Varför får man värmevallningar i klimakteriet? Så fungerar kroppens mekanism

Varför får man värmevallningar i klimakteriet?

Den exakta mekanismen bakom värmevallningar är komplex, men förändringar i hjärnans temperaturreglering spelar en central roll.

Hypotalamus är ett område i hjärnan som bland annat hjälper kroppen att hålla temperaturen inom ett lämpligt intervall. Under klimakteriet förändras äggstockarnas funktion och östrogennivåerna varierar för att efter menopaus stabiliseras på en lägre nivå. Dessa hormonella förändringar påverkar nervsystem och signalvägar som är involverade i temperaturregleringen.

Hos personer med värmevallningar blir det temperaturintervall där kroppen varken behöver kyla ner eller värma upp sig snävare. En relativt liten förändring i kroppstemperaturen kan därför utlösa kroppens mekanismer för att göra sig av med värme. Resultatet kan bli en värmevallning.

Vad händer i kroppen under en värmevallning?

En värmevallning börjar ofta som en plötslig värmekänsla i överkroppen. Värmen kan framför allt kännas över bröst, hals och ansikte och ibland sprida sig vidare i kroppen. När kroppens värmereglering aktiveras kan flera saker hända:

Blodkärlen i huden vidgas
Mer blod leds mot hudytan för att kroppen ska kunna avge värme. Det kan göra att huden känns varm och blir röd.

Svettningen ökar
Kroppen börjar svettas för att kyla ner sig.

Pulsen kan förändras
Vissa upplever hjärtklappning i samband med en vallning.

Efteråt kan du känna dig kall
När svetten avdunstar och vallningen går över kan kroppen i stället kännas frusen eller kylig.

En värmevallning varar ofta i några minuter, men både längd och intensitet varierar.

Vad är nattliga svettningar?

När värmevallningar inträffar under natten brukar de beskrivas som nattliga svettningar. De kan vara så milda att du knappt vaknar eller så kraftiga att sömnen störs. Upprepade uppvaknanden kan i sin tur bidra till trötthet och koncentrationssvårigheter under dagen.

Sömnproblem är vanligt under klimakteriet och kan ha flera bidragande orsaker. Nattliga svettningar behöver samtidigt inte bero på klimakteriet. Om de är nytillkomna, uttalade eller förekommer tillsammans med andra symtom kan det finnas anledning att söka vård.

När börjar värmevallningar?

Värmevallningar kan börja redan under perimenopausen, alltså under övergången kring den sista menstruationen.

De behöver därför inte börja först när mensen har upphört. För vissa börjar besvären när menstruationen fortfarande är relativt regelbunden. För andra uppkommer de senare. Symtomen kan fortsätta även under postmenopaus.

Läs mer om skillnaden mellan perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

Om du fortfarande menstruerar och undrar vilka förändringar som kan komma tidigt kan du också läsa om de första tecknen på förklimakteriet.

Hur länge har man värmevallningar?

Det varierar mycket.

Värmevallningar och nattsvettningar kan förekomma under flera år. ESE riktlinje anger en genomsnittlig varaktighet för vasomotoriska symtom på omkring 7,4 år, men variationen mellan individer är stor.

När symtomen börjar kan också ha betydelse för hur länge de pågår. Det går därför inte att förutsäga exakt hur länge en enskild person kommer att ha besvär.

Varför får vissa mer värmevallningar än andra?

Det finns stora individuella skillnader. Vissa får inga eller mycket lindriga värmevallningar medan andra får återkommande besvär som påverkar sömn, arbete och livskvalitet. Flera faktorer har kopplats till skillnader i förekomst och svårighetsgrad, bland annat rökning, kroppssammansättning och individuella biologiska faktorer. Även om vissa personer märker att exempelvis alkohol, stark mat, varma drycker eller stress sammanfaller med vallningar är individuella utlösande faktorer olika. Det finns därför ingen generell lista över sådant som alla behöver undvika.

Kan värmevallningar bero på något annat än klimakteriet?

Ja.

Värmevallningar är mycket vanliga under klimakteriet, men svettningar, värmekänsla och hjärtklappning kan även förekomma av andra orsaker. Exempelvis kan vissa läkemedel och rubbningar i sköldkörtelns funktion ge symtom som delvis liknar klimakterierelaterade besvär. Ålder, menstruationsmönster, övriga symtom, läkemedel och sjukdomshistoria är därför viktiga delar av bedömningen.

Läs mer om hur du kan skilja klimakterierelaterade symtom från andra möjliga orsaker.

Vad hjälper mot värmevallningar?

Vilken behandling som är lämplig beror bland annat på hur mycket besvären påverkar vardagen, övrig hälsa och individuella önskemål.

Menopausal hormonbehandling

Menopausal hormonbehandling, MHT, är den mest effektiva behandlingen mot vasomotoriska symtom som värmevallningar och nattsvettningar.

Behandlingen behöver anpassas individuellt utifrån bland annat symtom, medicinsk historia och riskfaktorer. Personer som har kvar livmodern behöver i regel gestagen eller progesteron tillsammans med systemiskt östrogen för att skydda livmoderslemhinnan.

Diskutera behandling med vården för att bedöma vilket alternativ som är lämpligt för dig. I vår övergripande guide om klimakteriet kan du läsa mer om symtom och olika behandlingsalternativ.

Icke-hormonell behandling

Det finns också icke-hormonella behandlingsalternativ för personer som inte vill eller kan använda hormonbehandling. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan exempelvis hjälpa vissa att minska hur mycket värmevallningar och nattsvettningar påverkar vardagen. Det finns även läkemedelsbehandlingar utan östrogen som kan vara aktuella i vissa situationer. Vilken behandling som passar bäst bör bedömas individuellt.

Praktiska sätt att hantera vallningar

En del upplever att enkla anpassningar gör symtomen lättare att hantera, exempelvis:

• svalare sovrum

• kläder i flera tunna lager

• fläkt eller annan möjlighet till nedkylning

• att identifiera och vid behov undvika sådant som man själv märker utlöser vallningar.

Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för hälsan under och efter klimakteriet, även om effekten specifikt på värmevallningarnas frekvens varierar mellan studier.

Behöver man ta blodprov vid värmevallningar?

Vanligtvis inte för att konstatera att värmevallningarna hör samman med klimakteriet hos en i övrigt frisk person över 45 år med en typisk symtombild. Hormonnivåerna kan variera betydligt under perimenopausen. Ett enskilt FSH-värde eller östradiolvärde kan därför inte tala om exakt var i övergången en person befinner sig. Provtagning kan däremot vara relevant i vissa situationer, exempelvis vid klimakterieliknande symtom i yngre ålder eller när andra möjliga orsaker behöver utredas.

Läs mer om blodprov vid klimakteriet och vilka prover som kan vara relevanta.

När bör du söka vård?

Sök vård om värmevallningar eller nattsvettningar påverkar din sömn, vardag eller livskvalitet och du vill diskutera behandling. Du bör också söka vård om symtomen är atypiska, om du är osäker på orsaken eller om de förekommer tillsammans med andra symtom som behöver bedömas. Klimakterieliknande symtom och förändringar i menstruationen före 45 års ålder kan också behöva bedömas. Vid misstanke om prematur ovariell insufficiens före 40 års ålder behövs medicinsk utredning.

Sammanfattning

Värmevallningar uppstår när de hormonella förändringarna under klimakteriet påverkar hjärnans reglering av kroppstemperaturen. Kroppens temperaturreglering blir känsligare för små förändringar, vilket kan utlösa en reaktion med bland annat vidgade blodkärl och svettning.

Värmevallningar kan börja redan under förklimakteriet och fortsätta efter menopaus. Hur ofta de kommer, hur kraftiga de är och hur länge de pågår varierar mycket.

Det finns effektiv behandling för personer som har besvär. Menopausal hormonbehandling är den mest effektiva behandlingen mot vasomotoriska symtom, men även andra alternativ finns.

Läs mer om klimakteriet, vanliga symtom och behandling.