närområdet runt en cancertumör ofta fullt av kraftigt inflammerade kroppsegna celler. Forskare har sett att de här inflammerade cellerna spelar en viktig roll för tumörens förmåga att växa och sprida sig. Det finns också ny cancerforskning som tyder på att cancertumörer kan ”kidnappa” delar av vårt immunförsvar och använda sig av våra egna signalmolekyler för att påskynda sig egen tillväxt.

Både kroniska sjukdomar och en majoritet av alla åldersrelaterade åkommor tycks alltså, på ett eller annat sätt, ha kopplingar till olika inflammationstillstånd. Alldeles oavsett vad mer som rent vetenskapligt döljer sig bakom dessa nya upptäckter så tycks det vara en bra idé att, för hälsans skull, dämpa och begränsa alla former av onormala inflammationstillstånd i kroppen.


Så fungerar Werlabs

Werlabs erbjuder hälsokontroller genom blodprov i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs, Aleris, Unicare och Encia. Werlabs är registrerad vårdgivare hos Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO.

Beställ