Du trackar sömn och steg – men missar kroppens viktigaste data

Hälsodata har aldrig varit mer tillgänglig

På bara några år har hälsoteknik blivit en naturlig del av vardagen för många. Smartklockor och aktivitetsarmband kan idag registrera:

• antal steg

• puls

• sömnmönster

• träningsbelastning

• kaloriförbrukning

• syremättnad

• hjärtfrekvensvariation (HRV)

För många skapar detta ökad motivation att röra sig mer, sova bättre och bli mer medveten om sina levnadsvanor.

Det är positivt. Men det finns också en risk att vi överskattar hur mycket den här typen av data faktiskt berättar om vår hälsa.

Det du mäter är inte alltid det som påverkar hälsan mest

Om din klocka visar att du har sovit åtta timmar, tagit 10 000 steg och tränat tre gånger den senaste veckan kan det ge en bild av att allt ser bra ut.

Men den kan inte svara på frågor som:

• Hur ser dina blodfetter ut?

• Har du förhöjt blodsocker?

• Har du järnbrist?

• Har du låga nivåer av vitamin D?

• Finns tecken på inflammation?

• Hur fungerar sköldkörteln och dess hormoner?

• Hur ser dina levervärden och leverns funktion ut om du till exempel gör ett leverprov för att bedöma leverns hälsa via blodprov?

Många biologiska förändringar sker utan tydliga symtom. Det är därför vissa riskfaktorer ibland kallas för "tysta". De kan utvecklas under flera år innan de märks i vardagen.

Vad är biologiska markörer?

Biologiska markörer, ofta kallade biomarkörer, är mätbara ämnen eller värden i kroppen som kan ge information om olika fysiologiska processer.

Exempel på vanliga biomarkörer är:

• kolesterol

• LDL-kolesterol

• HDL-kolesterol

• triglycerider

• HbA1c

• blodsocker

• ferritin

• vitamin D

• vitamin B12

• CRP

• TSH

Till skillnad från data från en wearable visar dessa markörer hur kroppen fungerar på insidan.

De kan ge information om näringsstatus, ämnesomsättning, hjärt-kärlhälsa, inflammation och flera andra viktiga områden, vilket också är grunden när du ska välja rätt hälsokontroll och antal markörer.

Wearables visar beteende – blodprover visar biologisk respons

En enkel tumregel är att wearables främst mäter beteenden medan blodprover visar kroppens biologiska respons.

Din smartklocka kan exempelvis visa att du:

• tränar regelbundet

• sover tillräckligt länge

• är fysiskt aktiv

• återhämtar dig bra

Men den kan inte avgöra hur kroppen svarar på dessa vanor.

Två personer med exakt samma aktivitetsnivå kan ha helt olika:

• kolesterolvärden

• blodsockernivåer

• inflammationsmarkörer kopplade till träning och belastning

• järndepåer

Genetik, ålder, kost, stress, sömnkvalitet och andra faktorer påverkar hur kroppen reagerar.

När data från klockan och blodprover berättar olika historier

Det är inte ovanligt att personer som tränar regelbundet och upplever sig som friska upptäcker avvikande blodvärden vid en hälsokontroll.

Exempel kan vara:

• förhöjt LDL-kolesterol

• låga järndepåer

• lågt vitamin D

• förhöjt blodsocker

• avvikande sköldkörtelvärden som kan utredas med ett större sköldkörtelprov

Motsatsen kan också förekomma. Någon kan känna sig trött och uppleva att återhämtningen fungerar dåligt, medan blodproverna ser normala ut. Då kan sambandet mellan sömn, återhämtning och blodvärden samt data från sömnmönster, träningsbelastning och stressnivåer bidra med viktig information, särskilt om du även följer blodstatus och hur träning påverkar dina blodvärden.

Det är därför de två datalagren kompletterar varandra.

Kan wearables upptäcka sjukdom?

Vissa moderna wearables kan identifiera avvikelser i puls, hjärtrytm eller syremättnad och därmed bidra till att upptäcka hälsoproblem tidigare.

Men de är inte utvecklade för att ställa medicinska diagnoser.

En smartklocka kan till exempel inte mäta – eller hjälpa dig att tolka en bred hälsokontroll med blodprover:

• kolesterol

• HbA1c

• ferritin

• vitamin D

• sköldkörtelhormoner

• levervärden som ALAT, ASAT, ALP, Gamma-GT och bilirubin

För att analysera dessa markörer krävs laboratorieanalyser.

Framtidens hälsa bygger på flera datakällor

Utvecklingen går mot mer individanpassad hälsa där olika typer av data kombineras.

Wearables kan hjälpa dig att förstå, inte minst i kombination med markörer som kreatinkinas (CK) kopplat till träning och muskelbelastning:

• hur du sover

• hur mycket du rör dig

• hur kroppen återhämtar sig

Blodprover kan hjälpa dig att förstå, särskilt när de tas som en regelbunden hälsokontroll med blodprov:

• hur hjärt-kärlsystemet mår

• hur blodsockret regleras

• om du har näringsbrister

• hur ämnesomsättningen fungerar

• om det finns riskfaktorer som inte märks ännu

Tillsammans ger de en betydligt mer komplett bild än någon av metoderna var för sig.

Därför kan det vara värdefullt att följa sina biomarkörer

Många följer idag sin hälsa dagligen genom klockan på handleden, men glömmer ibland hur livsstilsfaktorer som alkohol kan påverka blodvärden och levermarkörer. Men vissa av de viktigaste förändringarna sker på cell- och organnivå, som vid tidiga förändringar kopplade till leversjukdomar och deras orsaker, långt innan de syns i sömnstatistik eller aktivitetsgrafer.

Genom att regelbundet följa och jämföra dina blodvärden över tid, särskilt när kroppen förändras med åren och du vill förstå hur kroppen förändras när vi blir äldre, kan du:

• upptäcka riskfaktorer tidigt

• följa effekten av förändrade levnadsvanor

• få bättre förståelse för din hälsa, till exempel kring hormoner, energi och ämnesomsättning efter 40

• fatta mer informerade beslut kring kost, träning och återhämtning utifrån hur kroppen återhämtar sig från stress

Att förstå både sitt beteende och sin biologi ger ofta de bästa förutsättningarna för långsiktig hälsa.